Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Svenska modellen hotad av fackligt medlemstapp

Om tio år kommer bara 63 procent av löntagarna att vara med i ett fackförbund. Den prognosen gör Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet. Men det finns tecken på att medlemsraset stoppats.
David Österberg Publicerad
Anders Wiklund / TT,  Evannovostro / Colourbox
För tjugo år sedan var 81 procent av Sveriges anställda med i facket, jämfört med 68 procent förra året. Anders Wiklund / TT, Evannovostro / Colourbox

Den långsiktiga trenden är tydlig: Allt färre löntagare är med i ett fackförbund. För tjugo år sedan var 81 procent av Sveriges anställda med i facket, jämfört med 68 procent förra året. Det framkommer i rapporten ”Den svenska modellen i en oviss tid” som getts ut inom ramen för Arena Idés fackliga utredningsprojekt ”Arbetsliv och inflytande”.

Rapportförfattaren Anders Kjellberg ser flera förklaringar till att förbunden tappat medlemmar. En av de viktigare är att kostnaden för medlemskapet numera tydligare vägs mot nyttan.

– 2007 chockhöjdes avgiften till a-kassan samtidigt som skattereduktionen för medlemskap i fack och a-kassa togs bort. Det ledde till att väldigt många gick ur både fack och a-kassa och att många valde att inte gå med, säger han.

2007 var det dessutom högkonjunktur. Det innebar att många upplevde att kostnaden för att vara med i facket var för hög i förhållande till nyttan med medlemskapet. LO-förbunden drabbades särskilt hårt. Deras avgifter var högre än tjänstemannaförbundens och deras medlemmar tjänade dessutom mindre. Utvecklingen förstärktes 2008 när a-kasseavgiften baserades på hur hög arbetslösheten var för varje a-kassa.

När lågkonjunkturen kom hösten 2008 hände något märkligt. Andelen tjänstemän som gick med i facket ökade – precis som det brukar vara vid lågkonjunkturer. På arbetarsidan fortsatte dock medlemstappet:

”Den sammanlagda avgiften till LO-facken och deras arbetslöshetskassor avskräckte tillräckligt många från medlemskap för att den fackliga organisationsgraden trots den djupa lågkonjunkturen skulle fortsätta nedåt, även om det skedde långsammare än under högkonjunkturåren 2007 och 2008”, skriver Anders Kjellberg i rapporten.    

År 2014 sänktes avgiften till a-kassan, men medlemsantalet återgick aldrig till de tidigare nivåerna. Enligt Anders Kjellberg kan det bero på att många vande sig att inte vara med och att det lokala fackliga arbetet försvagats under åren med färre medlemmar.

Skillnaden i organisationsgrad mellan arbetare och tjänstemän fortsatte dessutom att öka. En anledning till att tjänstemannaförbunden lyckades locka fler beror troligen på fackens inkomstförsäkringar. De är vanligare på tjänstemannasidan och tjänstemän har oftast mer att vinna på att ha en sådan försäkring.

Under de senaste tre åren har dock andelen som är med i ett fackförbund minskat både på arbetar- och tjänstemannasidan. Att även tjänstemannafacken minskar beror, enligt Anders Kjellberg, på högkonjunkturen. Om den utvecklingen fortsätter kommer bara 63 procent av löntagarna att vara med i ett fackförbund om tio år. Blir andelen för låg riskerar den svenska modellen att hotas.

– Den svenska modellen har varit bra för svensk ekonomi. Vi har haft få arbetskonflikter och en reallöneutveckling som har varit positiv för både löntagare och företagare, säger Anders Kjellberg.

Men kanske går det att ana ett ljus i tunneln när det gäller medlemsutvecklingen. Under 2019 verkar tappet ha planats ut.

– Organisationsgraden sjönk inte bland arbetare som den gjort under en lång följd av år. Och tjänstemännen ligger ganska stabilt kring 72-73 procent. En förklaring till att siffrorna stabiliserats kan vara att högkonjunkturen gjort det lättare att få ett fast jobb och den som har fast jobb är oftare med i facket, säger Anders Kjellberg. Dessutom steg organisationsgraden något bland utrikes födda arbetare under 2019, tillägger han.

Under våren har fackförbunden också gynnats av coronakrisen. Samtliga förbund har sett en ökning av medlemsantalet och Anders Kjellberg tror att uppgången kan bli permanent.

– Många av dem som nu har gått med kommer nog att stanna. Ingen hade kunnat förutse en sådan här kris och många trodde att de hade säkra anställningar. Nu tänker sig nog folk för innan de lämnar facket.

Bild på Anders Kjellberg: Mikael Andersson / TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.