Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Att Unionen som enskilt fackförbund valts in i styrelsen är ovanligt. Egentligen är det bara centralorganisationerna (TCO, LO och Saco) som representerar Sverige i styrelsen. Men tack vare Unionens medlemsutveckling, en ökning med 20 procent på fyra år, och att TCO därmed har passerat miljongränsen fick TCO ytterligare en plats i styrelsen. En plats som tilldelades Unionen.
– Det är jätteroligt. Det är en central plats att finnas i. Det är roligt att medlemsutvecklingen leder till påverkan på många olika sätt. Och för egen del ska det bli väldigt kul att få knyta nya kontakter och komma närmare EU-politiken. Jag har inte riktigt hunnit med att engagera mig internationellt på det sättet som vi behöver göra, säger Cecilia Fahlberg.
Unionen är redan nu aktiva via en av de elva branschfederationerna i Europafacket (EFS), men förr eller senare hamnar de flesta frågor hos Europafackets styrelse.
En stor del av Europafackets arbete handlar om dialogen mellan arbetsgivare och arbetstagare, på EU-nivå. Det kan till exempel handla om arbetstidsfrågor och utbildning, eller hur Europa ska hävda sig i den globala utvecklingen. Under hösten har EFS kongress då man ska ta fram inriktning för den kommande styrelseperioden.
En fråga som Cecilia Fahlberg tycker är särskilt viktig, här som där, är kompetensutveckling. Hur vi som individer ska klara av att hänga med i den stenhårda globala konkurrensen.
Dessutom är det viktigt för henne att lyfta fram den psykosociala arbetsmiljön och andra ”tjänstemannafrågor”, som kommit lite i skymundan. Traditionellt har det, särskilt i Europa, varit ett starkt fokus på arbetarkollektivet och tillhörande fackförbund. Men i takt med att utvecklingen går mot fler kvalificerade tjänster och allt fler tjänstemän i förhållande till arbetare är det, enligt Fahlberg, viktigt att den fackliga organisationsgraden inte urholkas på grund av det skiftet.
– Det är väldigt många som är intresserade av Unionen och av hur vi har jobbat med vår medlemsvärvning.
Under Brysselbesöket träffade Fahlberg och de andra fackrepresentanterna dessutom EU-kommissionens chefsförhandlare. Under mötet diskuterade man arbetatagares rättigheter i frihandelsavtalet mellan EU och USA (TTIP).
Europeiska fackliga samorganisationen (EFS), i Sverige ofta kallat Europafacket, bildades 1973 sedan Europeiska fria fackföreningsfederationen och EFTA:s fackliga kommitté slogs samman. EFS består av 95 medlemsorganisationer från 36 länder och representerar totalt cirka 60 miljoner löntagare i Europa.
EFS:s uppgift är att påverka europeisk politik och lagstiftning inom bland annat sysselsättning, sociala frågor och ekonomisk politik.
Europafacket var med och drev på när EU-länderna enades om att skriva in i Amsterdamfördraget 1997, att EU, förutom allt annat, även skulle utgöra en så kallad jobbunion.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
