Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
- Målet är ju inte att få ut pengar från företaget till den fackliga verksamheten, utan antingen att företräda medlemmar på något sätt, se till att kollektivavtalet efterlevs eller att få inflytande i mbl-förhandlingar. Jag tror att ett medel för att få inflytande är goda relationer, men det är klart att det finns situationer där man måste markera mot arbetsgivaren, säger Martin Linder.
...nu företräder jag medlemmens intresse på samma sätt som en advokat.
Vilken metod som passar bäst beror enligt honom på vad man vill uppnå och vem man företräder. Martin Linder var själv ordförande i Unionenklubben på Volvo i Göteborg till för ett par år sedan och känner igen de svåra övervägningar man får göra när man representerar medlemmarna gentemot arbetsgivaren.
- Min slutsats utifrån åren som klubbordförande är att jag var tvungen att sortera för mig själv om det var en enskild medlems arbetsrättsliga rättigheter och säkerhet jag drev eller om det var klubbens inflytande och påverkansmöjligheter jag jobbade med.
- Landade jag i att det gällde en enskild medlem brukade jag tänka för mig själv att nu företräder jag medlemmens intresse på samma sätt som en advokat. Oavsett vad det handlar om så behöver man ha någon som pratar för en och jag kan aldrig se mig själv i spegeln om jag för en enskild medlems intressen gör en kompromiss för att det skulle gynna relationen till arbetsgivaren.
Till slut måste man markera.
Däremot är Martin Linder övertygad om att goda relationer mellan klubben och företaget är en förutsättning för att kunna påverka när det gäller mbl- och inflytandefrågor. Generellt sett var han som ordförande ganska restriktiv med att hävda brott mot mbl och att driva den typen av skadestånd, även om det ibland var nödvändigt.
- Vi hamnade också i situationer där vi under lång tid hade krävt bättring av arbetsgivaren men upplevde att det fanns en ovilja eller oförmåga från arbetsgivaren att följa det som vi hade pratat om. Och till slut måste man markera.
Särskilt knepig tycker Martin Linder att övertidsfrågen är, eftersom den dels gäller arbetsrättsskyddet för varje individ, samtidigt som den ofta drivs som en kollektiv process genom att man räknar övertidstimmar totalt sett.
När det gäller övertid tror Martin Linder inte att man gynnas av att allt för nitiskt räkna timmar och kostnader, utan att det är bättre att föra en diskussion och att argumentera för att det handlar om arbetsmiljölagen och om de anställdas hälsa. Till en viss gräns.
- Har man kört huvudet i väggen och ser att det inte hjälper så måste man markera på det sätt man kan och då är det genom att hävda brott mot våra arbetstidsavtal. I företagskulturer där ”money talks” kanske arbetsgivaren plötsligt vaknar upp och ändrar åsikt när de får betala.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
