Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Skippa bosparandet

Skippa bosparande och spara i stället i aktiefonder åt barnen. Men gör det helst i eget namn. Då slipper du uppleva att din 18-åring plockar ut sparkapitalet och snabbt sätter sprätt på det genom att spela nätpoker, köpa dyra märkeskläder eller något annat du absolut inte tänkt dig.
Anita Täpp Publicerad
TT
TT

Jodå, det händer.  För på 18-årsdagen får barnen ett meddelande från banken om att de nu själva kan disponera pengarna och då är det ju inte säkert att de vill diskutera hur de ska användas med dig. Så vill du vara säker på att ha fortsatt kontroll över kapitalet ska du alltså spara i eget namn.

Dessutom minskar risken för orättvisa om du sparar till flera barn. Säg att du har två barn som du sätter av 100 kronor var åt i en aktiefond varje månad från födseln med målet att de ska få ut pengarna när de fyller 20. Om fonden går bättre i början kommer det att leda till att det yngre barnet får mindre pengar än det äldre. Om du har sparat i eget namn är det enkelt att se till att båda får lika mycket i slutändan.

Vilket är då det bästa sättet att spara till barnen? Enligt de två experter som Kollega talat med – Tor Borg, chefsekonom på SBAB, och Bodil Hallin, familjeekonom på Ikanobank – så är det ett månatligt sparande i en aktiefond. Trots risken har det historiskt gett den bästa avkastningen när det gäller ett sådant här långsiktigt sparande.

När man köper andelar i en fond varje månad så blir sparandet också mindre känsligt för konjunktursvägningarna. När börsen går upp får man färre andelar eftersom aktierna är dyrare vilket då ”jämnas ut” genom att man får fler aktier när börsen går ner.

Att sätta in alla pengar på ett säkert sparkonto är inget experterna förordar just nu när räntan är låg. Att bospara, hos exempelvis HSB, är inte heller något de rekommenderar eftersom det brukar ge dålig avkastning på kapitalet. I så fall ska det finnas andra fördelar, som att man får gå före i en bostadskö eller har första tjing på nybyggda bostäder.

När det gäller val av aktiefonder är tipset att man ska spara i flera där en del har låg och andra lite högre risk, och att man väljer fonder som investerar på global nivå och i flera branscher. Eftersom höga förvaltningsavgifter tär på kapitalet ska man välja fonder med låga avgifter.

Indexfonder är ett bra alternativ eftersom de också historiskt gått bättre än de flesta andra fonder. Ett förslag är att man har en fond som ”skuggar” svenskt index och en annan som ”skuggar” ett globalt index.

 Att en indexfond ”skuggar” exempelvis svenskt index betyder att den så att säga kopierar sammansättningen på en viss marknad, exempelvis Stockholmsbörsen. Fondens avkastning blir därför ungefär densamma som marknadens avkastning.

Sedan kan man också spara lite i en fond som satsar på en tillväxtmarknad, som exempelvis Asien.

Ett råd är att man placerar sina fonder, liksom aktier och andra värdepapper, på ett investeringssparkonto hos banken. En fördel med kontot är man betalar en årlig schablonskatt, i dagsläget 0,63 procent på kapitalet, och slipper vinstskatten på 30 procent när fonden avslutas. En nackdel är att den som gått med förlust annars hade sluppit betala någon skatt över huvud taget.

Några år innan du planerar att överlåta de sparade pengarna på barnet är det viktigt att du avslutar fonden vid en börsuppgång och flyttar över sparkapitalet till en säkrare sparform, som ett bankkonto med insättningsgaranti.

Råd för sparare

  • Konsumenternas bank och finansbyrå. Här finns bra information om olika slags sparande och du kan exempelvis enkelt jämföra olika sparkonton.
  • Fondkollen ger bra information om fonder och har ett bra verktyg för att välja fonder.
  • Morningstars guide. Här finns en särskild guide för den som vill spara till barn och barnbarn där man får information om vad olika typer av sparande innebär och också hjälp att välja fonder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”