Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Skippa bosparandet
Skippa bosparande och spara i stället i aktiefonder åt barnen. Men gör det helst i eget namn. Då slipper du uppleva att din 18-åring plockar ut sparkapitalet och snabbt sätter sprätt på det genom att spela nätpoker, köpa dyra märkeskläder eller något annat du absolut inte tänkt dig.
Jodå, det händer. För på 18-årsdagen får barnen ett meddelande från banken om att de nu själva kan disponera pengarna och då är det ju inte säkert att de vill diskutera hur de ska användas med dig. Så vill du vara säker på att ha fortsatt kontroll över kapitalet ska du alltså spara i eget namn.
Dessutom minskar risken för orättvisa om du sparar till flera barn. Säg att du har två barn som du sätter av 100 kronor var åt i en aktiefond varje månad från födseln med målet att de ska få ut pengarna när de fyller 20. Om fonden går bättre i början kommer det att leda till att det yngre barnet får mindre pengar än det äldre. Om du har sparat i eget namn är det enkelt att se till att båda får lika mycket i slutändan.
Vilket är då det bästa sättet att spara till barnen? Enligt de två experter som Kollega talat med – Tor Borg, chefsekonom på SBAB, och Bodil Hallin, familjeekonom på Ikanobank – så är det ett månatligt sparande i en aktiefond. Trots risken har det historiskt gett den bästa avkastningen när det gäller ett sådant här långsiktigt sparande.
När man köper andelar i en fond varje månad så blir sparandet också mindre känsligt för konjunktursvägningarna. När börsen går upp får man färre andelar eftersom aktierna är dyrare vilket då ”jämnas ut” genom att man får fler aktier när börsen går ner.
Att sätta in alla pengar på ett säkert sparkonto är inget experterna förordar just nu när räntan är låg. Att bospara, hos exempelvis HSB, är inte heller något de rekommenderar eftersom det brukar ge dålig avkastning på kapitalet. I så fall ska det finnas andra fördelar, som att man får gå före i en bostadskö eller har första tjing på nybyggda bostäder.
När det gäller val av aktiefonder är tipset att man ska spara i flera där en del har låg och andra lite högre risk, och att man väljer fonder som investerar på global nivå och i flera branscher. Eftersom höga förvaltningsavgifter tär på kapitalet ska man välja fonder med låga avgifter.
Indexfonder är ett bra alternativ eftersom de också historiskt gått bättre än de flesta andra fonder. Ett förslag är att man har en fond som ”skuggar” svenskt index och en annan som ”skuggar” ett globalt index.
Att en indexfond ”skuggar” exempelvis svenskt index betyder att den så att säga kopierar sammansättningen på en viss marknad, exempelvis Stockholmsbörsen. Fondens avkastning blir därför ungefär densamma som marknadens avkastning.
Sedan kan man också spara lite i en fond som satsar på en tillväxtmarknad, som exempelvis Asien.
Ett råd är att man placerar sina fonder, liksom aktier och andra värdepapper, på ett investeringssparkonto hos banken. En fördel med kontot är man betalar en årlig schablonskatt, i dagsläget 0,63 procent på kapitalet, och slipper vinstskatten på 30 procent när fonden avslutas. En nackdel är att den som gått med förlust annars hade sluppit betala någon skatt över huvud taget.
Några år innan du planerar att överlåta de sparade pengarna på barnet är det viktigt att du avslutar fonden vid en börsuppgång och flyttar över sparkapitalet till en säkrare sparform, som ett bankkonto med insättningsgaranti.
Råd för sparare
- Konsumenternas bank och finansbyrå. Här finns bra information om olika slags sparande och du kan exempelvis enkelt jämföra olika sparkonton.
- Fondkollen ger bra information om fonder och har ett bra verktyg för att välja fonder.
- Morningstars guide. Här finns en särskild guide för den som vill spara till barn och barnbarn där man får information om vad olika typer av sparande innebär och också hjälp att välja fonder.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
