Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Unionens medlemmar erbjuds sjukvårdsförsäkring

Unionen beslutade nyligen att man inom något år kommer att erbjuda alla medlemmar möjligheten att teckna sjukvårdsförsäkring. Frågan är kontroversiell, inte minst inom fackrörelsen, då motståndarna menar att privata alternativ ger gräddfil till sjukvården.
Linnea Andersson Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Henrik Montgomery/TT

Antalet personer som har en privat sjukvårdsförsäkring har ökat lavinartat sedan sekelskiftet. I september i år omfattades 640 000 av en privat försäkring, vilket är sex gånger fler än år 2000. Det rapporterar Dagens Arena och hänvisar till siffror från branschorganisationen Svensk Försäkring.

Antalet anställda som erbjuds sjukvårdsförsäkring från sina arbetsgivare ökar också. En försäkring som täcker sjukvårdsrådgivning, vårdplanering och vård men som också innebär företräde till vård och behandling.

Unionens ordförande Martin Linder (då andre vice ordförande) sade till Kollega i början av 2014 att fördelen med en försäkring kopplad till fackmedlemskap i stället för till arbetsgivaren är att den då blir mer flexibel eftersom den följer med om man byter jobb.

Men frågan är kontroversiell och splittrar facken. Enligt en kartläggning i Dagens Arena erbjuder sju av tio fack inom TCO och Saco privata försäkringar till sina medlemmar, medan inget av LO-facken gör så. LO har dessutom har antagit en motion om att styrelsen ska verka för att stoppa privata sjukvårdsförsäkringar.

Martin Linder menade 2014 att Unionen skulle se över hur privata alternativ påverkar den allmänna sjukvården.

– En aspekt vi måste fundera på som aktör är hur det påverkar vårt offentliga sjukvårdssystem. Avlastar det sjukvården eller är det ett sätt att skapa mer segregering där vissa grupper får en gräddfil till sjukvården?

Läs mer: Sjukvård som förmån ökar 

Men nu har förbundet ändå landat i att erbjuda samtliga drygt 600 000 medlemmar möjligheten att inom något år teckna privat sjukvårdsförsäkring. En möjlighet som än så länge bara omfattar förbundets egenföretagarmedlemmar.

Enligt Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist, beror beslutet dels på att många medlemmar efterfrågat möjligheten, dels på att många av Unionens fackliga konkurrenter erbjuder sjukvårdsförsäkring.

– Det är en svår och till viss del ideologisk fråga men styrelsen har tittat rationellt och sakligt på det här.

– Det finns ett önskemål från medlemmarna som i mångt och mycket bottnar i att man vill få hjälp att komma tillbaka i arbete så fort som möjligt, man vill inte vara borta.

Även om Unionen vill se en fungerande företagshälsovård menar Martin Wästfelt att det är svårt att hävda att det snarare skulle vara arbetsgivarens ansvar att erbjuda försäkring, eftersom många problem med ohälsa beror på sådant som inte är arbetsrelaterat. Dessutom har många fler medlemmar chansen att teckna försäkringen via Unionen.

– Men det kommer ändå att kosta relativt mycket och många kommer tycka att det är för dyrt. Intresset är större bland medlemmar med längre utbildning och högre befattning.

Och högre lön?
– Ja. Men det skapar även en möjlighet för dem med en svagare position eftersom det blir billigare hos oss och man inte behöver genomgå en hälsoprövning.

Unionen har även övervägt hur den allmänna sjukvården påverkas av privata försäkringsalternativ och här hänvisar Martin Wästfelt till att regeringen nyligen kommit fram till att privat sjukvård inte ska tränga undan den allmänna, vilket man vill säkra i lagstiftning. Den privata kön ska snarare gå till ”överkapacitet”, exempelvis då landstinget inte har råd att genomföra fler höftoperationer.

Unionens medlemmar kommer sannolikt att kunna teckna sjukvårdsförsäkring från och med årsskiftet 2017/2018.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

6 saker du (kanske) inte vet om skilsmässor

Kan städhjälp påverka risken för skilsmässa? Och vem förlorar kvadratmeter när separationen är ett faktum? Här kommer svaren. Du får även veta hur många som skilt sig minst sex gånger.
Lena Michanek, David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 05:59
Händer och avtagna ringar
En skilsmässa kan ha stor ekonomisk påverkan - särskilt för kvinnor. Jenerik Henriksson /TT

1. Skilda kvinnor bor trängre än män  

En skilsmässa kan påverka ekonomin rejält. Särskilt hårt drabbas kvinnor. Nyskilda kvinnor får i genomsnitt 14 kvadratmeter mindre boyta efter en separation än män.

5. Äktenskapen håller drygt tio år

Äktenskap som avlutas genom skilsmässa håller i snitt 12,8 år. Flest nyskilda finns i åldersspannet 40-44 år. 

2. Städhjälp minskar risk för skilsmässa

Par som använder hushållsnära tjänster som städning, trädgårdsarbete och barnpassning separerar mer sällan.

3. Skilsmässor bland äldre ökar kraftigt

Antalet skilsmässor bland personer över 50 ökar kraftigt. Nu ska forskare vid Jönköping University ta reda på varför – och vilka konsekvenser det får för ekonomi och livssituation.

4. Oktober är vanligaste skilsmässomånaden

Sommaren verkar vara den tid på året då flest par börjar tröttna på varandra, för att sedan ta steget under hösten. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in, följt av juli och mars. 

6. Så många har skilt sig minst sex gånger

De flesta skiljer sig bara en gång i livet. Men det finns några som verkar ha gjort det till en vana att gifta sig och skilja sig. 262 personer i Sverige har skilt sig minst sex gånger.

Källor: Länsförsäkringar, Sirén, Lunds universitet och Jönköping University. 

Ekonomi

7 tips: Så klarar du ekonomin som småbarnsförälder

Inkomsten kan sjunka under föräldraledigheten samtidigt som barnvagn, bilbarnstol och annan utrustning innebär nya utgifter. Här är sju råd som kan stärka ekonomin före och under småbarnsåren.
Lena Michanek Publicerad 17 september 2026, kl 06:01
Litet barn fastspänt i ett babyskydd i baksätet på en bil medan en vuxen person sitter vid ratten.
Barnvagn, bilbarnstol och annan utrustning kan innebära stora engångsutgifter under barnets första tid. Samtidigt kan föräldraledigheten ge hushållet lägre inkomst. Foto: Colourbox

1. Högre inkomst kan ge högre föräldrapenning

Föräldrapenningen bygger på hur mycket du har jobbat och tjänat under tiden innan barnet föds. Om du tjänar mindre än taket på 592 000 kronor per år (2026) är det ekonomiskt fördelaktigt att jobba så mycket som möjligt under den period som ligger till grund för din sjukpenninggrundade inkomst (SGI). 

Det kan handla om heltid i stället för deltid, att få upp lönen, ta extra pass, jobba övertid och att ta fler ob-pass. En ny lön måste dock gälla i minst sex månader. 

2. Kollektivavtal kan ge extra föräldralön

I de flesta större kollektivavtal ingår att arbetsgivaren betalar ut en extra ekonomisk ersättning utöver föräldrapenningen, så kallad föräldralön, under en period. Vanligen får du runt 10 procent av lönen under några månader, men det kan se olika ut. 

Unionens kollektivavtal ger föräldralön i upp till sex månader, beroende på hur länge du varit anställd.

3. Föräldralediga kan ansöka om lägre fackavgift

Avgiften till många fackförbund baseras på inkomst och reduceras vid föräldraledighet. Medlemmar i Unionen kan ansöka om tillfälligt sänkt avgift vid föräldraledighet, studieledighet eller sjukskrivning. 

4. Begagnade barnprylar kan minska utgifterna

Det går att spara mycket pengar på att inte köpa ny utrustning och nya kläder. Skillnaden mellan exempelvis en ny barnvagn och en med ett par år på nacken kan vara många tusenlappar. 

5. Hemlagad barnmat kan bli billigare

Att laga egen mat i stället för att köpa färdig barnmat sparar en hel del pengar. Ofta fungerar samma mat som resten av familjen äter om den är allsidig, men utan salt och i mosad form.

6. Skydda din SGI 

För att behålla din SGI behöver du ta ut hel föräldrapenning från Försäkringskassan från det att barnet fyller ett år. 

7. Jobba under din föräldraledighet 

Det går att avbryta sin föräldraledighet och jobba tillfälligt om man är överens med sin arbetsgivare. Det går dock inte att få föräldrapenning de dagar man jobbar. 

Tänk också på att man bara har rätt att ta ut tre perioder av föräldraledighet under ett år, om man inte kommer överens med sin arbetsgivare om något annat. 

Källor: swedbank.se, forsakringskassan.se, unionen.se, foraldraliv.se

SGI, föräldrapenning och föräldralön

  • SGI: Den sjukpenninggrundande inkomsten påverkar hur mycket du kan få i föräldrapenning. SGI:n beräknas utifrån din arbetsinkomst, upp till ett inkomsttak.
  • Föräldrapenning: Ersättning från Försäkringskassan när du avstår från arbete för att ta hand om barn. Ersättningens storlek beror bland annat på din SGI och hur många dagar du tar ut.
  • Föräldralön: Extra ersättning från arbetsgivaren utöver föräldrapenningen. Den kan ingå i kollektivavtalet. Belopp och utbetalningstid varierar mellan avtalen.
  • Efter ettårsdagen: När barnet har fyllt ett år kan du behöva ta ut föräldrapenning för den tid du inte arbetar för att skydda din SGI. Vad som krävs beror på hur mycket du arbetar och är ledig.

Kontrollera alltid aktuella regler hos Försäkringskassan och villkoren i kollektivavtalet på din arbetsplats.