Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Floran av försäkringar på marknaden är närmast oöverskådlig och under konstant utveckling. Vi konsumenter påminns ständigt om vikten av att skydda våra barn, våra hem, våra prylar och vår egen hälsa – om olyckan skulle vara framme. För att vi ska känna oss riktigt trygga.
Men i många fall finns redan ett fullgott skydd i din hemförsäkring. Du riskerar alltså att få punga ut med stora summor helt i onödan. Ett exempel är reseförsäkringar. Reseskyddet som är inbakat i hemförsäkringen täcker det nödvändigaste vid akut sjukdom och olycksfall, som utlägg för sjukvård och sjuktransport hem, vilket många gånger kan röra sig om stora belopp.
– Reseskyddet är komplett för den som reser som turist. Men den som ska ägna sig åt mer äventyrliga aktiviteter på semestern, som bergsbestigning eller dykning, gör klokt i att kontrollera eventuella undantag i försäkringen och eventuellt teckna en separat försäkring. Det gäller även om du ska jobba eller studera utomlands, säger Rebecka Troué, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå.
Avbeställningsskydd av resor är ett annat exempel där du riskerar att vara överförsäkrad. Alla känner inte till att det oftast ingår avbeställningsskydd om du betalat resan med ditt kontokort.
Många väljer också att teckna särskilda produktförsäkringar då de köper en ny elektronikpryl. Men för den som är orolig för att platt-tv:n ska rasa ner från väggen eller för att tappa mobilen i stengolvet finns bättre lösningar.
Gisslet är att konsumenterna inte är tillräckligt medvetna om vilket skydd de redan har
– Produktförsäkringar är många gånger dyra och gäller dessutom enbart den prylen. Jag rekommenderar att man i stället tecknar en tilläggsförsäkring i sin hemförsäkring för plötsliga och oförutsedda händelser, en sådan täcker alla dina saker. Även om en produktförsäkring kan ha mer fördelaktiga avskrivningsregler.
Antalet ID-kapningar växer lavinartat och det har inte undgått försäkringsbolagen, som erbjuder oss konsumenter så kallat ID-skydd. Men dessa produkter bör man undvika, enligt Rebecka Troué.
– Det skyddet finns inbakat i de flesta hemförsäkringar, om din identitet blir stulen kan du till exempel få hjälp att reda ut vad som hänt och föra en juridisk process, säger hon.
Bilägare bör undvika specialförsäkringar för bärgning. Det skyddet ingår nämligen om man tecknat hel- eller halvförsäkring. Dessutom gäller en bärgningsförsäkring enbart för den person som tecknat den, inte för någon annan familjemedlem som använder fordonet.
– Gisslet är att konsumenterna inte är tillräckligt medvetna om vilket skydd de redan har, säger Rebecka Troué.
Men är det alltid en dålig idé att vara överförsäkrad? Nej. När det gäller ditt liv och hälsa kan det faktiskt vara vettigt att betala för flera försäkringar.
– Det finns ingen begränsning för hur många livförsäkringar du får ha. Att ha flera ger mer ersättning till dina anhöriga om du skulle avlida. Men man måste förstås ställa sig frågan om de efterlevande verkligen behöver det eller om det räcker med en om du skulle gå bort.
Samma regler gäller för olycksfallsförsäkringar. Som medlem i facket kan du teckna gruppförsäkringar med lägre premie och lägre krav i hälsoprövningen än vid individuella försäkringar.
– Det är bra att ha åtminstone en olycksfallsförsäkring. Den täcker bestående invaliditet och kostnader i samband med olycksfallet. En kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring täcker även vissa sjukdomar och kan ge ersättning för förlorad inkomst om du inte kan arbeta på grund av din skada.
Hur ser då försäkringsskyddet ut i arbetslivet? Om du jobbar på ett företag som har kollektivavtal är du försäkrad mot personskador som uppkommit genom olycksfall i arbetet samt färdolycksfall till och från jobbet. Då kan du, förutom den lagstadgade ersättningen från Försäkringskassan, få pengar från AFA försäkring.
Även företag utan kollektivavtal kan ha liknande lösningar för sina anställda, men då gör du klokt i att kolla upp vilka regler som gäller.
ONÖDIGA FÖRSÄKRINGAR
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.