Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Unionen dementerar minskat fackligt inflytande

- Vi kommer aldrig träffa ett avtal som innebär att det lokala facket inte har inflytande över neddragningsprocessen.
Det säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, som leder förhandlingarna med arbetsgivarna om ett nytt omställningsavtal.
Niklas Hallstedt Publicerad 25 augusti 2015, kl 11:35

Det är tidningen Ingenjören som berättar att det liggande förslaget till nytt omställningsavtal sannolikt skulle betyda slutet för lokalt fackligt inflytande vid neddragningar.

Enligt Ingenjören innebär förslaget bland annat att arbetsgivaren själv kan bestämma om turordningskretsarnas storlek och definition, och skulle facket och arbetsgivaren vara oense om kompetens är det arbetsgivaren som bestämmer. Dessutom skulle avtalsturlistorna, som innebär att facket kan förhandla fram bättre villkor för uppsagda mot att man frångår regeln om sist in först ut, försvinna.

I utbyte skulle facken få bättre möjligheter för kompetensutveckling för uppsagda och att omställningsavtalet även skulle omfatta visstidsanställda och sjukskrivna.

Niklas Hjert vill inte kommentera om det finns något förslag eller vad det i sådant fall skulle innehålla.

- Vi drog igång förhandlingsprocessen innan sommaren och befinner oss i ett inledande skede. Men det pågår en förhandling och det normala i en sådan är att man utbyter papper med varandra.

Niklas Hjert är dock tydlig med att man från PTK:s sida inte skulle gå med på att det lokala fackets inflytande över neddragningsprocessen försvann.

- Nej, det är en utgångspunkt för förhandlingarna. Det lokala fackliga inflytandet är viktigt för kvalitetssäkringen av neddragningen så att den blir rätt genomförd och en poäng att man blir gemensamt ansvarig för resultatet. Det är en nyckelfaktor i den svenska modellen.

Fackligt

Hyrpersonal är en facklig utmaning

Medlemmar spridda över landet och på många olika slags företag. De fackliga utmaningarna inom bemanningsbranschen är speciella. Både för konsulter och förtroendevalda.
Lina Björk Publicerad 26 april 2023, kl 06:00
Pamela Valenzuela
Pamela Valenzuela jobbar heltid med de fackliga frågorna på bemanningsföretaget Randstad. Foto: Christopher Hunt

Att arbeta som konsult inom bemanningsbranschen kan vara ensamt. Du är en del av arbetsplatsens anställda, men står ändå utanför. Vem backar till exempel upp dig om du inte får ut din lön eller blir lovad mer timmar än du får jobba?

På Manpower och Randstad jobbar Ylva Eriksson respektive Pamela Valenzuela Silva fackligt på heltid för att se till att medlemmarnas intressen tas tillvara. Bemanningsföretagen skiljer sig en del från andra företag och bjuder på en del utmaningar för de förtroendevalda. 

Ylva Karlsson
Ylva Karlsson Unionen

– Visst är det speciellt att jobba fackligt när våra medlemmar är spridda över landet och har väldigt skilda uppdrag. En utmaning är att få förtroendevalda, men den svårigheten finns ju i alla branscher, säger Ylva Eriksson, klubbordförande på Manpower.

 

Var föregångare att träffas digitalt

Ett sätt för klubbarna att möta medlemmar är via digitala möten. Under pandemin, när både arbetsgivare och fackförbund var tvungna att byta arbetssätt för att informera och diskutera med de anställda, var skillnaden för Manpower och Randstads fackklubbar inte särskilt stor – de hade jobbat digitalt i många år.

– Vi försöker att vara så tillgängliga det går och då är det ett bra sätt och där låg vi i framkant när pandemin kom, säger Pamela Valenzuela Silva, klubbordförande på Randstad.

Vanliga frågor som kommer från konsulter ute på uppdrag kan exempelvis handla om arbetsmiljön för de inhyrda, om man har fått rätt lön eller hur man som konsult och förtroendevald ska stämma av ledigheter och debitera för sin tid.

Men även om klubben och arbetsgivaren har skapat rutiner för att man ska få till sin förtroendearbetstid, är det svårt för en konsult som hyrs in som resurs att få en ersättare med kort varsel.

– Vi har våra styrelsemöten på kvällstid för att inte behöva ta ledigt. Då får man en timlön för sitt förtroendeuppdrag, säger Ylva Eriksson.

 

Randstad först med kollektivavtal inom branschen

Mycket har förändrats sedan det legaliserades att bedriva personaluthyrning för 30 år sedan. Då såg många på branschen med skepsis, inte minst facken som ansåg att anställningstryggheten skulle försämras. Men i dag är bilden delvis en annan. Många företag har upptäckt fördelarna med att hyra in tjänster och personal på konsultbasis, för att möta arbetstoppar och konjunkturförändringar.

Och arbetsrätten har hängt med, åtminstone för de stora jättarna. Randstad har till exempel haft kollektivavtal längre tid än genomsnittsåldern på sina anställda.

– Vi var först med kollektivavtal och har jobbat med de fackliga frågorna sedan starten. Sedan branschen blivit mer accepterad handlar många av våra frågor om samma saker som på andra företag, som lön och arbetstid, säger Pamela Valenzuela Silva.

I bemanningsbranschens linda var inte tillsvidareanställningar norm och det betalades inte ut någon lön mellan uppdrag. I dag har samtliga tjänstemän en garantilön på 90 procent av snittlönen och en prestationslön som varierar beroende på hur många timmar de varit uthyrda.

– Vi har kommit långt trots att vi fortfarande ses som en relativ ung bransch. Men även om vi fått igenom mycket måste vi också bevaka så att de schysta villkoren behålls, säger Ylva Eriksson.