Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Skippa bosparandet

Skippa bosparande och spara i stället i aktiefonder åt barnen. Men gör det helst i eget namn. Då slipper du uppleva att din 18-åring plockar ut sparkapitalet och snabbt sätter sprätt på det genom att spela nätpoker, köpa dyra märkeskläder eller något annat du absolut inte tänkt dig.
Anita Täpp Publicerad
TT
TT

Jodå, det händer.  För på 18-årsdagen får barnen ett meddelande från banken om att de nu själva kan disponera pengarna och då är det ju inte säkert att de vill diskutera hur de ska användas med dig. Så vill du vara säker på att ha fortsatt kontroll över kapitalet ska du alltså spara i eget namn.

Dessutom minskar risken för orättvisa om du sparar till flera barn. Säg att du har två barn som du sätter av 100 kronor var åt i en aktiefond varje månad från födseln med målet att de ska få ut pengarna när de fyller 20. Om fonden går bättre i början kommer det att leda till att det yngre barnet får mindre pengar än det äldre. Om du har sparat i eget namn är det enkelt att se till att båda får lika mycket i slutändan.

Vilket är då det bästa sättet att spara till barnen? Enligt de två experter som Kollega talat med – Tor Borg, chefsekonom på SBAB, och Bodil Hallin, familjeekonom på Ikanobank – så är det ett månatligt sparande i en aktiefond. Trots risken har det historiskt gett den bästa avkastningen när det gäller ett sådant här långsiktigt sparande.

När man köper andelar i en fond varje månad så blir sparandet också mindre känsligt för konjunktursvägningarna. När börsen går upp får man färre andelar eftersom aktierna är dyrare vilket då ”jämnas ut” genom att man får fler aktier när börsen går ner.

Att sätta in alla pengar på ett säkert sparkonto är inget experterna förordar just nu när räntan är låg. Att bospara, hos exempelvis HSB, är inte heller något de rekommenderar eftersom det brukar ge dålig avkastning på kapitalet. I så fall ska det finnas andra fördelar, som att man får gå före i en bostadskö eller har första tjing på nybyggda bostäder.

När det gäller val av aktiefonder är tipset att man ska spara i flera där en del har låg och andra lite högre risk, och att man väljer fonder som investerar på global nivå och i flera branscher. Eftersom höga förvaltningsavgifter tär på kapitalet ska man välja fonder med låga avgifter.

Indexfonder är ett bra alternativ eftersom de också historiskt gått bättre än de flesta andra fonder. Ett förslag är att man har en fond som ”skuggar” svenskt index och en annan som ”skuggar” ett globalt index.

 Att en indexfond ”skuggar” exempelvis svenskt index betyder att den så att säga kopierar sammansättningen på en viss marknad, exempelvis Stockholmsbörsen. Fondens avkastning blir därför ungefär densamma som marknadens avkastning.

Sedan kan man också spara lite i en fond som satsar på en tillväxtmarknad, som exempelvis Asien.

Ett råd är att man placerar sina fonder, liksom aktier och andra värdepapper, på ett investeringssparkonto hos banken. En fördel med kontot är man betalar en årlig schablonskatt, i dagsläget 0,63 procent på kapitalet, och slipper vinstskatten på 30 procent när fonden avslutas. En nackdel är att den som gått med förlust annars hade sluppit betala någon skatt över huvud taget.

Några år innan du planerar att överlåta de sparade pengarna på barnet är det viktigt att du avslutar fonden vid en börsuppgång och flyttar över sparkapitalet till en säkrare sparform, som ett bankkonto med insättningsgaranti.

Råd för sparare

  • Konsumenternas bank och finansbyrå. Här finns bra information om olika slags sparande och du kan exempelvis enkelt jämföra olika sparkonton.
  • Fondkollen ger bra information om fonder och har ett bra verktyg för att välja fonder.
  • Morningstars guide. Här finns en särskild guide för den som vill spara till barn och barnbarn där man får information om vad olika typer av sparande innebär och också hjälp att välja fonder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.