Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så gör du för att byta bank

Att byta bank är inte särskilt krångligt. Ändå stannar många hos sin bank – trots missnöje med tjänster eller med hur banken beter sig.
– Vi borde byta bank oftare. Konsumentmakt är ett effektivt vapen, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter.
David Österberg Publicerad
Per Larsson / TT
Trots att det är ganska enkelt att byta är det många som stannar hos en och samma bank. Per Larsson / TT

Den som är missnöjd med sin matbutik väljer kanske konkurrenten en bit bort. Men missnöjda bankkunder stannar ofta, trots att det finns andra att välja mellan. En studie från Konkurrensverket visade att över 30 procent av de tillfrågade funderat på eller försökt att byta bank men inte gjort det. En femtedel hade dessutom funderat på att skaffa sig ytterligare en bank men låtit bli.

Enligt en annan rapport från Konkurrensverket har de fyra största bankerna i Sverige 70 procent av marknadsandelarna på sparmarknaden trots ökande konkurrens från mindre aktörer. Förklaringen är bristande kundrörlighet.

Det finns två huvudanledningar till att folk stannar hos sin bank trots missnöje, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter.

­– Den ena är att man inbillar sig att det är krångligt att byta, den andra att man tycker att alla banker ändå är likadana. Ytterligare en anledning är att man vant sig vid hur en bank fungerar och kanske tycker att det är jobbigt med ett annat webbgränssnitt till exempel, säger han.

Men det är dumt att stanna hos en bank man inte gillar, tycker Jan Bertoft.

– Vi borde byta bank oftare. Konsumentmakt är ett effektivt vapen. Och banker är några av de företag vi stör oss mest på. Många tycker att de har krångliga hemsidor, tar för mycket betalt och stör sig på att de slutar med kontanthantering. Det har också blivit vanligare att kunder upprörs över hur deras bank agerar, exempelvis genom att investera i oetiska fonder eller ägnar sig åt penningtvätt.

Är det för krångligt att byta bank?
– Det skulle kunna vara ännu enklare. Vi vill till exempel ha ett system med nummerportabilitet så att man kan ta med sig sitt kontonummer till en annan bank. Men det har blivit enklare. Man går till den nya banken och uppger sitt kontonummer och skriver på ett par fullmakter och sedan ordnar sig det mesta.

Lite krångligare kan det vara med fonder. Om den nya banken inte har fonden i sin portfölj får man antingen sälja sina andelar eller ha fonden kvar. Även bostadslån kan ställa till det vid en flytt. Har man ett lån med lång bindningstid kan man få betala ränteskillnadsersättning till sin gamla bank.

– Men man kan också göra så att man har flera banker. Det stärker dessutom ens förhandlingsposition och gör att man kan få rabatt på räntor och avgifter. Och byter man bank på grund av missnöje tycker jag att man ska meddela sin gamla bank det. Det är en tydlig markering som tar skruv.

konsumenternas.se kan du få hjälp att jämföra banker.

Byta bank – så gör du

  1. Bli kund hos den nya banken via mobilt bank-id eller genom att besöka ett bankkontor. Ange kontonummer till alla konton som ska avslutas och specificera vilka konton dina autogiron är kopplade till. Ange också kontonummer för fonder och värdepapper som ska flyttas.
  2. Anmäl ditt nya kontonummer till exempelvis din arbetsgivare.
  3. Betala e-fakturor hos din gamla bank och avanmäl dem.
  4. Ändra kontonummer för tjänster som exempelvis Spotify och Netflix.
  5. Aktivera Swish i din nya bank.

Att flytta exempelvis transaktions- och sparkonton tar bara några dagar. Fonder, autogiron och bostadslån tar ofta några veckor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.