Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Arbetsmiljöombud blir färre – stort tapp under pandemin
Unionen har fått färre arbetsmiljöombud. Under pandemin har siffran sjunkit med 500 personer, skriver tidningen Arbetarskydd.
– Det är en utveckling åt helt fel håll som såklart känns viktig att vända, säger Annica Hedbrant, utredare på Unionen.
– Det är en utveckling åt helt fel håll som såklart känns viktig att vända, säger Annica Hedbrant, utredare på Unionen.
Innan coronapandemin hade Unionen runt 8 100 arbetsmiljöombud. Den siffran är i dag omkring 7 600.
Det är ett märkbart tapp som delvis förklaras med de speciella och påfrestande förutsättningar som pandemin medfört. I Unionens arbetsmiljöbarometer, en undersökning som görs varje år med arbetsmiljöombuden, har förbundet sett att det varit en tid präglad av stora, snabba och nya frågor.
– Man har varit tvungen att behandla ett flertal olika puckar samtidigt. Det har handlat om arbetsmiljöaspekter med koppling till organisationsförändringar, distansarbete, smitta, isolation och oro, som man aktivt har behövt arbeta med. Det har varit mycket att jobba med och knappa resurser under den här perioden, säger Annica Hedbrant, utredare på Unionen.
”En katastrof”
Den negativa trenden med färre skyddsombud (vilka Unionen kallar arbetsmiljöombud) kan ses även i andra fackförbund. Inom LO har ombuden sjunkit de senaste tio åren. Maria Steinberg, docent och expert i arbetsmiljörätt, säger till Arbetarskydd att utvecklingen är en ”katastrof”.
– Det är inte bara arbetstagarna som har nytta av skyddsombuden, utan också arbetsgivarna. Det är dessutom bra för samhället i stort, säger Maria Steinberg.
Hon lyfter även fram en annan förklaring till minskningen.
– Det kan bero på pandemin, men även tystnadskultur. Många arbetstagare är oroliga för sina anställningar och vågar inte framlägga sina synpunkter.
Annica Hedbrant säger att Unionen bild är att de flesta arbetsgivare förstår värdet av lokala arbetsmiljöombud.
– Generellt skulle jag säga att många arbetsgivare både förstår och värdesätter vikten av att ha ett lokalt arbetsmiljöombud, som man kan samverka med och som kan föra fram perspektiv från arbetstagare. Det är en förutsättning för ett välfungerande arbetsmiljöarbete. Men om det är så att arbetsmiljöombud blir hindrade i sitt arbete är det viktigt att de vet att de har förbundet i ryggen och att vi förstås stöttar dem i sådana lägen.
”Såklart jätteviktigt”
Unionen arbetar aktivt med att vända trenden och för att underlätta arbetet för arbetsmiljöombud. Det handlar bland annat om att erbjuda utbildningar, stöd och informationsmaterial, exempelvis checklistor för återgång till kontoret och smittrisker vid covid-19.
Samtidigt har parterna, genom AFA försäkring, avsatt 75 miljoner för arbetsmiljöutbildning som ombud och chef kan gå tillsammans.
– Det är såklart jätteviktigt att vi har starka och kunniga förtroendevalda och att de har de resurser som krävs för att kunna utföra sitt jobb. Det behöver vara fler, inte färre, som gör det här oerhört viktiga arbetet som arbetsmiljöombuden gör, säger Annica Hedbrant.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hon enar fack i 27 länder
Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?
Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.
Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.
På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.
– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.
Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.
Facken har ingen förhandlingsrätt
Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.
Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.
– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”
För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.
Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna
Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.
Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.
– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.
Reglerna gäller i EU och EES
- Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.
