Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Unionens medlemmar erbjuds sjukvårdsförsäkring

Unionen beslutade nyligen att man inom något år kommer att erbjuda alla medlemmar möjligheten att teckna sjukvårdsförsäkring. Frågan är kontroversiell, inte minst inom fackrörelsen, då motståndarna menar att privata alternativ ger gräddfil till sjukvården.
Linnea Andersson Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Henrik Montgomery/TT

Antalet personer som har en privat sjukvårdsförsäkring har ökat lavinartat sedan sekelskiftet. I september i år omfattades 640 000 av en privat försäkring, vilket är sex gånger fler än år 2000. Det rapporterar Dagens Arena och hänvisar till siffror från branschorganisationen Svensk Försäkring.

Antalet anställda som erbjuds sjukvårdsförsäkring från sina arbetsgivare ökar också. En försäkring som täcker sjukvårdsrådgivning, vårdplanering och vård men som också innebär företräde till vård och behandling.

Unionens ordförande Martin Linder (då andre vice ordförande) sade till Kollega i början av 2014 att fördelen med en försäkring kopplad till fackmedlemskap i stället för till arbetsgivaren är att den då blir mer flexibel eftersom den följer med om man byter jobb.

Men frågan är kontroversiell och splittrar facken. Enligt en kartläggning i Dagens Arena erbjuder sju av tio fack inom TCO och Saco privata försäkringar till sina medlemmar, medan inget av LO-facken gör så. LO har dessutom har antagit en motion om att styrelsen ska verka för att stoppa privata sjukvårdsförsäkringar.

Martin Linder menade 2014 att Unionen skulle se över hur privata alternativ påverkar den allmänna sjukvården.

– En aspekt vi måste fundera på som aktör är hur det påverkar vårt offentliga sjukvårdssystem. Avlastar det sjukvården eller är det ett sätt att skapa mer segregering där vissa grupper får en gräddfil till sjukvården?

Läs mer: Sjukvård som förmån ökar 

Men nu har förbundet ändå landat i att erbjuda samtliga drygt 600 000 medlemmar möjligheten att inom något år teckna privat sjukvårdsförsäkring. En möjlighet som än så länge bara omfattar förbundets egenföretagarmedlemmar.

Enligt Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist, beror beslutet dels på att många medlemmar efterfrågat möjligheten, dels på att många av Unionens fackliga konkurrenter erbjuder sjukvårdsförsäkring.

– Det är en svår och till viss del ideologisk fråga men styrelsen har tittat rationellt och sakligt på det här.

– Det finns ett önskemål från medlemmarna som i mångt och mycket bottnar i att man vill få hjälp att komma tillbaka i arbete så fort som möjligt, man vill inte vara borta.

Även om Unionen vill se en fungerande företagshälsovård menar Martin Wästfelt att det är svårt att hävda att det snarare skulle vara arbetsgivarens ansvar att erbjuda försäkring, eftersom många problem med ohälsa beror på sådant som inte är arbetsrelaterat. Dessutom har många fler medlemmar chansen att teckna försäkringen via Unionen.

– Men det kommer ändå att kosta relativt mycket och många kommer tycka att det är för dyrt. Intresset är större bland medlemmar med längre utbildning och högre befattning.

Och högre lön?
– Ja. Men det skapar även en möjlighet för dem med en svagare position eftersom det blir billigare hos oss och man inte behöver genomgå en hälsoprövning.

Unionen har även övervägt hur den allmänna sjukvården påverkas av privata försäkringsalternativ och här hänvisar Martin Wästfelt till att regeringen nyligen kommit fram till att privat sjukvård inte ska tränga undan den allmänna, vilket man vill säkra i lagstiftning. Den privata kön ska snarare gå till ”överkapacitet”, exempelvis då landstinget inte har råd att genomföra fler höftoperationer.

Unionens medlemmar kommer sannolikt att kunna teckna sjukvårdsförsäkring från och med årsskiftet 2017/2018.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.