Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Företagen tror inte på de unga

Skolan är en av näringslivets största underleverantörer. Men hur fungerar de som kompetensförsörjare? Inte så bra enligt en ny rapport. Endast 12 procent av de tillfrågade företagen anser att skolan lyckas förbereda elever för ett framtida arbetsliv.
Lina Björk Publicerad
Thomas Oneborg/TT
Hälften av företagen som medverkat i Svenskt Näringslivs undersökning tycker att skolan rustar eleverna med god digital kunskap. Thomas Oneborg/TT

Den svenska ungdomsarbetslösheten är hög. Samtidigt vill företagen rekrytera men hittar inte rätt kompetens. Ett bekymmersamt problem anser Svenskt Näringsliv som i en ny undersökning tittat på skolans roll för företagens komptensförsörjning. Resultatet är nedslående. 

Endast 12 procent av de tillfrågade företagen anser att skolan i stor eller mycket stor utsträckning lyckas förbereda eleverna för ett framtida arbetsliv, nästan hälften av företagen tycker till och med att skolan lyckats riktigt dåligt.

- Stora företag är lite mer positiva i sin syn på skolan. Varför de små företagen är mer försiktiga framgår inte av undersökningen, men en kvalificerad gissning är att enskillda medarbetare är viktigare i små verksamheter än i stora, säger Johan Olsson, är en av rapportförfattarna, tillsammans med Fredric Skälstad.

När man frågat företagen om vilka kompetenser de anser att skolan lyckats rusta sina elever med, tycker över hälften av företagen att de unga är bra på digital kunskap. Ledarskap, entreprenörskap och analytisk kompetens får dock bottenbetyg i undersökningen. Något oroande är också att endast 30 procent av de tillfrågade anser att skolan lyckats rusta sina elever med baskompetens, som att skriva, räkna och läsa.

Nio av tio företag värderar social kompetens hos sina medarbetare högt. Att behandla sina kollegor med respekt, vara ordningsam och passa tider. Men även här finns det klara förbättringsmöjligheter. Fem procent anser att skolan rustar eleverna för att passa tider, i hög utsträckning. Drygt 45 procent tycker att man gör det klart godkänt.

- Ordningsproblemen drabbar både företagsklimatet och tillväxten. Istället för produktivitet får man lägga värdefull tid på att ingjuta värderingar som eleverna borde haft tidigare i livet. I grunden beror det inte på lärare eller föräldrar utan skolpolitiken.

För att företagens förtroende för skolan och dess elever inte ska blir sämre med åren föreslår Svenskt Näringslivs utredare en rad förbättringar. Exempelvis vill man att skolan ska samverka mer med näringslivet, genom praktik och arbetsplatsförlagt lärande. Man vill höja lönerna för de mest ykesskickliga lärarna och slutligen vill man att det ska bli lättare för elever att jämföra utbildningar, genom olika resultat- och kvalitetsmått.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.