Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

De räddar fackliga klubbar i kris

Att ha en facklig klubb på jobbet kan vara skillnaden mellan att ha inflytande eller inte. Unionen har som mål att minska antalet klubbar som läggs ned och med extra stöd och hjälp ser de regionala ombudsmännen Anu Paananen och Jesper Wiklund till att det inte händer.
Lina Björk Publicerad 25 september 2019, kl 08:19
Lina Björk/Kollega
Jesper Wiklund och Anu Paananen. Lina Björk/Kollega

– Vi jobbar förebyggande och tar fram en plan redan innan det har hunnit bli en större kris. Ofta får vi reda på att en klubb är på väg att försvinna först vid årsmötet och då kan det vara sent att börja jobba. På det här sättet ligger vi steget före. Men det är inte bara vi som jobbar med det här, utan det är ett arbetsätt som hela vår grupp på Unionen arbetar efter, säger Anu Paananen.

De klubbar som väljs ut för extra stöd kallas för projektklubbar. De följs upp under en längre tid och får själva välja vilken typ av hjälp de vill ha. En vanlig orsak till att arbetet går knackigt i klubbarna kan exempelvis vara att det gamla gardet går i pension och nya ledamöter tar plats, som varken har erfarenhet eller kunskap om lagen eller att sitta i förhandling.

– Andra orsaker kan vara att man som klubb har svårt att prioritera vilka frågor man ska ta strid för. Eller att man har ett jättebra styrelsearbete men inte har så mycket kontakt med medlemmarna. Då kan vi hjälpa till att prioritera och utbilda, säger Jesper Wiklund.

För att hitta projektklubbar har ombudsmännen tagit fram en särskild ”klubbarometer” som de fyller i efter varje kontakttillfälle. Utifrån den tar de tempen på hur klubben mår, vad klubbstyrelsen är bra på och vad den kan bli bättre på.

– Det allra vanligaste är att vi utbildar klubbstyrelser. Är man osäker i sin roll kan vi hjälpa till med utbildningar inom till exempel las och mbl. Har man en dålig relation med arbetsgivaren kan vi hjälpa dem att ta fram ett samverkansavtal, behöver de hjälp med värvningen så har vi en grupp som åker ut och hjälper till med det också, säger Anu Paananen.

Arbetet med att uppsöka klubbar som har behov av hjälp har pågått i cirka två år och resultatet är positivt. Antalet klubbar som läggs ned minskar.

– Vi upplever att de förtroendevalda känner mer trygghet och stöd. Och att de har fler fackliga redskap att ta till när det kniper, säger Anu Paananen.
 
Vilket råd kan ni ge till klubbar som är i riskzonen att läggas ned?
– Vänta inte till årsmötet med att be om hjälp utan hör av er så tidigt ni kan. Och synliggör arbetet ni gör, så att medlemmarna får upp ögonen för styrelsearbetet. På så sätt kommer folk kliva fram och ta uppdrag och ni kommer att få en återväxt i klubben, säger Jesper Wiklund.

Läs mer: Så bildar ni fackklubb

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Anmäl en usel arbetsmiljö - så funkar det

Visste du att skyddsombud kan anmäla företag med ohälsosam arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Det kallas för 6:6A.
David Österberg Publicerad 10 maj 2024, kl 06:05
En chef skäller på sina medarbetare.
Har du en ohälsosam arbetsmiljö och har försökt ha en dialog med chefen utan att få gehör. Då kan en 6:6a-anmälan av ett arbetsmiljöombud vara sista utvägen. Foto: Shutterstock

1. VAD BETYDER EGENTLIGEN 6:6A? 

I arbetsmiljölagen finns bestämmelser för att se till att arbetsmiljön är bra. Kapitel 6, paragraf 6A, handlar om vad ett arbetsmiljöombud (heter också skyddsombud) ska göra om arbetsmiljön är dålig. Ombudet ska enligt lagen vända sig till arbetsgivaren och begära att något görs för att fixa problemen – det kallas för en 6:6A-anmälan. 

2. HUR GÖR MAN? 

Om ni anser att det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren struntar i vänder ni er till arbetsmiljöombudet/skyddsombudet. Då kan den personen lämna en 6:6A-anmälan. I dokumentet ska det stå vilka problemen är, hur de kan lösas och hur lång tid arbetsgivaren har på sig att arbeta med frågorna. Arbetsgivaren ska bekräfta att anmälan har kommit in och ”utan dröjsmål” meddela vad som ska göras åt problemen.

VAD SKA ARBETSGIVAREN GÖRA?

Olika åtgärder kan behövas, beroende på vilka problemen är. Det kan handla om allt från medarbetarenkäter och skyddsronder till riskbedömningar och handlingsplaner. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men det är klokt att försöka ha en dialog på arbetsplatsen.


OM PROBLEMEN INTE FIXAS?

Om arbetsmiljöombudet tycker att arbetsgivaren ignorerar frågan, tar för lång tid på sig eller inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön kan hen skicka anmälan till Arbetsmiljöverket. Då blir det oftast inspektion, som följs av ett inspektionsmeddelande, ett föreläggande eller ett förbud. Det första är den snällaste varianten, där myndigheten meddelar vilka brister som finns. Förelägganden och förbud måste arbetsgivaren följa. Om inget görs kan vite dömas ut av Arbetsmiljöverket. 

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)