Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Fick arbetsgivaren att tänka om - prisas

Arbetsgivaren såg inte poängen med en egen fackklubb, men de anställda på Strongpoint gav sig inte. Nu har klubben utsetts till Årets uppstickare, en av kategorierna i priset Årets jobbhjältar som delas ut av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
Unionen
Klubbstyrelsen på Strongpoint i Grums lyckades omvända en skeptisk arbetsgivare till att se poängen med lokal samverkan. Från vänster Susanne Welin, Tina Birath, Andreas Bornecrantz och Markus Björkman. Unionen

För ett par år sedan fick supportpersonalen på Strongpoints kontor i Grums information om att deras arbetstider skulle förändras – de skulle börja jobba kvällar och helger. Till deras stora förvåning var förändringen redan förhandlad och klar av den centrala fackklubben i Göteborg.

– Detta var en fråga som vi naturligtvis hade velat få vara med och påverka, men ingen tog kontakt med oss. Då kände vi att vi skulle få mer inflytande och information om vi bildade en lokal klubb här i Grums, berättar klubbordföranden Andreas Bornecrantz.

Från början var arbetsgivaren motsträvig till idén, ledningen tyckte att det räckte med att ha en riksklubb att förhandla med för samtliga Unionenmedlemmar. Men den lokala klubben i Värmland har genom åren fått dem att tänka om. Nu fungerar samverkan och medbestämmandet på ett helt annat sätt.

– För vår del är det som natt och dag. Många saker som händer hade gått förbi oss om vi inte hade haft klubben, nu går allt genom oss och vi har en bra relation med arbetsgivaren. Med en lokal klubb kan man också nå ut till medlemmarna på ett annat sätt, säger Andreas Bornecrantz.

Att klubben nu tilldelats Unionens pris Årets uppstickare gläder Andreas Bornecrantz.

– Det känns fantastiskt att vårt arbete blir uppmärksammat på det här viset. Vi brinner verkligen för fackligt arbete, säger han.

Har ni några tips till andra förtroendevalda som möts av motsträviga arbetsgivare?

– ­Jag vet inte om det är ett råd som hjälper alla men det som fick vår arbetsgivare att ändra uppfattning var att vi i styrelsen visade att vi var seriösa och tog det fackliga uppdraget på allvar. När arbetsgivaren såg att vi ville göra ett bra jobb fick vi respekt.

 

Vinnare Årets Jobbhjältar 2020

Årets Eldsjäl: Liselott Karlsson, Altia Sweden AB, Stockholm
Motivering: ”För att du i alla lägen och alla roller, som arbetsmiljöombud och ordförande i den nya Unionen-klubben, alltid ger ditt yttersta för att rida ut stormar, lyssna och hjälpa. Med mod och fokus, hjärtat på rätt ställe och fötterna på jorden, kämpar du för att göra arbetsplatsen bättre och får samtidigt andra att engagera sig vid din sida. Den som brinner så mycket för sitt uppdrag förtjänar utan tvekan titeln Årets Eldsjäl.”

Årets Uppstickare: Klubbstyrelsen StrongPoint, Grums
Motivering: ”För att ni lyckats med en av de viktigaste uppgifterna i det fackliga uppdraget, att få en skeptisk motpart att bli en positiv medpart som ser poängen med samverkan och medbestämmande på arbetsplatsen. Till exempel när det gäller lönefrågorna där klubben nått stora framgångar tack vare sitt engagemang. Det faktum att klubben har kö till uppdragen är ytterligare ett bevis på hur man på två år gått från nybildad klubb till Årets Uppstickare.”

Årets Nytänkare: Klubbstyrelsen Paradox, Stockholm
Motivering: ”För att som ny klubb i en ung bransch utan facklig tradition snabbt ökat både medlemsantalet och engagemanget kring frågan om kollektivavtal på arbetsplatsen. Med klubbinformation i moderna kanaler, egen kampanj i kampen för kollektivavtal och innovativa idéer för öka medlemsantalet är klubben väl värd utmärkelsen Årets Nytänkare.”

Om Årets Jobbhjältar:

Varje år belönar Unionen förtroendevalda som utmärkt sig genom att göra skillnad och förbättra saker på sin arbetsplats. Ett ombud eller en klubb som lagt ner själ och hjärta för att driva viktiga frågor, hitta nya lösningar eller öka den fackliga styrkan. Uträttat fackliga stordåd på jobbet helt enkelt.

Tidigare pristagare:

2019
Årets uppstickare: Albin Rosberg, Verisure
Årets nytänkare: Angelica Fors, Saab Dynamics
Årets eldsjäl: Jenny Sjöholm, ordförande för Peabs

2018
Årets uppstickare: August Tapojärvi, Radiotjänst
Årets eldsjäl: Ingela Permats, Åkerströms
Årets nytänkare: personalklubben i Ving/TCNE

2017
Årets Eldsjäl: Therese Arroyo, Braathens Regional Aviation
Årets uppstickare: Tashmina Berdini, Academic Work Consulting
Årets nytänkare: Unionenklubben på Volvo Personvagnar. 

2016
Årets Uppstickare: Anders Elgendahl, Go Excellent
Årets Eldsjäl: Kristiina Sagbrant, Riksidrottsförbundet/SISU idrottsutbildarna.
Årets Nytänkare: Robin Kullberg, Södra tornet kommunikation

2015
Årets raket: Jennie Sennemark, Medborgarskolan
Årets värvare: Lars Jansson Scania CV 
Årets stordåd: Torgny Larsson, Strålfors

2014
Årets raket: Niclas Holmberg, GlaxoSmithKline
Årets värvare: Fresenius Kabi
Årets stordåd: Pär Gunnar Andersson, Svenska Fotbollförbundet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.