Sverige har av tradition legat i topp när det gäller hur många invånare som valt att vara med i facket. Men de senaste åren har den fackliga anslutningsgraden förändrats dramatiskt.
Orsaken till medlemstappet anses vara Alliansregeringens reformer; bland annat slopades avdragsrätten för fackavgiften och avgifterna i a-kassan höjdes. Samtidigt har taket i a-kassan legat på samma nivå sedan 2002.
Internationell sett ligger Sverige fortfarande högt när det gäller anslutningsgrad, men siffror som Svenska Dagbladet presenterar visar att flykten från facket har varit mer omfattande här än i något annat OECD-land.
Mellan år 2006 och 2012 minskade anslutningsgraden med 7,6 procent. 2012 var 71 procent av befolkningen i arbetsför ålder med i facket och medlemstappet har fortsatt sedan dess för de flesta förbund. Ett undantag är dock Unionen som växer så att det knakar, i dag har förbundet 100 000 fler medlemmar än vid bildandet 2008.
Regeringens stora förändring av arbetslöshetsförsäkringen har varit radikal även i ett internationellt perspektiv. Nettoersättningsgraden, det vill säga hur stor del av lönen efter skatt som ersätts av a-kassan, har sjunkit med drygt 15 procentenheter. Det kommer inga andra västländer i närheten av. I Belgien har ersättningen höjts med drygt 18 procent och Kanada med drygt 12 procent.
För tio år sedan hade Sverige den näst högsta ersättningsgraden, men nu ligger vi under OECD-snittet.
Men en förändring kan vara på gång, oavsett valutgång. Kollegas valenkät visade att samtliga riksdagspartier utom Moderaterna vill höja taket i a-kassan.
