Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Fackens krav: Minst 530 kronor högre lön

Under fredagen bytte fack och arbetsgivare inom industrin krav inför avtalsrörelsen 2020. Som vanligt står parterna långt ifrån varandra. Inte minst vad gäller löneökningarna där facken kräver 3,0 procent medan arbetsgivarna vill se låga, eller inga löneökningar alls.
Anita Täpp Publicerad 20 december 2019, kl 16:06
Karin Wesslen/TT
Martin Linder (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall) och Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer). Karin Wesslen/TT

På fredagsmorgonen överlämnade Unionen tillsammans med IF Metall och Sveriges Ingenjörer sina gemensamma avtalskrav till Teknikföretagen.

Förbunden kräver löneökningar på 3,0 procent, med en individgaranti på minst 530 kronor per månad. Vilket man anser är förenligt med att industrin kommer fortsätta ha en hög konkurrenskraft.

– Det går i grunden bra för svensk industri. Den avmattning vi ser är från historiskt höga nivåer och vi har ingen lågkonjunktur i sikte. I jämförelse med viktiga konkurrensländer klarar sig svensk industri bra, sa Ulrika Lindstrand, förbundsordförande på Sveriges Ingenjörer, under fredagens presskonferens.

– Vi ser att industriproduktionen har ökat, att lönsamheten är god, att företagens priser har ökat markant och att industrins investeringar har stigit. Då är det också viktigt att våra medlemmar får ta del av de goda resultat som de har varit med om att skapa. Därför anser vi att vårt krav på 3,0 procent är högst rimligt. Och för att säkerställa att alla får ta del av löneökningar kräver vi att det skapas en så kallad individgaranti, fortsatte hon.

Facken kräver också fortsatta avsättningar till deltidspension/flexpension. Hur stor avsättning man anser ska göras kommer dock inte preciseras förrän i de kommande förhandlingarna efter årsskiftet.

Förbunden vill också se åtgärder för minskade arbetsskador och en förbättrad rehabilitering.

Läs mer: Arbetsgivarnas krav oroar Martin Linder

Ett krav är att arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamheten förbättras genom att det skapas tydligare mål och rutiner som kontinuerligt följs upp. Ett annat krav är att introduktion till arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicys ges vid alla nyanställningar, vid inhyrning av personal liksom när en anställd får en ny befattning eller varit borta från jobbet ett tag.

– Om introduktionen om arbetsmiljörisker blir bättre så minskar också risken för alla arbetsskador oavsett om det handlar om fysisk arbetsmiljö eller psykosocial arbetsmiljö. Det kräver vi för att få ett slut på ohälsan och skadorna i arbetslivet och ytterst handlar det om att sätta stopp för de tragiska arbetsolyckorna. Ingen ska bli sjuk av, skada sig eller dö på sitt jobb, sa Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Facken kräver också åtgärder för att främja jämställdheten.

– Att vara föräldraledig från sitt arbete ger en negativ effekt på lön och karriärmöjligheter, både vad gäller män och kvinnor,  jämfört med de som inte varit föräldralediga. Och eftersom kvinnor tar ut en större del av föräldraledigheten ger det en större negativ effekt för kvinnors lön och karriärmöjligheteter. Därför ställer vi nu ett gemensamt krav på att det upprättas en handlingsplan för föräldraledigas återgång i arbete, där det ska framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra negativa effekter, sa Martin Linder, Unionens förbundsordförande.

Vad gäller förbundsspecifika krav på teknikavtalets område är några exempel vad gäller Unionen och Sveriges Ingenjörer att de tjänstemän som jobbar på obekväma arbetstider förutom ekonomisk ersättning också ska ersättas med ledig tid. Det för att de ska kunna förena arbetsliv och privatliv liksom få tid för återhämtning. Facken ställer även krav på att ersättningen ska höjas.

För att öka möjligheten till ett mer jämställt arbetsliv vill facken också se att löneutfyllnad betalas vid tillfällig föräldrapenning vid vård av barn.

– Uttaget av vab, alltså vård av barn, är ojämnt fördelat mellan kvinnor och män. För att öka möjligheten till ett mer jämställt arbetsliv ställer vi krav på att det ska ske en löneutfyllnad på upp till 90 procent av lönen som betalas ut vid uttag av tillfällig föräldrapenning. Den ska kunna ges i upp till fem dagar per kalenderår och anställd. Vi tycker det är väldigt viktigt att det inte ska vara en ekonomisk fråga vem som stannar hemma med det sjuka barnet, sa Martin Linder vid pressträffen.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen kräver å sin sida, inte helt oväntat, låga lönekostnader för företagen, då man anser att det krävs för industrins konkurrenskraft.

– Det vi nu, efter en första hastig genomgång av motpartens krav vet, har gjort oss förvånade. Kravbilden hamnar på ungefär 4 procent, uppdelat på ett löneökningskrav, ökade inbetalningar till pensionssystemet och en låglönesatsning som berör cirka 40 procent av de yrkesverksamma på arbetsmarknaden. Det är en omfattning långt utöver vad den konkurrensutsatta industrin kan klara av, sa Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen

– För att kunna behålla industrins konkurrenskraft måste vi ha en återhållsamhet i lönekraven. Så utrymmet är begränsat. För att industriavtalets intentioner ska kunna vidhållas måste lönekraven vara låga eller helst inte innebära några kostnadsökningar alls för företagen, fortsatte han.

Vilket löneutrymme arbetsgivarna anser finns vill man ännu inte uttala sig om.

Teknikföretagen kräver också att arbetsgivarna får större utrymme för att förlägga arbetstid, både vad gäller ordinarie och övertid. Liksom att tiden för när huvudsemestern ska förläggas utökas till att vara mellan maj till september i stället för dagens juni till augusti.

Arbetsgivarorganisationen ställer även krav på att lönepotten ska vara lokalt dispositiv. Alltså att de lokala parterna fullt ut ska förfoga över löneutrymmet på den egna arbetsplatsen, när det gäller IF Metalls medlemmar.

– Vi vill se företags- och medarbetarnära löneavtal och att dessa, inklusive utrymmet för lönerevision, ska vara helt dispositiva och anpassas till företagets ekonomiska förutsättningar. Det betyder också att individgarantier inte hör hemma i kollektivavtal. För vi menar att lön ska sättas utifrån prestation, kunskap och ansvar och inget annat, sa Maria Möller, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Både facken och arbetsgivarsidan förklarade att man har som mål att teckna ett 1-årigt avtal och att det ska vara i hamn senast den 31 mars 2020. Avtalsrörelsen drar igång på allvar efter årsskiftet.

Facken kräver:

  • Löneökningar på 3,0 procent, med en individgaranti på minst 530 kronor i månaden.
  • Fortsatta avsättningar till deltidspension/flexpension. Ännu oklart med hur mycket.
  • Åtgärder för minskade arbetsskador och förbättrad rehabilitering
  • Åtgärder för att främja jämställdheten

Unionens och Sveriges ingenjörers branschspecifika krav:

  • Arbete på obekväm arbetstid ska ersättas både med bättre ekonomisk ersättning och ledig tid.
  • Löneutfyllnad på upp till 90 procent av lönen vid tillfällig föräldrapenning för vård av barn.

Arbetsgivarna kräver:

  • Låga lönekostnader för företagen. Ännu oklart vad det betyder i procenttal och kronor.
  • Större utrymme för arbetsgivare att förlägga arbetstiden, både ordinarie och övertid.
  • Att lönepotten, vad gäller IF Metalls medlemmar, ska vara lokalt dispositiv.
Avtalsrörelse

Här får de 26 000 i kompensation - för inflationen

2300 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor, som kompensation för inflationen. Det får anställda inom den tyska industrin när första delen av deras avtalsrörelse nu är färdig. Samtidigt börjar förberedelserna för de svenska avtalsförhandlingarna, där facken sneglar mot just Tyskland.
Noa Söderberg Publicerad 5 februari 2024, kl 12:49
Tysk flagga utanför riksdagshuset i Berlin.
Unionen förbereder sig för avtalsrörelsen 2025. Medlemsundersökning pågår och blickarna riktas mot Tyskland för inspiration. Läs mer om kraven och utmaningarna. Foto: Halvard Alvik/NTB/TT.

Unionen är tillsammans med fyra andra industrifack med och sätter ”märket” – löneökningsnivån som blir norm för nästan alla anställda i Sverige. Nu har Unionens medlemmar börjat förbereda sig för nästa avtalsrörelse, som ska vara färdig våren 2025. Bland annat har en digital medlemsenkät skickats ut.

Avtalskraven presenteras först i slutet av oktober. Men redan nu har de första förhandlingarna gått i mål i det land som både fack och arbetsgivare jämför med allra mest: Tyskland.

Anställda i trä- och plastindustrin i delstaten Baden-Württemberg får – utöver vanlig löneökning – en engångssumma som kompensation för inflationen: 2300 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor. I delstaterna Niedersachsen och Bremen betalas en likadan kompensation på 1800 euro, motsvarande omkring 20 000 kronor. I andra delstater fortsätter förhandlingarna. Även där kretsar det kring inflationskompensation. 

Engångsbelopp eller procentuell ökning

Martin Wästfelt, Unionen.
Martin Wästfelt.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att Tyskland är det ”avgjort viktigaste” konkurrentlandet för svensk industri och att facken alltid följer utvecklingen i landet ”väldigt noga”. Därför känner Wästfelt igen fenomenet med engångsbelopp.

I den förra svenska avtalsrörelsen lade arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen fram ett sådant förslag, och enligt Wästfelt har det funnits som ett konkret alternativ vid förhandlingarna om ”märket” flera gånger tidigare.

– Idén om engångsbelopp har nog alltid funnits i förhandlarvärlden, men facken inom industrin och Unionen tycker, av principiella skäl, att vår modell är klart bättre.

Modellen han pratar om innebär att facken kräver jämna procentuella löneökningar varje år och inte söker kompensation för inflationen. På så sätt, säger Wästfelt, ökar reallönerna på lång sikt för alla i Sverige. Han talar om en ”ränta på ränta”-effekt (se faktaruta) och att den effekten försvinner om man börjar använda engångsbelopp. Dessutom pekar han på att sjuklön och andra försäkringar hänger ihop med lönerna och därför inte höjs om man satsar på engångsbelopp.

Men nu har det varit en inflationschock och medlemmars köpkraft har försämrats snabbt. Kan det inte vara aktuellt med ett engångsbelopp just denna gång, som ett komplement till de vanliga löneökningarna?

– Det är en högst relevant fråga. I frågan läser jag in ett kompensationstänk och det är en annan hörnsten i vår lönebildningsmodell: vi förhandlar framåt. Vi ägnar oss inte åt kompensation bakåt. För skulle man göra det, då tappar man den stabiliserande faktorn.

Kraftigt höjda lägstalöner

På andra håll i Tyskland pågår förhandlingar om kraftigt höjda lägstalöner. Landets byggfack – där även tjänstemän är medlemmar – har krävt 5700 kronor mer i månaden för de med lägst löner. Anställda på landets tåg har krävt liknande summor.

Även detta var på tapeten i den förra svenska avtalsrörelsen. Resultatet blev en höjning med 1350 kronor av de lägstalöner som finns utskrivna i kollektivavtalen. För de som låg allra sämst till innebar det en större lönehöjning än de 4,4 procent som parterna enades om i övrigt.

Martin Wästfelt säger att han inte spekulerar i vad medlemmarna kommer vilja lägga fram för krav nu, men säger att det var ”extraordinära omständigheter” som gjorde att man krävde särskilda höjningar av lägstalönerna förra gången.

– Vi är en förening som väldigt många tjänstemän är med i, så man får se vad diskussionerna blir. 

– Det man ska tänka på är att när man driver en sak som arbetsgivarna tycker väldigt illa om – höjda lägstalöner – så innebär det att det finns andra saker man inte får igenom. 2023 hade vi extraordinära skäl och jag ser inte att de skälen föreligger på samma sätt här och nu.

Inflationen fortfarande tuff

Samtidigt slår han fast att det ekonomiska läget fortfarande är tufft för många av Unionens medlemmar, på grund av inflationen.

– Siffrorna visar att det fortfarande inte är positiv reallöneutveckling. Men vi tror att det snart kommer bli det. Och då kommer det ta, utifrån vår modell, ett par år innan man är i kapp den förlust i köpkraft man gjort. Jag tycker man ska vara ärlig och säga att det har varit tufft.

Vilka andra prioriteringar tror du att medlemmarna kommer landa i när ni tar fram avtalskrav?

– I det första skedet handlar det om att få en diskussion om vilka frågor som är viktiga. Man börjar inte med att ställa frågan ”vad vill du exakt att vi ska kräva”. Det är också ganska stora skillnader mellan medlemsgrupper. Men vi vet att frågan som vi höll på med förra gången, men inte kom någon vart – reglering av distansarbetet – fortfarande är angelägen för många tjänstemän. 

– Sedan tror jag att just reallöneutvecklingen kommer vara minst lika central som den brukar vara. Lönefrågan är på något sätt alltid pudelns kärna.

RÄNTA PÅ RÄNTA

Ekonomiskt begrepp som används för att förklara hur pengar kan växa. I lönebildning syftar det på att en procentuell höjning ger större lönelyft ju högre lönen är. En person som tjänar 30 000 kronor i månaden och får 3 procents löneökning höjer sin lön med 900 kronor. Om nästa löneökning också blir 3 procent så beräknas den på 30 900 kronor. Då blir höjningen 927 kronor. På sikt växer lönen mer och mer för varje gång. 

Det är samtidigt anledningen till att dagens svenska lönemodell har kritiserats av lågavlönade grupper. Eftersom deras ränta på ränta-effekt blir mindre så riskerar löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper att öka för varje år.

SVERIGE OCH TYSKLAND

När dagens svenska lönemodell – "märket" – utformades var ett av huvudmålen att svenska löner ska öka i samma takt som i andra länder med stor industri och mycket export, eftersom de länderna är Sveriges "konkurrenter". Tyskland brukar pekas ut som Sveriges allra främsta konkurrentland. Därför är det som händer med tyska löner viktigt för både fack och arbetsgivare i Sverige, trots att ländernas förhandlingssystem ser olika ut.

Enligt Petter Hällberg, löneekonom på Medlingsinstitutet, har svenska och tyska industrilöner i princip följt varandra under de senaste tio åren, om man ser dem på en sammanslagen nivå. Det innebär inte att enskilda individers löner är samma.