Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Så startar ni fackklubb

Tycker du att ledningen fattar förnuftiga beslut och att alla omorganisationer känns motiverade är det bara att gratulera. Men även då kan det vara klokt att bilda lokal klubb. En idyll bryts ibland tvärt.
Johanna Rovira Publicerad
Getty Images
En lokal klubb har betydligt bättre koll på läget än Unionens regionkontor. Getty Images

Hur ska man som anställd kunna veta att chefen fördelar lönen schysst och inte belönar sina favoriter? Eller att arbetsgivaren fördelar lönerna enligt kollektivavtalet?

Läs mer: Får du tid för klubbarbete?

Ett sätt att få koll är att ha en fackklubb som kan påverka exempelvis löner, villkor och ha inflytande över chefstillsättningar. Och finns det ingen klubb är det tämligen enkelt att starta en.  

Det finns flera skäl att starta klubb, även om  man som medlem kan få professionell hjälp från Unionens regionkontor. 

– Vi ombud kan visserligen mycket om arbetsrätt och villkor, men det är bland personalen på företaget som proffsen på verksamheten finns, säger Ted Pellikaan, ombudsman i Unionen Småland. 

– En klubb kan dessutom reagera tidigt om missnöjet pyr i fikarummet. Vi ombudsmän fungerar mer som en räddningtjänst som kommer in när problemen vuxit sig höga. En klubb är bättre på att hålla ihop alla trådar och jobba långsiktigt med helheten, medan vi ombudsmän bara kan göra akuta punktinsatser. 

Även när det gäller löner har klubben möjlighet att nå bättre resultat, enligt Ted Pellikaan, 

– När jag var klubbordförande förhandlade vi fram en lönepott på sju procent plus bonus!

När?
Tankarna att bilda klubb föds ofta ur ett missnöje med hur saker och ting förhåller sig på jobbet, men det är så klart inget krav.

– Klubb kan man bilda när som helst, även om många tyvärr väntar tills det har hänt något. Att komma i gång med klubb kan gå fort, men det tar några år att få rutin, säger Ted Pellikaan.

Var?
Även om Unionens önskedröm är att det finns klubbar överallt där det finns medlemmar är det inte realistiskt – på vissa mindre företag kan det vara svårt att få ihop en klubb. En absolut förutsättning för att bilda klubb är nämligen att det finns minst fem personer som är villiga att åta sig uppdrag. Styrelsen måste ha minst tre personer, utöver det krävs en revisor och en valberedare.

– Finns det inte tillräckligt många frivilliga för att bilda en klubb kan man i stället utse ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat. Men vår rekommendation är att det bör vara två som har förhandlingsrätt, eftersom demokratin säkerställs bättre när det finns två par öron, två individer som behandlar frågor och fattar beslut. Förutom att det är jobbigt att vara ensam är risken större att man fattar beslut i affekt eller missförstår saker och ting.

Hur?
Enligt Ted Pellikaan är själva bildandet av klubben den minst komplicerade frågan. 

– Man kallar till ett medlemsmöte där regionkontoret kan vara med som stöd första gången. Klubbar är ett prioriterat område för oss. Dessutom finns det en lathund på nätet som man kan ta hjälp av.

Varför?
Även om Unionens anställda är proffs på arbetsrätt så finns det varken tid eller resurser att utföra alla de uppgifter klubbarna sköter. Förbundet har till exempel inte möjlighet att hjälpa till med löneförhandlingar.

Skulle förbundets ombudsmän ta över alla de lokala förhandlingar som klubbarna sköter skulle medlemsavgifterna skjuta i höjden. 

Dessutom borgar klubbarna för demokratin i förbundet:

– Det är klubbarna som är den vanligaste inkörsporten till förtroendeuppdragen inom förbundet, säger ombudsmannen Ted Pellikaan. 

Klubbstart i sex steg:

  1. Så klubbfröet i dina kollegors medvetande. Vattna rikligt genom att prata om fördelarna med att ha en klubb. Behövs extra näring, kontakta Unionenkontoret i din region.
  2. Bjud in till ett första medlems-möte där ni utser en tillfällig styrelse som kommer att sköta ruljangsen fram till klubbens första årsmöte.
  3. Fyll i blanketten Registrering av ny klubb som finns på Unionen.se/klubb och skicka in den tillsammans med en kopia av mötesprotokollet till Unionens medlemsregister.
  4. Informera arbetsgivaren om att klubben är bildad och om vilka som har valts till olika uppdrag.
  5. Ta tidigt en diskussion med arbetsgivaren om hur samarbetet ska fungera.
  6. När ni har kommit i gång – tänk på att det är viktigt att informera medlemmarna om vad ni faktiskt gör i klubben, det skapar engagerade medlemmar. Vilket i sin tur gör det lättare att fylla på om det skulle uppstå vakanser i styrelsen. Kom ihåg att förankra viktiga beslut – har man ingen förankring blir man inte långvarig som klubb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.
Fackligt

Hon ska leda Unionen

Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Hon valdes som ersättare för Martin Johansson, som avgick i somras efter knappt ett år på sin post.
Ola Rennstam, Noa Söderberg Publicerad 14 oktober 2024, kl 13:01
Ulrika Johansson ny andre vice ordförande i Unionen.
Ulrika Johansson ny andre vice ordförande i Unionen, omgärdad av Victoria Kirchhoff, förste vice ordförande, och Unionens förbundsordförande Peter Hellberg. Ulrika Johansson, verksamhetsutvecklare på Gestamp Hardtech i Luleå, valdes av knappt 150 delegater till Unionens tredje högsta maktposition. Foto: Ola Rennstam.

Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Det är förbundets tredje högsta maktposition. Johansson jobbar som verksamhetsutvecklare på fordonssäkerhetsföretaget Gestamp Hardtech i Luleå och sitter sedan tidigare i Unionens förbundsstyrelse.

Vad kommer du tillföra Unionens högsta ledning?
– Först och främst känns det oerhört hedrande att ha blivit vald. Jag har mycket kunskap om vad som händer och sker i norra Sverige. Jag kan även mycket om industrisektorn, jag har jobbat på ett industriföretag i 33 år och sitter med i IndustriAll som representant för Unionen.

Vilka är dina fackliga hjärtefrågor?
–  På senaste tid har det blivit mycket kring hbtqi-frågor. Mitt äldsta barn har kommit ut som transtjej för några år sedan. 

Vilka utmaningar ser du framöver för Unionen? 
– Det som blir absolut viktigast att fokusera på nu är att få fram 50 000 förtroendevalda. Där kan jag komma med kreativa idéer och hjälpa till att pusha för att fler medlemmar ska engagera sig.

Ni var flera i förbundsstyrelsen som slogs om den här posten. Hur kommer det att påverka styrelsens arbete framöver?
– Haha. Ja, det var många kandidater men jag tror att det kommer att gå bra, vi har alltid bra diskussioner i förbundsstyrelsen.

Johansson valdes av knappt 150 delegater på det så kallade förbundsrådet. Hon ställdes mot flera andra personer i Unionens förbundsstyrelse. Efter en andra omröstning fick hon en tydlig majoritet av rösterna.

Näst mest röster fick Daniel Landin, regionordförande i Unionen Småland och socialdemokratisk lokalpolitiker i Osby. 

Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande, är nöjd med valet av Ulrika Johansson.

Hon är en stabil och förståndig person. Ulrika har stor erfarenhet från industrin och jag ser fram emot att hon ska fortsätta inom IndustriAll, där hon varit aktiv i många år, och även i Facken inom Industrin. 

Victoria Kirchhoff, förste vice ordförande instämmer:
– Ulrika är en trygg person som kommer hjälpa oss i presidiet att navigera när det blåser. Som presidieledamot ska man kunna representera alla medlemmar men med det sagt finns det en viss finess med att Unionens ledning nu får en person från norr, vilket vi inte haft tidigare. 

Ulrika Johansson tar över efter Martin Johansson, som valdes till andre vice ordförande på Unionens senaste kongress men avgick i somras, efter knappt ett år på posten.

I och med den nya rollen lämnar Ulrika Johansson sin ordinarie plats i förbundsstyrelsen. Det innebär att Edvin Arnby Machata, som valdes till suppleant på Unionens senaste kongress, blir ordinarie ledamot.