Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

”Målet måste vara inflytande och påverkan”

Många stora Unionenklubbar tror att de gör sig själva en otjänst om de kräver skadestånd när arbetsgivaren brutit mot exempelvis medbestämmandelagen. Huruvida skadeståndskrav är rätt väg att gå eller inte, råder det delade meningar om. En intressant men komplex fråga, tycker Martin Linder, andre vice ordförande i Unionen.
Linnea Andersson Publicerad

- Målet är ju inte att få ut pengar från företaget till den fackliga verksamheten, utan antingen att företräda medlemmar på något sätt, se till att kollektivavtalet efterlevs eller att få inflytande i mbl-förhandlingar. Jag tror att ett medel för att få inflytande är goda relationer, men det är klart att det finns situationer där man måste markera mot arbetsgivaren, säger Martin Linder.

...nu företräder jag medlemmens intresse på samma sätt som en advokat.

Vilken metod som passar bäst beror enligt honom på vad man vill uppnå och vem man företräder. Martin Linder var själv ordförande i Unionenklubben på Volvo i Göteborg till för ett par år sedan och känner igen de svåra övervägningar man får göra när man representerar medlemmarna gentemot arbetsgivaren.

- Min slutsats utifrån åren som klubbordförande är att jag var tvungen att sortera för mig själv om det var en enskild medlems arbetsrättsliga rättigheter och säkerhet jag drev eller om det var klubbens inflytande och påverkansmöjligheter jag jobbade med.

- Landade jag i att det gällde en enskild medlem brukade jag tänka för mig själv att nu företräder jag medlemmens intresse på samma sätt som en advokat. Oavsett vad det handlar om så behöver man ha någon som pratar för en och jag kan aldrig se mig själv i spegeln om jag för en enskild medlems intressen gör en kompromiss för att det skulle gynna relationen till arbetsgivaren.

Till slut måste man markera.

Däremot är Martin Linder övertygad om att goda relationer mellan klubben och företaget är en förutsättning för att kunna påverka när det gäller mbl- och inflytandefrågor. Generellt sett var han som ordförande ganska restriktiv med att hävda brott mot mbl och att driva den typen av skadestånd, även om det ibland var nödvändigt.

- Vi hamnade också i situationer där vi under lång tid hade krävt bättring av arbetsgivaren men upplevde att det fanns en ovilja eller oförmåga från arbetsgivaren att följa det som vi hade pratat om. Och till slut måste man markera.

Särskilt knepig tycker Martin Linder att övertidsfrågen är, eftersom den dels gäller arbetsrättsskyddet för varje individ, samtidigt som den ofta drivs som en kollektiv process genom att man räknar övertidstimmar totalt sett.

När det gäller övertid tror Martin Linder inte att man gynnas av att allt för nitiskt räkna timmar och kostnader, utan att det är bättre att föra en diskussion och att argumentera för att det handlar om arbetsmiljölagen och om de anställdas hälsa. Till en viss gräns.

- Har man kört huvudet i väggen och ser att det inte hjälper så måste man markera på det sätt man kan och då är det genom att hävda brott mot våra arbetstidsavtal. I företagskulturer där ”money talks” kanske arbetsgivaren plötsligt vaknar upp och ändrar åsikt när de får betala.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).