Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Unionenklubb vände ryggen åt Malaysiafack

Svenska företag som uppför sig väl i hemlandet kan ibland visa en helt annan sida i andra länder där de är arbetsgivare. När den gemensamme arbetsgivaren gör övertramp kan fackklubbarna i Sverige vara ett stöd. Men det är inte givet att de svenska fackklubbarna ställer upp.
Johanna Rovira Publicerad

På en av Mölnlycke Healthcares fabriker i Thailand sparkades för några år sedan 22 personer utan förvarning. Enligt företagsledningen hade de sparkade strejkat illegalt medan det lokala facket menade att personalen blivit kallad till ett informationsmöte i den så kallade gula zonen av en arbetsledare och således bara lytt order. Mats Wingborg, frilansjournalist, har intervjuat samtliga inblandade och samanställt intervjuerna i rapporten: Vad hände i den gula zonen?

- Det råder olika uppfattning om varför de 22 arbetarna sparkades, enligt dem själva var det för att de engagerat sig fackligt. Trots flera turer i domstolen lade företaget aldrig fram några bevis och det slutade med att Mölnlycke köpte ut arbetarna, säger Mats Wingborg.

Det pågår tydligen en diskussion inom Unionen hur man ska agera när facket och en lokal klubb står emot varandra.

Den juridiska instansen Kommittén för industriella relationer, IRC, har konstaterat att det inte fanns några skäl för uppsägningarna. I Sverige engagerade sig både IF Metall och Unionen centralt, men den lokala fackklubben på Mölnlycke i Göteborg drog öronen åt sig och vill inte blanda sig i konflikten.  När Unionens internationella ombudsman påpekade att det var klubbens uppgift att intressera sig för fackliga strider inom koncernen avgick klubbordföranden, men hänvisade till andra skäl för sitt beslut.

- Det pågår tydligen en diskussion inom Unionen hur man ska agera när facket och en lokal klubb står emot varandra, säger Mats Wingborg.

- Det är en intressant principfråga. Jag kan förstå att som facklig representant i Sverige är man beroende av att ha en god relation med arbetsgivaren och att priset för att engagera sig för anställda utomlands kan bli för högt. Å andra sidan har vi den fackliga solidariteten och risken för att global dumpning får konsekvenser också i Sverige. Personligen tycker jag ibland att man är lite för rädd för att agera.

Erik Andersson, internationell ombudsman för IF Metall, tycker att Unionenklubbens agerande i Mölnlyckefallet var ”mycket märkligt”:

-  Vi har tack och lov inga sådana erfarenheter på vårt förbund, utan går hand i hand med klubbarna när något sådant här händer.

Enligt Berivan Öngörur, internationell sekreterare på Unionen, går Unionens klubbar i nittionio fall av hundra också hand i hand med förbundet – och det är ofta klubbarna som tar initiativet.

-  Det var en olycklig situation på Mölnlyckeklubben  och faktiskt det enda fall jag känner till där klubben inte ställt upp. När sådant händer beror det snarare på okunskap än om illvilja eller ovilja att göra gott, säger Berivan Öngörur.

-  Vi har alltid och kommer alltid att vara beroende av våra klubbar när vi kommer till ett skede där det behövs starkare nypor mot svenska arbetsgivare utomlands. Den kunskap våra klubbar har är ovärderlig för förbundet.  I de allra flesta fall är våra förtroendevalda väldigt engagerade och intresserade av internationella frågor och vi blir ofta uppringda av klubbar som vill ta initiativ till insatser.

Att bara följa lagen räcker inte.

Och insatser kan behövas. Svenska företag är enligt Berivan Öngörur förvisso ganska bra på att hålla sig till den inhemska lagstiftningen i länder där de är arbetsgivare, men den lagstiftningen brukar å andra sidan vara usel jämförelsevis.

- Att bara följa lagen räcker inte. Svenska företag har också ett ansvar att trycka på regeringar att flytta fram positionerna när det gäller löner och rättigheter.

- Vi vill att svenska modellen ska vara en exportvara och försöker få företagen att inse att de faktiskt gynnas av att arbeta aktivt med de här frågorna, säger Berivan Öngörur.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said. 

Fackligt

Fackligt muller i dataspelsbranschen

Det görs nedskärningar i spelbranschen. Samtidigt har det fackliga engagemanget ökat.
– Ju tuffare villkor desto mer kavlar folk upp ärmarna, säger Björn Larm, kollektivavtalssamordnare på Unionen.
Elisabeth Brising Publicerad 17 september 2025, kl 06:01
Massive Entertainment/Ubisoft
Enligt Unionen finns ett växande intresse för fackliga frågor bland anställda i spelbranschen just nu. Det kan bero på sämre tider. King och Massive Entertainment/Ubisoft är exempel på spelföretag som tvingats säga upp personal. Foto: Massive Entertainment Press

7000 jobb i techbranschen har försvunnit första halvåret 2025 jämfört med året innan enligt en rapport från Tech Sverige, trots stora investeringar i branschen. 

”Ersätts inte av AI”

Spelbolag som Massive Entertainment/Ubisoft, King, Toadman Interactive och Thunderful games har gjort sig av med folk enligt Unionen. I media har det funnits uppgifter om att anställda på King ersätts av AI. Men Björn Larm känner inte igen det. 

Björn Larm Unionen
Björn Larm. Foto: Unionen

AI skapar oftast inte uppsägningarna, vad vi vet. Problemet i branschen är att det inte finns lika mycket kapital som de vuxit för och att konjunkturen går ner, säger Björn Larm. 

Teknikfackligt nätverk

För de anställda har tuffare tider fått fler att prata om villkoren i spelbranschen.  

Det finns ett teknikfackligt nätverk som grundar sig i anställdas engagemang, säger Björn Larm. 

Det organiseras via ett diskussionsforum om techbranschen, Discord, som är frikopplat från fackförbund, men som samlat 200 personer som pratar arbetsvillkor och fackliga ämnen.

Unionen jobbar också aktivt med techbranschen och bjuder in medlemmar till webbinarier och anordnar träffar med medlemmar och fackklubbar. Löner, arbetstidsförkortning och rätt till hybridarbete är heta frågor enligt Björn Larm. Han hoppas samtalen kommer leda till en ökad organisering och fler kollektivavtal i branschen. 

Vi försöker stödja det fackliga arbetet på gräsrotsnivå. 

Satsning på kollektivavtal inom tech

Unionen har tecknat kollektivavtal på 400 techbolag senaste två åren, vilket Kollega skrivit om tidigare. 

Kollektivavtal finns i dag på spelbolagen Fatalist (Avalanche), Paradoxe Interactive och EA Digital Illusions CE/Dice (som ägs av Electronic Arts)

Enligt Björn Larm på Unionen förs diskussioner om att teckna kollektivavtal med flera andra bolag. 

Ledarna för Massive Entertainment (som ägs av Ubisoft) och Sharkmob (som ägs av Tencent) har gått ut i media och tagit initiativ till ett nytt branschspecifikt kollektivavtal. 

Vad vill medlemmarna i spelbranschen ha från Unionen?

Det finns en oro kring utköp och vi svarar på många frågor om juridiken. I stället för att säga upp folk på ett strukturerat sätt med involvering av anställda och fack får chefer välja ut vilka de tycker ska gå och så får de personerna ett utköpsförslag. 

”Osäkra, dumma och felaktiga”

Björn Larm tycker utköpsmetoden i spelbranschen leder till ”osäkra, dumma och felaktiga beslut”. En förhandling om arbetsbrist som följer lagen om medbestämmande, mbl, hade varit att föredra och följt juridiken enligt Unionens ombudsman. Nu riskerar nyckelpersoner att försvinna på lösa grunder enligt facket.

Missnöje med 100 procent kontorskrav

Unionenklubben på Paradox Interactive är en av de Unionenklubbar inom tech som vågar delta i det offentliga samtalet om sina anställningsvillkor. Sedan 1 september är det inte tillåtet med hemarbete på Paradox utan särskilda skäl. Beslutet ledde till ett stort missnöje

Enligt Gustav Palmqvist, Unionens klubbordförande på Paradox, fortsätter frågan om hemarbete engagera anställda. 

Gustav Palmqvist
Gustav Palmqvist. Foto: Privat

– Vi vill skapa en större och bredare debatt runt det här med rätt till hybridarbete bland Unionens medlemmar inför nästa kollektivavtalsförhandling, säger han. 

Är rätten till hybridjobbande viktigare än arbetstidsförkortning?

– Många känner att fyradagarsvecka är den absoluta drömmen, men vägen dit verkar ganska lång. Så då är det sådana här saker som känns mer närliggande.