Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Så startar ni fackklubb

Tycker du att ledningen fattar förnuftiga beslut och att alla omorganisationer känns motiverade är det bara att gratulera. Men även då kan det vara klokt att bilda lokal klubb. En idyll bryts ibland tvärt.
Johanna Rovira Publicerad
Getty Images
En lokal klubb har betydligt bättre koll på läget än Unionens regionkontor. Getty Images

Hur ska man som anställd kunna veta att chefen fördelar lönen schysst och inte belönar sina favoriter? Eller att arbetsgivaren fördelar lönerna enligt kollektivavtalet?

Läs mer: Får du tid för klubbarbete?

Ett sätt att få koll är att ha en fackklubb som kan påverka exempelvis löner, villkor och ha inflytande över chefstillsättningar. Och finns det ingen klubb är det tämligen enkelt att starta en.  

Det finns flera skäl att starta klubb, även om  man som medlem kan få professionell hjälp från Unionens regionkontor. 

– Vi ombud kan visserligen mycket om arbetsrätt och villkor, men det är bland personalen på företaget som proffsen på verksamheten finns, säger Ted Pellikaan, ombudsman i Unionen Småland. 

– En klubb kan dessutom reagera tidigt om missnöjet pyr i fikarummet. Vi ombudsmän fungerar mer som en räddningtjänst som kommer in när problemen vuxit sig höga. En klubb är bättre på att hålla ihop alla trådar och jobba långsiktigt med helheten, medan vi ombudsmän bara kan göra akuta punktinsatser. 

Även när det gäller löner har klubben möjlighet att nå bättre resultat, enligt Ted Pellikaan, 

– När jag var klubbordförande förhandlade vi fram en lönepott på sju procent plus bonus!

När?
Tankarna att bilda klubb föds ofta ur ett missnöje med hur saker och ting förhåller sig på jobbet, men det är så klart inget krav.

– Klubb kan man bilda när som helst, även om många tyvärr väntar tills det har hänt något. Att komma i gång med klubb kan gå fort, men det tar några år att få rutin, säger Ted Pellikaan.

Var?
Även om Unionens önskedröm är att det finns klubbar överallt där det finns medlemmar är det inte realistiskt – på vissa mindre företag kan det vara svårt att få ihop en klubb. En absolut förutsättning för att bilda klubb är nämligen att det finns minst fem personer som är villiga att åta sig uppdrag. Styrelsen måste ha minst tre personer, utöver det krävs en revisor och en valberedare.

– Finns det inte tillräckligt många frivilliga för att bilda en klubb kan man i stället utse ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat. Men vår rekommendation är att det bör vara två som har förhandlingsrätt, eftersom demokratin säkerställs bättre när det finns två par öron, två individer som behandlar frågor och fattar beslut. Förutom att det är jobbigt att vara ensam är risken större att man fattar beslut i affekt eller missförstår saker och ting.

Hur?
Enligt Ted Pellikaan är själva bildandet av klubben den minst komplicerade frågan. 

– Man kallar till ett medlemsmöte där regionkontoret kan vara med som stöd första gången. Klubbar är ett prioriterat område för oss. Dessutom finns det en lathund på nätet som man kan ta hjälp av.

Varför?
Även om Unionens anställda är proffs på arbetsrätt så finns det varken tid eller resurser att utföra alla de uppgifter klubbarna sköter. Förbundet har till exempel inte möjlighet att hjälpa till med löneförhandlingar.

Skulle förbundets ombudsmän ta över alla de lokala förhandlingar som klubbarna sköter skulle medlemsavgifterna skjuta i höjden. 

Dessutom borgar klubbarna för demokratin i förbundet:

– Det är klubbarna som är den vanligaste inkörsporten till förtroendeuppdragen inom förbundet, säger ombudsmannen Ted Pellikaan. 

Klubbstart i sex steg:

  1. Så klubbfröet i dina kollegors medvetande. Vattna rikligt genom att prata om fördelarna med att ha en klubb. Behövs extra näring, kontakta Unionenkontoret i din region.
  2. Bjud in till ett första medlems-möte där ni utser en tillfällig styrelse som kommer att sköta ruljangsen fram till klubbens första årsmöte.
  3. Fyll i blanketten Registrering av ny klubb som finns på Unionen.se/klubb och skicka in den tillsammans med en kopia av mötesprotokollet till Unionens medlemsregister.
  4. Informera arbetsgivaren om att klubben är bildad och om vilka som har valts till olika uppdrag.
  5. Ta tidigt en diskussion med arbetsgivaren om hur samarbetet ska fungera.
  6. När ni har kommit i gång – tänk på att det är viktigt att informera medlemmarna om vad ni faktiskt gör i klubben, det skapar engagerade medlemmar. Vilket i sin tur gör det lättare att fylla på om det skulle uppstå vakanser i styrelsen. Kom ihåg att förankra viktiga beslut – har man ingen förankring blir man inte långvarig som klubb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).