Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Se upp – du kan vara överförsäkrad

Det kan vara klokt att ha försäkringar. Men många är både dyra och helt onödiga – eftersom du redan har skyddet på annat håll.
Ola Rennstam Publicerad
Kidsada Manchinda/Colourbox
Många extraförsäkringar är onödiga eftersom de redan ingår i din hemförsäkring. Kidsada Manchinda/Colourbox

Floran av försäkringar på marknaden är närmast oöverskådlig och under konstant utveckling. Vi konsumenter påminns ständigt om vikten av att skydda våra barn, våra hem, våra prylar och vår egen hälsa – om olyckan skulle vara framme. För att vi ska känna oss riktigt trygga.

Men i många fall finns redan ett fullgott skydd i din hemförsäkring. Du riskerar alltså att få punga ut med stora summor helt i onödan. Ett exempel är reseförsäkringar. Reseskyddet som är inbakat i hemförsäkringen täcker det nödvändigaste vid akut sjukdom och olycksfall, som utlägg för sjukvård och sjuktransport hem, vilket många gånger kan röra sig om stora belopp.

– Reseskyddet är komplett för den som reser som turist. Men den som ska ägna sig åt mer äventyrliga aktiviteter på semestern, som bergsbestigning eller dykning, gör klokt i att kontrollera eventuella undantag i försäkringen och eventuellt teckna en separat försäkring. Det gäller även om du ska jobba eller studera utomlands, säger Rebecka Troué, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

Avbeställningsskydd av resor är ett annat exempel där du riskerar att vara överförsäkrad. Alla känner inte till att det oftast ingår avbeställningsskydd om du betalat resan med ditt kontokort.

Många väljer också att teckna särskilda produktförsäkringar då de köper en ny elektronikpryl. Men för den som är orolig för att platt-tv:n ska rasa ner från väggen eller för att tappa mobilen i stengolvet finns bättre lösningar.

Gisslet är att konsumenterna inte är tillräckligt medvetna om vilket skydd de redan har

– Produktförsäkringar är många gånger dyra och gäller dessutom enbart den prylen. Jag rekommenderar att man i stället tecknar en tilläggsförsäkring i sin hemförsäkring för plötsliga och oförutsedda händelser, en sådan täcker alla dina saker. Även om en produktförsäkring kan ha mer fördelaktiga avskrivningsregler.

Antalet ID-kapningar växer lavinartat och det har inte undgått försäkringsbolagen, som erbjuder oss konsumenter så kallat ID-skydd. Men dessa produkter bör man undvika, enligt Rebecka Troué.

– Det skyddet finns inbakat i de flesta hemförsäkringar, om din identitet blir stulen kan du till exempel få hjälp att reda ut vad som hänt och föra en juridisk process, säger hon.

Bilägare bör undvika specialförsäkringar för bärgning. Det skyddet ingår nämligen om man tecknat hel- eller halvförsäkring. Dessutom gäller en bärgningsförsäkring enbart för den person som tecknat den, inte för någon annan familjemedlem som använder fordonet.

– Gisslet är att konsumenterna inte är tillräckligt medvetna om vilket skydd de redan har, säger Rebecka Troué.

Men är det alltid en dålig idé att vara överförsäkrad? Nej. När det gäller ditt liv och hälsa kan det faktiskt vara vettigt att betala för flera försäkringar.

– Det finns ingen begränsning för hur många livförsäkringar du får ha. Att ha flera ger mer ersättning till dina anhöriga om du skulle avlida. Men man måste förstås ställa sig frågan om de efterlevande verkligen behöver det eller om det räcker med en om du skulle gå bort.

Samma regler gäller för olycksfallsförsäkringar. Som medlem i facket kan du teckna gruppförsäkringar med lägre premie och lägre krav i hälsoprövningen än vid individuella försäkringar.

– Det är bra att ha åtminstone en olycksfallsförsäkring. Den täcker bestående invaliditet och kostnader i samband med olycksfallet. En kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring täcker även vissa sjukdomar och kan ge ersättning för förlorad inkomst om du inte kan arbeta på grund av din skada.

Hur ser då försäkringsskyddet ut i arbetslivet? Om du jobbar på ett företag som har kollektivavtal är du försäkrad mot personskador som uppkommit genom olycksfall i arbetet samt färdolycksfall till och från jobbet. Då kan du, förutom den lagstadgade ersättningen från Försäkringskassan, få pengar från AFA försäkring.

Även företag utan kollektivavtal kan ha liknande lösningar för sina anställda, men då gör du klokt i att kolla upp vilka regler som gäller.

FÖRSÄKRINGAR DU BÖR HA

  • Hemförsäkring. Absolut nödvändigt. Skydd för dina saker och dig som person när du reser. Rättsskydd om du hamnar i juridisk tvist. Skydd om du blir överfallen eller din identitet blir stulen.
  • Barnförsäkring. Teckna så fort som möjligt, samhällets skydd är begränsat. Ger bland annat ersättning för medicinsk invaliditet som nedsatt rörlighet, ärr på kroppen och vissa sjukdomar och diagnoser.
  • Olycksfallsförsäkring. Ger ett engångsbelopp om du drabbas av en olycka och får bestående men. Täcker även kostnader i samband med olycksfallet.
  • Livförsäkring. Kan vara bra för att trygga dina efterlevandes ekonomi.

 

ONÖDIGA FÖRSÄKRINGAR

  • ID-skydd. Hjälp om din identitet blir stulen men ingår i de flesta hemförsäkringar.
  • Tandvårdsförsäkring. Dyra och innehåller många undantag.
  • Separata reseförsäkringar. Som vanlig turist har du oftast tillräckligt skydd i din hemförsäkring i 45 dagar.
  • Avbeställningsskydd. Har du betalat resan med kontokort ingår det vanligen.
  • Bilbärgningsförsäkring. Gäller oftast enbart den person som tecknat försäkringen. Samma hjälp finns om fordonet är hel- eller halvförsäkrat.
  • Produktförsäkringar. Ofta dyra och gäller bara en viss pryl. Kan dock ha låg självrisk och fördelaktiga avskrivningsregler.
  • Inkomstförsäkring. Ger ersättning utöver a-kassan om du blir arbetslös. Ingår i medlemskapet i Unionen. Se upp med vilka karenstider och ersättningsnivåer som gäller om du väljer att teckna inkomstförsäkring på egen hand.

Konsumenterna.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Sjuka tvingas till soc – Maria, 51, får bo i föräldrarnas källare

En av sex som vänder sig till socialtjänsten för sin försörjning är sjukskrivna med läkarintyg. Nästan 25 000 människor. En grupp som bara vuxit sedan 2010. En av dem är Maria Dahlin som bor i föräldrarnas källare. Varje månad går hon till kommunkontoret för att söka pengar till hyra och mat.
Sandra Lund Publicerad 2 mars 2026, kl 06:30
Maria Dahlin sitter i en säng i ett vitt källarrum. Framför henne står en uppfälld laptop. Hennes kläder hänger på en stång bredvid sängen.
– Jag får inte sjukersättning eftersom Försäkringskassan anser att det finns mer vård att ge. Men jag får ingen vård. Jag har vänt mig till ett annat EU-land som erbjuder godkänd vård av Sverige. Men Försäkringskassan har nekat mig den med motiveringen att jag inte blivit erbjuden den vården i Sverige. Jag vet inte hur många moment 22 jag varit i, säger Maria Dahlin från sitt ”krypin”. Foto: Anders G. Warne

Maria Dahlin är 51 år, har en oavslutad forskarutbildning i nationalekonomi i grunden och bor nu i källaren till föräldrarnas hus i Bromma, ett av Stockholms mest välbärgade områden.

– Om jag inte hade fått bo här så hade jag bokstavligen hamnat på gatan, som sjuk.

Efter ett ryggmärgsprov fick hon ett läckage av ryggmärgsvätska, som inte går över. Läckaget skapar ett lågt tryck i hjärnan, som ger ständig svår huvudvärk, hjärntrötthet och allmän trötthet. 

Förutom när hon ligger raklång. 

Men hon nekades sjukersättning. Försäkringskassan ansåg visserligen att hennes arbetsförmåga är nedsatt. Men inte stadigvarande, eftersom ”det finns en möjlighet att ditt hälsotillstånd kan förändras” och att vården borde göra mer.

Det här är sjukersättning

Den som har en skada, sjukdom eller funktions­nedsättning som kommer att finnas kvar, och som gör att du inte kan arbeta heltid eller arbeta alls resten av arbetslivet kan söka sjukersättning från Försäkringskassan.

Kallades förut för förtids- eller sjukpension.

Till en början kunde hon leva på sparpengar, och fick bo gratis hos föräldrarna. Att gå till socialtjänsten fanns inte på kartan. Hon väntade ju bara på rätt vård.

Nu har det gått mer än fyra år.

Maria Dahlin ligger ner i sin säng och läser utan kuddar
Här ligger Maria Dahlin en större del av dygnet. Utan kuddar, raklång blir nacken omedelbart bättre och efter ett tag även huvudvärken. Just nu är hon fascinerad av berättelserna i "En mirakelsamling från 1400-talets Stockholm". På väggen har hon satt upp en normalfördelningskurva med standardavvikelser för att påminna om en påbörjad doktorandutbildning i nationalekonomi.

Foto: Anders G. Warne

I januari tog hon sig till kommunkontoret i Bromma för att söka ekonomiskt bistånd, det som förr hette socialbidrag –  samhällets yttersta skyddsnät.

Nu har hon fått det i två månader, och skrivit ett hyreskontrakt med föräldrarna som i sin tur gör vad de kan för att behålla sitt hus.

Maria Dahlin är inte ensam.

Allt fler sjuka människor, med läkarintyg, vältras över på kommunerna. Det visar statistik från Socialstyrelsen som Kollega granskat. 

25 000 sjuka får gå till socialtjänsten

Närmare 25 000 sjukskrivna med läkarintyg får vända sig till socialtjänsten. Antingen för att de nekats sjukersättning. Eller för att de inte klarar sig på den ersättning de får.

När myndigheten började mäta ”försörjningshinder” hos de som beviljats bistånd 2010 var 7 procent sjuka. 

Sedan dess har gruppen bara växt. 2024 var de 15 procent. Närmare var sjätte person.

Maria Dahlin blickar ut ur i bild. Hon bär en beige stickad tröja.
– Är det så här välfärd ser ut? Jag kan inte tänkta mig att det finns någon politiker som vill att vi ska ha det så här, säger Maria Dahlin som nu är tillbaka i i sitt barndomsrum i föräldrarnas källare. Foto: Anders G. Warne

För att få bidrag gås allt igenom, varje månad: Har du pengar på banken? Har någon swishat dig? Äger du en cykel?

– Det enda jag har är min gammelmosters ring. Den har jag inte fått av mig flera på år. Vi får se om de klipper upp den, säger Maria Dahlin.

Per Sternbeck är sekreterare på Equal Stockholm, en förening som stöttar socialt utsatta. 

Han hjälper Maria att ta sig vidare i byråkratins digitala korridorer. Nu väntar två överklaganden på prövning i förvaltningsrätt .

Vanligt folk faller igenom

Tidigare var det främst människor med livslångt utanförskap som vände sig till föreningen, säger han.

– Nu kommer allt flera som varit välfungerande, ofta högpresterande. De har blivit sjuka eller varit med om en olycka och når den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Det är ”vanligt folk” som bara faller rätt igenom.

Hur tolkar du utvecklingen? 

– Som en 30 års urholkning av våra välfärdssystem. Hålen är nu så stora i det så kallade nätet att människor mycket lätt, och mycket snabbt faller igenom. 

Han tycker sig också se att myndigheter ”tar rygg på varandra”. Säger Försäkringskassan att man är arbetsför, gör socialtjänsten samma bedömning.

Politiska skruvar påverkar också. 

Han nämner att regeringens sänkning av aktivitetsstödet börjat märkas. Att människor som har stödet nu behöver vända sig till soc.

Han säger att de flesta som vänder sig till föreningen först uppger ett problem, när sedan förtroendet finns dyker helt andra upp. Fram träder en bild där allt blivit en snabb ond spiral. 

Fattigdom är en jävligt farlig sjukdom

För den som riskerar sin bostad, och varit i den sitsen ett längre tag, kommer stressjukdomar som i sin tur kan dra igång ett missbruk eller att man slutar öppna post. Så blir det skulder.

– Ekonomi är en mycket underskattad faktor när det gäller psykisk ohälsa. Den finns inte som diagnoskod, men fattigdom är en jävligt farlig sjukdom. 

Andreas Stomby är ordförande för Svensk förening för allmänmedicin och distriktsläkare vid en vårdcentral på Råslätt i Jönköping. 

Han möter ofta människor som befinner sig i spiralen, och är den som ska bedöma dem medicinskt.

Svåra bedömningar för läkare

De har ofta har komplexa utmaningar och ska ställas mot en arbetsmarknad, som han ser ställa allt högre krav på snabbhet, produktivitet och eget ansvar. Oavsett yrke.

Krav som enligt Andreas Stomby gör det svårt för en del av befolkningen.

Bedömningen för läkaren blir därför ofta knepig.  

– När Försäkringskassan läser intyget ser de ”nackvärk”. Bakom värken, som kanske ska leda till fyra veckors sjukskrivning enligt riktlinjen kan det finns så mycket mer. På det stora hela kan individen inte utföra arbete. Här hamnar vi i svårigheter när vi ska samverka med Försäkringskassan, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen.

Han säger också att den som hamnat i bistånd från socialtjänsten ofta har en väldigt lång väg tillbaka till arbetsmarknaden.

Maria Dahlins händer håller i en inbjudan till hennes examen på UCLA.
Hon är utbildad nationalekonom på University of California i Los Angeles, och arbetade som forskningsassistent. Därefter flyttade hon till London för att doktorera. – Jag kämpade så för att komma in på universitet, säger Maria Dahlin. Foto: Anders G. Warne

I Maria Dahlins avslag från Försäkringskassan står att hon ska ”pröva sig fram till en arbetsförmåga i ett anpassat arbete”. 

Hon får också ett välkomstbrev från Arbetsförmedlingen.

Vågar inte ifrågasätta

Ett krav från socialtjänsten var att skriva in sig där. Nu ska hon söka ett till fem jobb i månaden för att få bistånd. 

– Jag vågar inte ifrågasätta, men tänker att varje arbetsgivare ser någon helt oduglig i mig. Jag vill verkligen jobba med det jag kämpade så hårt för, men jag fungerar ju inte. 

Enligt en sömnstudie från Akademiska sjukhuset, som finns med i hennes läkarintyg, somnar hon inom tre minuter vid varje tupplurtest.

Från källaren i Bromma sköter hon nu myndighetskontakter. Hon har sin diagnos, och borde få mer vård enligt Försäkringskassan. 

 

En bok om att leva med smärta
Maria Dahlin beskriver smärtan som att "leva i en tortyrcell". – Jag måste bara ut ur den här kroppen, så känns det. Men om jag aldrig blir hjälpt måste jag ju lära mig att leva så här. Foto: Anders G. Warne

I Tyskland finns en specialistbehandling, godkänd av Försäkringskassan. 

Men myndigheten har nekat henne den, eftersom hon inte har erbjudits motsvarande vård i Sverige.

Den behandlingen hjälper ungefär hälften. Risken finns alltså att det inte blir bättre. 35 000 euro kostar den.

– Mitt absolut sista steg är crowdfounding. Men det är väldigt pinsamt. Särskilt när jag vet att det kanske inte hjälper.

Ekonomiskt bistånd – så funkar försörjningsstöd

Består av två delar: försörjningsstöd och stöd till livsföringen i övrigt. 

Försörjningsstöd ska täcka löpande utgifter som livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, hygien, telefon, boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. 

I livsföringen i övrigt ingår annat nödvändigt som barnomsorg, läkarvård, medicin och tandvård.

Det är kommunen som betalar ut stödet. 

Regeringen vill införa ett tak.

Per Sternbeck från Equal Stockholm säger att han aldrig kan bedöma någon medicinskt. Men att alla som kommer har luntor med intyg och dokumentation, från år av deras liv.

– Att det talas om överutnyttjande av systemet och att man skulle leva gott på försörjningsstöd, särskilt från regeringshåll, har jag inte sett ett dyft av. Det är extremt provocerande.

Det värsta är när vänner börjar ifrågasätta

Maria Dahlin återkommer ofta till att hon är rädd att inte bli trodd, ”det syns ju inte att jag är sjuk”.

– Misstron från myndigheter är en sak. Men det värsta är att jag märker hur vänner börjar ifrågasätta. En vän hörde av sig häromdagen när jag hade jag så ont att jag låg i fosterställning. Hon sa att jag skulle skaffa jobb. 

Kollega har sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), som i skrivande stund inte återkommit. 

Så många får bistånd

  • 161 000 individer år 2024. Det är en liten minskning jämfört med året innan, vilket följer ett mönster. Färre får stöd sedan flera år tillbaka.
  • Den vanligaste personen är ensamstående man utan barn, född i Sverige.
  • Den vanligaste orsaken är arbetslöshet, sedan kommer sociala skäl och sedan sjuka. Fler män finns i de två första grupperna, fler kvinnor bland de sjuka.
  • 10,8 miljarder betalades ut.

Statistik för 2025 är färdig först till hösten.
Källor: Socialstyrelsen

Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.