Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Facket bra för demokratin och ekonomin
Starka fackföreningar och den svenska partsmodellen har haft stor betydelse för demokratin och människors ekonomiska välstånd. Det visar en forskningsrapport från tankesmedjan Futurion.
Facken tappar medlemmar på många håll i världen och i flera länder har fackföreningarnas ställning försvagats på grund av politiska beslut. Samtidigt har bland annat OECD och ledande ekonomer ändrat inställning och blivit mer positiva till facket. Det visar tankesmedjan Futurions rapport i vilken man sammanställt och analyserat aktuell forskning om fackföreningar.
Enligt rapporten har reallönerna stigit snabbare i länder med starka fack, samtidigt som de i många fall legat stilla eller till och med stagnerat i länder utan starka fackföreningar. Inkomstklyftorna har ökat i nästan alla länder men utvecklingen har bromsats där facken kunnat agera motkraft.
– Många ekonomer har tidigare betraktat facket som ett marknadshinder som hållit uppe lönerna, försvårat för företagen och bidragit till högre arbetslöshet. Verkligheten är dock en annan och vi kan se att även näringslivet klarar sig bättre i länder med starka fack, säger Carl Melin, forskningsledare på Futurion och rapportförfattare, i ett pressmeddelande.
Sverige och övriga nordiska länder klarar sig mycket bra i internationella jämförelser och en bidragande faktor till det är partsmodellen. Länder där fack och arbetsgivare, i stället för staten, bestämmer över lönebildningen klarar omställningar i näringslivet betydligt bättre än andra, enligt Futurion.
Läs hela rapporten: ”Vad är grejen med facket – om fackföreningar och partsmodellens roll för demokrati och välstånd”
Futurion
Futurion är en facklig tankesmedja som startades 2016 av de 14 TCO-förbunden och TCO.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga
Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser.
– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen,
– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den.
Unionens satsar på unga
På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar. Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You, blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras
– Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser. Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar.
Yngre ratar facket
Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen.
Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa.
Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen.
– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg.
Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad:
–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.
