Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så mycket kan du spara på att pendla

Tjäna 5 000 kronor i månaden – genom att flytta från Stockholm och börja pendla till jobbet. Kollega har pratat med några som följt rådet.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Med dagens ränteläge kan du spara mellan 4000 och 5000 kronor i månaden, om du pendlar mellan till exempel Västerås eller Enköping och Stockholm. Colourbox

Kalkylen, gjord av Booli, bygger på att man säljer en villa i Stockholmstrakten och köper nytt i någon stad inom pendlingsavstånd. Genomsnittspriset för en Stockholmsvilla ligger på nästan 7 miljoner. En timmes tågpendling bort kan motsvarande villa kosta runt 2 miljoner. Med dagens ränteläge rör det sig om en besparing på mellan knappt 4 000 kronor (Västerås) och drygt 5 000 kronor (Enköping) i månaden.

Spelutvecklaren David Viklund är en av dem som valt att lämna Stockholm av ekonomiska skäl. Tidigare bodde familjen i Solna, men med två växande sönder behövdes mer boyta. Knivsta utanför Uppsala var ett alternativ.

– Vi insåg att vi kunde få ett stort hus med tomt i här för mindre pengar än en ny lägenhet skulle kosta i Solna.

I höstas gick flyttlasset. Det är inget som David Viklund har ångrat.

– Fördelen med att bo i Solna var att jag kunde cykla till jobbet på 25 minuter. Men nu kan jag jobba på tåget, så jag spar faktiskt tid.

Han har tidigare i sitt liv pendlat från Uppsala, och visste vad han gav sig in på. Stillastående tåg hör ju till en pendlares vardag.

– Det hände ju då och då att det blir ett fyra timmars tågfail. Då kan man sitta och lida, vilket de flesta gör, eller så kan man knappa på datorn i stället. För mig funkar det väldigt bra.

Men det är inte enbart ekonomin som avgör om man väljer att flytta. Det finns ofta andra aspekter att ta hänsyn till. För marknadskoordinatorn Ann-Christin Grell Johansson var skälet till flytten enkelt. När hon träffande sin man så bodde han redan i Enköping och hade två små barn. Hon lämnade då sin lägenhet i en närförort till Stockholm och flyttade till radhus i Enköping.

Hon tycker inte att hon har märkt att det skulle vara billigare att leva i Enköping än i Stockholm. Däremot känner hon väl till den stora avigsidan med pendlarlivet.

– Eftersom jag är beroende både av SJ och pendeltågen så innebär det nästan alltid en viss stress. Det är svårt att boka in möten på morgonen eftersom tågen ofta är försenade eller inställda. På fredagar och lördagar går det sista tåget 23.45, vilket kan bli snävt om man går på teater eller någon show. Dessutom är det dyrt.

Inte heller för Maria Carlsson som jobbar på Ericsson i Kista, var ekonomin anledning till flytten. När hon flyttade till Strängnäs för 15 år sedan var det dels för att sambon redan fanns där, dels gillade hon staden och dess närhet till naturen.

Under åren har hon märkt hur servicen för pendlarna ”successivt monterats ned”. Dubbeldäckartågen blev, säger hon, ”pendlarnas mardröm”, bland annat på grund av att de är trånga och svåra att hitta plats på. Men för henne finns inget alternativ, säger hon.

– Det här drabbar alla som åker till och från jobbet. Jag tycker att arbetsgivarna har varit så himla tysta i den här debatten. Vanligtvis har de stort fokus på hur mycket pengar de förlorar, men inte den här gången.

Hans Cruse, kanslichef på föreningen Spårvagnsstäderna, flyttade från hyresrätten i Åkersberga och blev sambo i flickvännens bostadsrätt i Uppsala. För honom var det alltså kärleken som styrde i första hand. Men visst har han märkt att det finns ekonomiska fördelar med att lämna Stockholmstrakten.

– Det handlar både om boendekostnader och annat som att maten och försäkringar är billigare här.

Hans Cruse är också något så ovanligt som en nöjd pendlare.

– Det funkar väldigt bra att pendla för mig, från dörr till dörr tar det bara 50 minuter. Jag har en flexibel arbetsplats och kan jobba på tåget.

Så mycket sparar du varje månad om du flyttar från Stockholm till:

Enköping 5 175 kr

Eskilstuna 4 582 kr

Flen 4 750 kr

Katrineholm 4 550

Nyköping 4 703 kr

Strängnäs 4 779 kr

Uppsala 4 164 kr

Västerås 3 940 kr

 

Uträkningarna baseras på att du säljer en villa i Stockholm, belånad till 58,5 procent, skattar av vinsten och investerar återstoden i ditt nya boende. Räntesats 1, 51 procent. I uträkningarna ingår även kostnaden för ett pendlarkort mellan respektive ort och Stockholm. Noteras bör att även amorteringar är inräknat i Stockholmskostnaden. På de övriga orterna ingår inga amorteringar.
Skulle räntan stiga till 4 procent kommer summan som sparas i stället ligga på över 10 000 kronor i månaden för flera av orterna.

Källa: Booli.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.