Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Företagen tror inte på de unga

Skolan är en av näringslivets största underleverantörer. Men hur fungerar de som kompetensförsörjare? Inte så bra enligt en ny rapport. Endast 12 procent av de tillfrågade företagen anser att skolan lyckas förbereda elever för ett framtida arbetsliv.
Lina Björk Publicerad
Thomas Oneborg/TT
Hälften av företagen som medverkat i Svenskt Näringslivs undersökning tycker att skolan rustar eleverna med god digital kunskap. Thomas Oneborg/TT

Den svenska ungdomsarbetslösheten är hög. Samtidigt vill företagen rekrytera men hittar inte rätt kompetens. Ett bekymmersamt problem anser Svenskt Näringsliv som i en ny undersökning tittat på skolans roll för företagens komptensförsörjning. Resultatet är nedslående. 

Endast 12 procent av de tillfrågade företagen anser att skolan i stor eller mycket stor utsträckning lyckas förbereda eleverna för ett framtida arbetsliv, nästan hälften av företagen tycker till och med att skolan lyckats riktigt dåligt.

- Stora företag är lite mer positiva i sin syn på skolan. Varför de små företagen är mer försiktiga framgår inte av undersökningen, men en kvalificerad gissning är att enskillda medarbetare är viktigare i små verksamheter än i stora, säger Johan Olsson, är en av rapportförfattarna, tillsammans med Fredric Skälstad.

När man frågat företagen om vilka kompetenser de anser att skolan lyckats rusta sina elever med, tycker över hälften av företagen att de unga är bra på digital kunskap. Ledarskap, entreprenörskap och analytisk kompetens får dock bottenbetyg i undersökningen. Något oroande är också att endast 30 procent av de tillfrågade anser att skolan lyckats rusta sina elever med baskompetens, som att skriva, räkna och läsa.

Nio av tio företag värderar social kompetens hos sina medarbetare högt. Att behandla sina kollegor med respekt, vara ordningsam och passa tider. Men även här finns det klara förbättringsmöjligheter. Fem procent anser att skolan rustar eleverna för att passa tider, i hög utsträckning. Drygt 45 procent tycker att man gör det klart godkänt.

- Ordningsproblemen drabbar både företagsklimatet och tillväxten. Istället för produktivitet får man lägga värdefull tid på att ingjuta värderingar som eleverna borde haft tidigare i livet. I grunden beror det inte på lärare eller föräldrar utan skolpolitiken.

För att företagens förtroende för skolan och dess elever inte ska blir sämre med åren föreslår Svenskt Näringslivs utredare en rad förbättringar. Exempelvis vill man att skolan ska samverka mer med näringslivet, genom praktik och arbetsplatsförlagt lärande. Man vill höja lönerna för de mest ykesskickliga lärarna och slutligen vill man att det ska bli lättare för elever att jämföra utbildningar, genom olika resultat- och kvalitetsmått.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.