Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Företagen tror inte på de unga

Skolan är en av näringslivets största underleverantörer. Men hur fungerar de som kompetensförsörjare? Inte så bra enligt en ny rapport. Endast 12 procent av de tillfrågade företagen anser att skolan lyckas förbereda elever för ett framtida arbetsliv.
Lina Björk Publicerad
Thomas Oneborg/TT
Hälften av företagen som medverkat i Svenskt Näringslivs undersökning tycker att skolan rustar eleverna med god digital kunskap. Thomas Oneborg/TT

Den svenska ungdomsarbetslösheten är hög. Samtidigt vill företagen rekrytera men hittar inte rätt kompetens. Ett bekymmersamt problem anser Svenskt Näringsliv som i en ny undersökning tittat på skolans roll för företagens komptensförsörjning. Resultatet är nedslående. 

Endast 12 procent av de tillfrågade företagen anser att skolan i stor eller mycket stor utsträckning lyckas förbereda eleverna för ett framtida arbetsliv, nästan hälften av företagen tycker till och med att skolan lyckats riktigt dåligt.

- Stora företag är lite mer positiva i sin syn på skolan. Varför de små företagen är mer försiktiga framgår inte av undersökningen, men en kvalificerad gissning är att enskillda medarbetare är viktigare i små verksamheter än i stora, säger Johan Olsson, är en av rapportförfattarna, tillsammans med Fredric Skälstad.

När man frågat företagen om vilka kompetenser de anser att skolan lyckats rusta sina elever med, tycker över hälften av företagen att de unga är bra på digital kunskap. Ledarskap, entreprenörskap och analytisk kompetens får dock bottenbetyg i undersökningen. Något oroande är också att endast 30 procent av de tillfrågade anser att skolan lyckats rusta sina elever med baskompetens, som att skriva, räkna och läsa.

Nio av tio företag värderar social kompetens hos sina medarbetare högt. Att behandla sina kollegor med respekt, vara ordningsam och passa tider. Men även här finns det klara förbättringsmöjligheter. Fem procent anser att skolan rustar eleverna för att passa tider, i hög utsträckning. Drygt 45 procent tycker att man gör det klart godkänt.

- Ordningsproblemen drabbar både företagsklimatet och tillväxten. Istället för produktivitet får man lägga värdefull tid på att ingjuta värderingar som eleverna borde haft tidigare i livet. I grunden beror det inte på lärare eller föräldrar utan skolpolitiken.

För att företagens förtroende för skolan och dess elever inte ska blir sämre med åren föreslår Svenskt Näringslivs utredare en rad förbättringar. Exempelvis vill man att skolan ska samverka mer med näringslivet, genom praktik och arbetsplatsförlagt lärande. Man vill höja lönerna för de mest ykesskickliga lärarna och slutligen vill man att det ska bli lättare för elever att jämföra utbildningar, genom olika resultat- och kvalitetsmått.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.