Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

”Tungt men väldigt viktigt”

Telia genomför lönekartläggningar vart tredje år. Men vilken är fackets roll i en kartläggning? Oftast funkar samarbetet mellan fack och arbetsgivare bra, även om fackklubben vill kartlägga löner varje år. Det säger Agneta Ahlström, ordförande för Unionens riksklubb på Telia.
Linnea Andersson Publicerad
Fredrik Persson / TT
Telia Sonera genomför lönekartläggningar vart tredje år. Fredrik Persson / TT

Sedan lagen ändrades, från att tidigare kräva årliga lönekartläggningar till nuvarande vart tredje år, ändrade också Telia Sonera sina rutiner.

- Vi ser positivt på lönekartläggningar och på samarbetet, men vi vill ha mer av det, säger Agneta Ahlström, ordförande för Unionens riksklubb på Telia, Unionen-Tele.

Även om lagen bara kräver lönekartläggningar vart tredje år är problemet, enligt Agneta Ahlström, att det är svårt att få rutin. Det blir svårt att följa upp och ha koll på att de osakliga löneskillnader som ska åtgärdas när arbetsgivaren har tre år på sig. Innan lagen ändrades hängde kartläggningen ofta ihop med löneåret och löneavtalet på Telia säger att det inte får finnas några diskriminerande eller oegentliga löneskillnader. Först gjorde man lönekartläggningen och sedan löneförhandlade man. Agneta Ahlström säger att det är mycket svårare att hålla kolla på om det blev som man kom överens om eller inte nu.

Samtidigt säger hon sig ha förståelse för att lönekartläggning är en komplex historia. Inte minst på ett företag som Telia med 9 000 anställda och med olika juridiska enheter och dotterbolag som måste räknas in.

- Det är ingen enkel process från vår sida heller. Det är ett tungt men väldigt viktigt arbete som ingår i vårt fackliga arbete.

Vilken är klubbens roll i en lönekartläggning?
­- Dels kan vi ha en känsla för om det är någon specifik avdelning på företaget där vi vill kolla lite extra. Då lyfter vi upp det. Annars jämför vi liknande befattningar och kön. Vi ser inte namnen men ålder, kön och så vidare.

Hittar de någonting som inte verkar stämma så skriver arbetsgivaren upp det och ”går hem till sig” och kollar. När de sedan kommer tillbaka så justerar de antingen lönen eller så fanns det anledningen till löneskillnaden.

Hur brukar arbetsgivaren agera om ni upptäcker skillnader?
- Det är olika. Nu var det några som skulle få lönen justerad, där man har sett oegentliga lönesättningar som handlar om olika kön. Då justerar arbetsgivaren lönen eller så har de en plan så att personen ska öka i lön till nästa lönekartläggning om tre år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.