Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Starka fack = ökad jämlikhet

Facklig organisering leder till ökad jämlikhet i världen. Det visar en ny rapport från Internationella Valutafonden (IMF). I länder där den fackliga organisationsgraden är svag blir de rika ännu rikare.
Linnea Andersson Publicerad
Schalk van Zuydam / AP Photo
Kommunanställda i Kapstaden demonstrerar under strejk mot låga löner. Schalk van Zuydam / AP Photo

Sedan 1980-talet har de tio procent som tjänar mest i världens rika länder dragit ifrån resten av befolkningen så att de rika i dag är rikare än någonsin. I den nya IMF-rapporten visar forskarna att den utvecklingen skett parallellt med att fackföreningarna försvagats och tappat medlemmar i de aktuella länderna. Kränkningar av fackliga rättigheter och fler otrygga anställningar bidrar till att anställda inte vågar gå med i facket. Människor är rädda för att förlora sina jobb.

Att facklig organisationsgrad bidrar till ökad jämlikhet är inte någon nyhet inom den fackliga rörelsen, men det är ett stort erkännande att just IMF, en av världens ledande finansiella organisationer, står bakom rapporten Power from the People. Det menar Kristina Henschen, kanslichef på LO-TCO Biståndsnämnd, som påpekar att facket inte brukar räknas in som förklaringsmodell till jämlikhet inom traditionell nationalekonomi.

Enligt rapportförfattarna finns det ett direkt samband mellan facklig anslutningsgrad och hur mycket de rikaste tjänar. När den fackliga anslutningsgraden är låg har de allra rikaste möjlighet att öka sina inkomster ännu mer. Utan starka fackföreningar förlorar arbetstagare både inflytande och insyn i företagens beslutsprocesser samt möjlighet till inflytande i politiska beslut om skatter och fördelningspolitik. Kan arbetstagare inte förhandla om sina löner är det lättare för företagsledare och aktieägare att se till att en större del av vinsten går till dem själva.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.