Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Innan coronapandemin hade Unionen runt 8 100 arbetsmiljöombud. Den siffran är i dag omkring 7 600.
Det är ett märkbart tapp som delvis förklaras med de speciella och påfrestande förutsättningar som pandemin medfört. I Unionens arbetsmiljöbarometer, en undersökning som görs varje år med arbetsmiljöombuden, har förbundet sett att det varit en tid präglad av stora, snabba och nya frågor.
– Man har varit tvungen att behandla ett flertal olika puckar samtidigt. Det har handlat om arbetsmiljöaspekter med koppling till organisationsförändringar, distansarbete, smitta, isolation och oro, som man aktivt har behövt arbeta med. Det har varit mycket att jobba med och knappa resurser under den här perioden, säger Annica Hedbrant, utredare på Unionen.
Den negativa trenden med färre skyddsombud (vilka Unionen kallar arbetsmiljöombud) kan ses även i andra fackförbund. Inom LO har ombuden sjunkit de senaste tio åren. Maria Steinberg, docent och expert i arbetsmiljörätt, säger till Arbetarskydd att utvecklingen är en ”katastrof”.
– Det är inte bara arbetstagarna som har nytta av skyddsombuden, utan också arbetsgivarna. Det är dessutom bra för samhället i stort, säger Maria Steinberg.
Hon lyfter även fram en annan förklaring till minskningen.
– Det kan bero på pandemin, men även tystnadskultur. Många arbetstagare är oroliga för sina anställningar och vågar inte framlägga sina synpunkter.
Annica Hedbrant säger att Unionen bild är att de flesta arbetsgivare förstår värdet av lokala arbetsmiljöombud.
– Generellt skulle jag säga att många arbetsgivare både förstår och värdesätter vikten av att ha ett lokalt arbetsmiljöombud, som man kan samverka med och som kan föra fram perspektiv från arbetstagare. Det är en förutsättning för ett välfungerande arbetsmiljöarbete. Men om det är så att arbetsmiljöombud blir hindrade i sitt arbete är det viktigt att de vet att de har förbundet i ryggen och att vi förstås stöttar dem i sådana lägen.
Unionen arbetar aktivt med att vända trenden och för att underlätta arbetet för arbetsmiljöombud. Det handlar bland annat om att erbjuda utbildningar, stöd och informationsmaterial, exempelvis checklistor för återgång till kontoret och smittrisker vid covid-19.
Samtidigt har parterna, genom AFA försäkring, avsatt 75 miljoner för arbetsmiljöutbildning som ombud och chef kan gå tillsammans.
– Det är såklart jätteviktigt att vi har starka och kunniga förtroendevalda och att de har de resurser som krävs för att kunna utföra sitt jobb. Det behöver vara fler, inte färre, som gör det här oerhört viktiga arbetet som arbetsmiljöombuden gör, säger Annica Hedbrant.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
