Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Unionenklubb vände ryggen åt Malaysiafack

Svenska företag som uppför sig väl i hemlandet kan ibland visa en helt annan sida i andra länder där de är arbetsgivare. När den gemensamme arbetsgivaren gör övertramp kan fackklubbarna i Sverige vara ett stöd. Men det är inte givet att de svenska fackklubbarna ställer upp.
Johanna Rovira Publicerad

På en av Mölnlycke Healthcares fabriker i Thailand sparkades för några år sedan 22 personer utan förvarning. Enligt företagsledningen hade de sparkade strejkat illegalt medan det lokala facket menade att personalen blivit kallad till ett informationsmöte i den så kallade gula zonen av en arbetsledare och således bara lytt order. Mats Wingborg, frilansjournalist, har intervjuat samtliga inblandade och samanställt intervjuerna i rapporten: Vad hände i den gula zonen?

- Det råder olika uppfattning om varför de 22 arbetarna sparkades, enligt dem själva var det för att de engagerat sig fackligt. Trots flera turer i domstolen lade företaget aldrig fram några bevis och det slutade med att Mölnlycke köpte ut arbetarna, säger Mats Wingborg.

Det pågår tydligen en diskussion inom Unionen hur man ska agera när facket och en lokal klubb står emot varandra.

Den juridiska instansen Kommittén för industriella relationer, IRC, har konstaterat att det inte fanns några skäl för uppsägningarna. I Sverige engagerade sig både IF Metall och Unionen centralt, men den lokala fackklubben på Mölnlycke i Göteborg drog öronen åt sig och vill inte blanda sig i konflikten.  När Unionens internationella ombudsman påpekade att det var klubbens uppgift att intressera sig för fackliga strider inom koncernen avgick klubbordföranden, men hänvisade till andra skäl för sitt beslut.

- Det pågår tydligen en diskussion inom Unionen hur man ska agera när facket och en lokal klubb står emot varandra, säger Mats Wingborg.

- Det är en intressant principfråga. Jag kan förstå att som facklig representant i Sverige är man beroende av att ha en god relation med arbetsgivaren och att priset för att engagera sig för anställda utomlands kan bli för högt. Å andra sidan har vi den fackliga solidariteten och risken för att global dumpning får konsekvenser också i Sverige. Personligen tycker jag ibland att man är lite för rädd för att agera.

Erik Andersson, internationell ombudsman för IF Metall, tycker att Unionenklubbens agerande i Mölnlyckefallet var ”mycket märkligt”:

-  Vi har tack och lov inga sådana erfarenheter på vårt förbund, utan går hand i hand med klubbarna när något sådant här händer.

Enligt Berivan Öngörur, internationell sekreterare på Unionen, går Unionens klubbar i nittionio fall av hundra också hand i hand med förbundet – och det är ofta klubbarna som tar initiativet.

-  Det var en olycklig situation på Mölnlyckeklubben  och faktiskt det enda fall jag känner till där klubben inte ställt upp. När sådant händer beror det snarare på okunskap än om illvilja eller ovilja att göra gott, säger Berivan Öngörur.

-  Vi har alltid och kommer alltid att vara beroende av våra klubbar när vi kommer till ett skede där det behövs starkare nypor mot svenska arbetsgivare utomlands. Den kunskap våra klubbar har är ovärderlig för förbundet.  I de allra flesta fall är våra förtroendevalda väldigt engagerade och intresserade av internationella frågor och vi blir ofta uppringda av klubbar som vill ta initiativ till insatser.

Att bara följa lagen räcker inte.

Och insatser kan behövas. Svenska företag är enligt Berivan Öngörur förvisso ganska bra på att hålla sig till den inhemska lagstiftningen i länder där de är arbetsgivare, men den lagstiftningen brukar å andra sidan vara usel jämförelsevis.

- Att bara följa lagen räcker inte. Svenska företag har också ett ansvar att trycka på regeringar att flytta fram positionerna när det gäller löner och rättigheter.

- Vi vill att svenska modellen ska vara en exportvara och försöker få företagen att inse att de faktiskt gynnas av att arbeta aktivt med de här frågorna, säger Berivan Öngörur.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Avtalsboom inom tech

300 nya kollektivavtal på 1,5 år. Det är resultatet av Unionens särskilda satsning mot techbranschen – och av konflikten med Klarna.
– Snöbollen är i rullning, säger Björn Larm på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 16 juni 2025, kl 06:01
Ljudplattformen Epidemic Sound är en av 300 företag inom tech som nyligen tecknat kollektivavtal med Unionen. Klubbstyrelsens Tobias Hurtig, Anna Ekers och Michael Pearce märker av ett ökat intresse och engagemang för fackliga frågor - både hos medlemmarna och deras arbetsgivare. Foto: Anders Warne

Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.

Björn Larm
Björn Larm

– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.

Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor. 

Spotifys flygblad fick motsatt effekt

Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.

Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:

– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.

Epidemic Sound välkomnade fackets krav

Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.

Tobias Hurtig

– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.

Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.

Spelbolag vill teckna branschavtal

Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.

– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.

Så många techföretag har tecknat avtal

Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.