Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Arbetsmiljöombud blir färre – stort tapp under pandemin

Unionen har fått färre arbetsmiljöombud. Under pandemin har siffran sjunkit med 500 personer, skriver tidningen Arbetarskydd.
– Det är en utveckling åt helt fel håll som såklart känns viktig att vända, säger Annica Hedbrant, utredare på Unionen.
Oscar Broström Publicerad 14 december 2021, kl 16:30
Båda bilderna: Janerik Henriksson/TT
Unionen har tappat 500 arbetsmiljöombud, eller skyddsombud, under pandemin. Båda bilderna: Janerik Henriksson/TT

Innan coronapandemin hade Unionen runt 8 100 arbetsmiljöombud. Den siffran är i dag omkring 7 600.

Det är ett märkbart tapp som delvis förklaras med de speciella och påfrestande förutsättningar som pandemin medfört. I Unionens arbetsmiljöbarometer, en undersökning som görs varje år med arbetsmiljöombuden, har förbundet sett att det varit en tid präglad av stora, snabba och nya frågor.

– Man har varit tvungen att behandla ett flertal olika puckar samtidigt. Det har handlat om arbetsmiljöaspekter med koppling till organisationsförändringar, distansarbete, smitta, isolation och oro, som man aktivt har behövt arbeta med. Det har varit mycket att jobba med och knappa resurser under den här perioden, säger Annica Hedbrant, utredare på Unionen.

”En katastrof”

Den negativa trenden med färre skyddsombud (vilka Unionen kallar arbetsmiljöombud) kan ses även i andra fackförbund. Inom LO har ombuden sjunkit de senaste tio åren. Maria Steinberg, docent och expert i arbetsmiljörätt, säger till Arbetarskydd att utvecklingen är en ”katastrof”.

– Det är inte bara arbetstagarna som har nytta av skyddsombuden, utan också arbetsgivarna. Det är dessutom bra för samhället i stort, säger Maria Steinberg.

Hon lyfter även fram en annan förklaring till minskningen.

– Det kan bero på pandemin, men även tystnadskultur. Många arbetstagare är oroliga för sina anställningar och vågar inte framlägga sina synpunkter.

Annica Hedbrant säger att Unionen bild är att de flesta arbetsgivare förstår värdet av lokala arbetsmiljöombud.

– Generellt skulle jag säga att många arbetsgivare både förstår och värdesätter vikten av att ha ett lokalt arbetsmiljöombud, som man kan samverka med och som kan föra fram perspektiv från arbetstagare. Det är en förutsättning för ett välfungerande arbetsmiljöarbete. Men om det är så att arbetsmiljöombud blir hindrade i sitt arbete är det viktigt att de vet att de har förbundet i ryggen och att vi förstås stöttar dem i sådana lägen.

”Såklart jätteviktigt”

Unionen arbetar aktivt med att vända trenden och för att underlätta arbetet för arbetsmiljöombud. Det handlar bland annat om att erbjuda utbildningar, stöd och informationsmaterial, exempelvis checklistor för återgång till kontoret och smittrisker vid covid-19.

Samtidigt har parterna, genom AFA försäkring, avsatt 75 miljoner för arbetsmiljöutbildning som ombud och chef kan gå tillsammans.

– Det är såklart jätteviktigt att vi har starka och kunniga förtroendevalda och att de har de resurser som krävs för att kunna utföra sitt jobb. Det behöver vara fler, inte färre, som gör det här oerhört viktiga arbetet som arbetsmiljöombuden gör, säger Annica Hedbrant.

Fackligt

Hyrpersonal är en facklig utmaning

Medlemmar spridda över landet och på många olika slags företag. De fackliga utmaningarna inom bemanningsbranschen är speciella. Både för konsulter och förtroendevalda.
Lina Björk Publicerad 26 april 2023, kl 06:00
Pamela Valenzuela
Pamela Valenzuela jobbar heltid med de fackliga frågorna på bemanningsföretaget Randstad. Foto: Christopher Hunt

Att arbeta som konsult inom bemanningsbranschen kan vara ensamt. Du är en del av arbetsplatsens anställda, men står ändå utanför. Vem backar till exempel upp dig om du inte får ut din lön eller blir lovad mer timmar än du får jobba?

På Manpower och Randstad jobbar Ylva Eriksson respektive Pamela Valenzuela Silva fackligt på heltid för att se till att medlemmarnas intressen tas tillvara. Bemanningsföretagen skiljer sig en del från andra företag och bjuder på en del utmaningar för de förtroendevalda. 

Ylva Karlsson
Ylva Karlsson Unionen

– Visst är det speciellt att jobba fackligt när våra medlemmar är spridda över landet och har väldigt skilda uppdrag. En utmaning är att få förtroendevalda, men den svårigheten finns ju i alla branscher, säger Ylva Eriksson, klubbordförande på Manpower.

 

Var föregångare att träffas digitalt

Ett sätt för klubbarna att möta medlemmar är via digitala möten. Under pandemin, när både arbetsgivare och fackförbund var tvungna att byta arbetssätt för att informera och diskutera med de anställda, var skillnaden för Manpower och Randstads fackklubbar inte särskilt stor – de hade jobbat digitalt i många år.

– Vi försöker att vara så tillgängliga det går och då är det ett bra sätt och där låg vi i framkant när pandemin kom, säger Pamela Valenzuela Silva, klubbordförande på Randstad.

Vanliga frågor som kommer från konsulter ute på uppdrag kan exempelvis handla om arbetsmiljön för de inhyrda, om man har fått rätt lön eller hur man som konsult och förtroendevald ska stämma av ledigheter och debitera för sin tid.

Men även om klubben och arbetsgivaren har skapat rutiner för att man ska få till sin förtroendearbetstid, är det svårt för en konsult som hyrs in som resurs att få en ersättare med kort varsel.

– Vi har våra styrelsemöten på kvällstid för att inte behöva ta ledigt. Då får man en timlön för sitt förtroendeuppdrag, säger Ylva Eriksson.

 

Randstad först med kollektivavtal inom branschen

Mycket har förändrats sedan det legaliserades att bedriva personaluthyrning för 30 år sedan. Då såg många på branschen med skepsis, inte minst facken som ansåg att anställningstryggheten skulle försämras. Men i dag är bilden delvis en annan. Många företag har upptäckt fördelarna med att hyra in tjänster och personal på konsultbasis, för att möta arbetstoppar och konjunkturförändringar.

Och arbetsrätten har hängt med, åtminstone för de stora jättarna. Randstad har till exempel haft kollektivavtal längre tid än genomsnittsåldern på sina anställda.

– Vi var först med kollektivavtal och har jobbat med de fackliga frågorna sedan starten. Sedan branschen blivit mer accepterad handlar många av våra frågor om samma saker som på andra företag, som lön och arbetstid, säger Pamela Valenzuela Silva.

I bemanningsbranschens linda var inte tillsvidareanställningar norm och det betalades inte ut någon lön mellan uppdrag. I dag har samtliga tjänstemän en garantilön på 90 procent av snittlönen och en prestationslön som varierar beroende på hur många timmar de varit uthyrda.

– Vi har kommit långt trots att vi fortfarande ses som en relativ ung bransch. Men även om vi fått igenom mycket måste vi också bevaka så att de schysta villkoren behålls, säger Ylva Eriksson.