Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
– Det här är en rolig och kreativ arbetsplats, och förtroendet från lyssnarna är stort. Man är stolt över att arbeta här, säger Tomi Lehikoinen, Unionenklubbens ordförande på Sveriges Radio.
Vid ingången av 1943 bildades den första fackklubben på företaget som då hette AB Radiotjänst. Att det blev en Sif-klubb (Sveriges industritjänstemannaförbund, tillsammans med HTF en av föregångarna till Unionen) var ingen slump.
– Det var det enda förbundet som kunde erbjuda kollektivavtal för alla anställda. Men jag har förstått att det inte var helt okontroversiellt. Sif var ju för tjänstemän, men här hade man också andra yrkesgrupper som snickare, målare och elektriker, berättar Tomi Lehikoinen.
Under årens lopp har mycket hänt med företaget, händelser som ofta är tätt sammanlänkade med den tekniska utvecklingen. 1957 bytte man namn till Sveriges Radio, 1979 delades bolaget upp i fyra delar: SR, SVT, UR och Sveriges Lokalradio. 1993 slogs SR och Lokalradion ihop. I samma veva delades den fackliga koncernklubben upp i tre, en uppdelning som består än i dag.
Facket har inte varit utan inflytande.
– När det gäller verksamhetens utveckling har vi alltid varit med, företaget har bollat sådana här frågor med facket, säger Tomi Lehikoinen
– Fackets roll i den typen av frågor är, enligt vårt sätt att se det, att ge företaget en klangbotten i alla dess beslut. Våra medlemmar har stor erfarenhet och kompetens som kan hjälpa arbetsgivaren fatta bra beslut. Ska arbetsgivaren genomföra stora projekt eller organisera om kräver utvecklingsavtalet i större utsträckning än mbl att facket involveras. Exempelvis genomfördes en stor omorganisation på SR i fjol. Då hade vi löpande möten med projektledningen varannan vecka.
Två fackliga frågor har återkommit genom åren: arbetstider och löner. Vad gäller arbetstiderna har public service-företagen ett bra avtal, enligt Tomi Lehikoinen.
– Eftersom vi är licensfinansierade och därmed är beroende av den uppräkning vi får från rundradiokontot, så har vi aldrig kunnat konkurrera med höga löner. Så då har vi istället sett till att vi har bra villkor och arbetstidsregler, så att det ska vara möjligt att på ett sunt sätt kombinera arbete och privatliv.
Hur ser då framtiden ut för er?
– Det beror till stor del på vad public serviceutredningen kommer fram till. Det handlar både om finansieringen och vårt uppdrag. Vad gäller finansieringen så ligger det nu ett föreslag att skrota licenssystemet och ersätta det med en skatt. Det är ett stort orosmoln för vår del. Det väcker frågor kring vårt oberoende och risken är att vi kommer ses ännu mer som en statsradio.
– Klubben på public service har alltid varit känd för att vara stridbar, kommenterar Tomi Lehikoinen.
– Det var en del programanställda som gick med i Unionen då. SJF var inte så glada eftersom de tyckte att vi tog medlemmar från dem. Nu har vi samma skrivningar i båda avtalen, det underlättar mycket, säger Tomi Lehikoinen.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
