Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Så startar ni fackklubb

Tycker du att ledningen fattar förnuftiga beslut och att alla omorganisationer känns motiverade är det bara att gratulera. Men även då kan det vara klokt att bilda lokal klubb. En idyll bryts ibland tvärt.
Johanna Rovira Publicerad
Getty Images
En lokal klubb har betydligt bättre koll på läget än Unionens regionkontor. Getty Images

Hur ska man som anställd kunna veta att chefen fördelar lönen schysst och inte belönar sina favoriter? Eller att arbetsgivaren fördelar lönerna enligt kollektivavtalet?

Läs mer: Får du tid för klubbarbete?

Ett sätt att få koll är att ha en fackklubb som kan påverka exempelvis löner, villkor och ha inflytande över chefstillsättningar. Och finns det ingen klubb är det tämligen enkelt att starta en.  

Det finns flera skäl att starta klubb, även om  man som medlem kan få professionell hjälp från Unionens regionkontor. 

– Vi ombud kan visserligen mycket om arbetsrätt och villkor, men det är bland personalen på företaget som proffsen på verksamheten finns, säger Ted Pellikaan, ombudsman i Unionen Småland. 

– En klubb kan dessutom reagera tidigt om missnöjet pyr i fikarummet. Vi ombudsmän fungerar mer som en räddningtjänst som kommer in när problemen vuxit sig höga. En klubb är bättre på att hålla ihop alla trådar och jobba långsiktigt med helheten, medan vi ombudsmän bara kan göra akuta punktinsatser. 

Även när det gäller löner har klubben möjlighet att nå bättre resultat, enligt Ted Pellikaan, 

– När jag var klubbordförande förhandlade vi fram en lönepott på sju procent plus bonus!

När?
Tankarna att bilda klubb föds ofta ur ett missnöje med hur saker och ting förhåller sig på jobbet, men det är så klart inget krav.

– Klubb kan man bilda när som helst, även om många tyvärr väntar tills det har hänt något. Att komma i gång med klubb kan gå fort, men det tar några år att få rutin, säger Ted Pellikaan.

Var?
Även om Unionens önskedröm är att det finns klubbar överallt där det finns medlemmar är det inte realistiskt – på vissa mindre företag kan det vara svårt att få ihop en klubb. En absolut förutsättning för att bilda klubb är nämligen att det finns minst fem personer som är villiga att åta sig uppdrag. Styrelsen måste ha minst tre personer, utöver det krävs en revisor och en valberedare.

– Finns det inte tillräckligt många frivilliga för att bilda en klubb kan man i stället utse ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat. Men vår rekommendation är att det bör vara två som har förhandlingsrätt, eftersom demokratin säkerställs bättre när det finns två par öron, två individer som behandlar frågor och fattar beslut. Förutom att det är jobbigt att vara ensam är risken större att man fattar beslut i affekt eller missförstår saker och ting.

Hur?
Enligt Ted Pellikaan är själva bildandet av klubben den minst komplicerade frågan. 

– Man kallar till ett medlemsmöte där regionkontoret kan vara med som stöd första gången. Klubbar är ett prioriterat område för oss. Dessutom finns det en lathund på nätet som man kan ta hjälp av.

Varför?
Även om Unionens anställda är proffs på arbetsrätt så finns det varken tid eller resurser att utföra alla de uppgifter klubbarna sköter. Förbundet har till exempel inte möjlighet att hjälpa till med löneförhandlingar.

Skulle förbundets ombudsmän ta över alla de lokala förhandlingar som klubbarna sköter skulle medlemsavgifterna skjuta i höjden. 

Dessutom borgar klubbarna för demokratin i förbundet:

– Det är klubbarna som är den vanligaste inkörsporten till förtroendeuppdragen inom förbundet, säger ombudsmannen Ted Pellikaan. 

Klubbstart i sex steg:

  1. Så klubbfröet i dina kollegors medvetande. Vattna rikligt genom att prata om fördelarna med att ha en klubb. Behövs extra näring, kontakta Unionenkontoret i din region.
  2. Bjud in till ett första medlems-möte där ni utser en tillfällig styrelse som kommer att sköta ruljangsen fram till klubbens första årsmöte.
  3. Fyll i blanketten Registrering av ny klubb som finns på Unionen.se/klubb och skicka in den tillsammans med en kopia av mötesprotokollet till Unionens medlemsregister.
  4. Informera arbetsgivaren om att klubben är bildad och om vilka som har valts till olika uppdrag.
  5. Ta tidigt en diskussion med arbetsgivaren om hur samarbetet ska fungera.
  6. När ni har kommit i gång – tänk på att det är viktigt att informera medlemmarna om vad ni faktiskt gör i klubben, det skapar engagerade medlemmar. Vilket i sin tur gör det lättare att fylla på om det skulle uppstå vakanser i styrelsen. Kom ihåg att förankra viktiga beslut – har man ingen förankring blir man inte långvarig som klubb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.