Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Unionens medlemmar erbjuds sjukvårdsförsäkring

Unionen beslutade nyligen att man inom något år kommer att erbjuda alla medlemmar möjligheten att teckna sjukvårdsförsäkring. Frågan är kontroversiell, inte minst inom fackrörelsen, då motståndarna menar att privata alternativ ger gräddfil till sjukvården.
Linnea Andersson Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Henrik Montgomery/TT

Antalet personer som har en privat sjukvårdsförsäkring har ökat lavinartat sedan sekelskiftet. I september i år omfattades 640 000 av en privat försäkring, vilket är sex gånger fler än år 2000. Det rapporterar Dagens Arena och hänvisar till siffror från branschorganisationen Svensk Försäkring.

Antalet anställda som erbjuds sjukvårdsförsäkring från sina arbetsgivare ökar också. En försäkring som täcker sjukvårdsrådgivning, vårdplanering och vård men som också innebär företräde till vård och behandling.

Unionens ordförande Martin Linder (då andre vice ordförande) sade till Kollega i början av 2014 att fördelen med en försäkring kopplad till fackmedlemskap i stället för till arbetsgivaren är att den då blir mer flexibel eftersom den följer med om man byter jobb.

Men frågan är kontroversiell och splittrar facken. Enligt en kartläggning i Dagens Arena erbjuder sju av tio fack inom TCO och Saco privata försäkringar till sina medlemmar, medan inget av LO-facken gör så. LO har dessutom har antagit en motion om att styrelsen ska verka för att stoppa privata sjukvårdsförsäkringar.

Martin Linder menade 2014 att Unionen skulle se över hur privata alternativ påverkar den allmänna sjukvården.

– En aspekt vi måste fundera på som aktör är hur det påverkar vårt offentliga sjukvårdssystem. Avlastar det sjukvården eller är det ett sätt att skapa mer segregering där vissa grupper får en gräddfil till sjukvården?

Läs mer: Sjukvård som förmån ökar 

Men nu har förbundet ändå landat i att erbjuda samtliga drygt 600 000 medlemmar möjligheten att inom något år teckna privat sjukvårdsförsäkring. En möjlighet som än så länge bara omfattar förbundets egenföretagarmedlemmar.

Enligt Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist, beror beslutet dels på att många medlemmar efterfrågat möjligheten, dels på att många av Unionens fackliga konkurrenter erbjuder sjukvårdsförsäkring.

– Det är en svår och till viss del ideologisk fråga men styrelsen har tittat rationellt och sakligt på det här.

– Det finns ett önskemål från medlemmarna som i mångt och mycket bottnar i att man vill få hjälp att komma tillbaka i arbete så fort som möjligt, man vill inte vara borta.

Även om Unionen vill se en fungerande företagshälsovård menar Martin Wästfelt att det är svårt att hävda att det snarare skulle vara arbetsgivarens ansvar att erbjuda försäkring, eftersom många problem med ohälsa beror på sådant som inte är arbetsrelaterat. Dessutom har många fler medlemmar chansen att teckna försäkringen via Unionen.

– Men det kommer ändå att kosta relativt mycket och många kommer tycka att det är för dyrt. Intresset är större bland medlemmar med längre utbildning och högre befattning.

Och högre lön?
– Ja. Men det skapar även en möjlighet för dem med en svagare position eftersom det blir billigare hos oss och man inte behöver genomgå en hälsoprövning.

Unionen har även övervägt hur den allmänna sjukvården påverkas av privata försäkringsalternativ och här hänvisar Martin Wästfelt till att regeringen nyligen kommit fram till att privat sjukvård inte ska tränga undan den allmänna, vilket man vill säkra i lagstiftning. Den privata kön ska snarare gå till ”överkapacitet”, exempelvis då landstinget inte har råd att genomföra fler höftoperationer.

Unionens medlemmar kommer sannolikt att kunna teckna sjukvårdsförsäkring från och med årsskiftet 2017/2018.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Allt fler erbjuds utköp – det här behöver du veta

Antalet utköp har ökat stadigt de senaste åren. Förra året hanterade Unionens rådgivning drygt 5 000 frågor om utköp. Här är en checklista att ta hjälp av om din arbetsgivare vill betala för att du ska säga upp dig själv.
Johanna Rovira Publicerad 28 maj 2026, kl 06:03
Avtal, miniräknare och pengar på ett bord vid en förhandling. Bilden visar temat utköp och avgångsvederlag.
Att avstå rätten till förtur för återanställning är ett pris du som anställd får betala när du träffar överenskommelse om utköp. Men det går avtala om annat. Foto: Colourbox

 

  1. Vad är utköp?
    Utköp sker på individnivå och erbjuds anställda som arbetsgivaren antingen kommit på kant med eller om man helt enkelt vill göra sig av med folk och vill runda las (lagen om anställningsskydd). År 2022 hanterade Unionen närmare 2 500 frågor om utköp eller överenskommelser. I fjol över 5 000 frågor.

     

  2. Vad är frivillighetslösning?
    Frivillighetslösningar är en typ av utköp som är kollektiva eller riktade, när arbetsgivare vill undvika övertalighet. Anställda kan i teorin välja själva att vara kvar eller sluta för viss ersättning. I praktiken känner sig anställda ofta pressade att nappa på erbjudandet, eftersom de kan riskera uppsägning i slutändan om de tackar nej.

     

  3. Hur mycket pengar rör det sig om?
    Det kan vara alltifrån tre årslöner, som anställda på Telia fick för många år sedan, till någon enstaka månadslön. Det normala är att man blir arbetsbefriad under den uppsägningstid man har enligt avtal eller lag. 

    Det kan också vara en klumpsumma som betalas ut som ett avgångsvederlag i stället för eller utöver arbetsbefriad uppsägningstid. Får du avgångsvederlag ska du vända dig till Arbetsförmedlingen så fort du har jobbat sista dagen för att behålla din sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Du måste också aktivt söka jobb så att SGI inte nollställs.

     

  4. Vad betyder det att avgångslönen är avräkningsfri?
    Det innebär att du får behålla avgångslönen även om du skulle få ett nytt jobb. Lönen du får i uppgörelsen är vanligtvis (men inte alltid) avräkningsfri, vilket innebär att du alltså kan ha dubbel inkomst.

     

  5. Hur blir det med semester?
    Om ditt utköp handlar om fortsatt lön under ett visst antal månader tjänar du in semester och får semesterersättning. Avgångsvederlag ligger utanför anställningen, så det blir tji semester. Är uppsägningstiden längre än sex månader har arbetsgivaren rätt att lägga ut semester, om man inte avtalar om annat.

     

  6. Hur blir det med pension?
    Finns det kollektivavtal omfattas du av pensionsavsättning under uppsägningstiden, men alltså inte om du har fått ett avgångsvederlag. Har du pension enligt ITP 2 och får ett nytt jobb där ITP 2 tillämpas blir det en krock i systemet och du går miste om pensionsavsättningar. Se därför till att din gamla arbetsgivare meddelar försäkringsbolaget Collectum om situationen, så att du får det du har rätt till.

     

  7. Hur blir det med a-kassan?
    Du får ingen ersättning från a-kassan så länge du har uppsägningslön eller avgångsvederlag, som räknas som inkomst. Men sedan 2022 slipper du stängas av från a-kassan för att du slutat frivilligt, om utköpet skedde på arbetsgivarens initiativ.

Det här bör du kontrollera vid utköp

  • Skriv aldrig under avtal om utköp direkt, kolla alltid med facket först. 
  • Enskild överenskommelse är alltid frivillig. Tackar du nej får du som lägst din uppsägningstid.
  • Försök att förhandla dig till bättre villkor i uppgörelsen, till exempel längre uppsägningstid, arbetsbefrielse och avräkningsfri ersättning.
  • Kolla med a-kassa hur ett utköp kan påverka din ersättning.
  • Är du sjukskriven så kontakta Försäkringskassan och ta reda på vad som gäller.
  • Får du avgångsvederlag kan det vara lukrativt att söka jämkning för att slippa högre skatt. En annan lösning är att summan delas upp och att arbetsgivaren betalar ut pengarna före och efter årsskiftet.

 

Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”