Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så blir du miljonär på din lön
Alla kan bli riktigt rika. Även om man är helt passiv. Det menar finansmannen Per H Börjesson.
Det är enkelt att bli miljonär. Och alla svenskar kan bli det.
Sådana uttalanden av finansmannen och författaren Per H Börjesson kan nog reta gallfeber på dem som brottas med att få vardagsekonomin att gå ihop.
Men kan alla verkligen göra det här?
– Jag stod på ett cocktailparty för ett tag sedan när någon kom fram och sa: ”Du har ju inte fattat någonting. Jag har inte råd att spara, för mig är frågan om jag ska köpa ketchup eller toapapper för pengarna.” Jag förstår att det inte är lätt om man har dålig ekonomi. Ändå vill jag hävda att de flesta med en vanlig lön kan få ihop en stor summa med tiden. Tänk bara på vad folk lägger på rökning och lotter, säger Per H Börjesson.
Det är antagligen ingen slump att Per H Börjessons lilla skrift Så här blir du miljonär i hängmattan tillhör de böcker som stjäls allra mest i den bokhandel som jag besöker. Tjuvarna är sannolikt ekonomiskt lagda.
Men Per H Börjesson vill inte inspirera till stöld. Hans förhoppning är att han ska få svenskarna att spara aktivt ”i stället för att ge pengar till den överlönsamma finansindustrin”.
För det är vad det handlar om. Att inte bränna pengarna, utan att sätta av dem på klokast möjliga vis. Därför ska du inte behålla dem på lönekontot – då är risken dessutom betydligt större att du gör av med dem redan före nästa lön.
Inte heller är det någon vits att vänta med sparandet tills du får löneförhöjning, eftersom du då ofta ökar dina utgifter.
Sparar du 5 000 kronor i månaden till en avkastning på 15 procent har du en miljon efter åtta år
Genom att spara en viss procent av lönen varje månad kommer du förr eller senare att bli rik. – Ja, men det är det här som är problemet för många. Du måste ha karaktären att försaka något, det handlar om konsumtion i dag kontra pengar i framtiden. Ju mer man sätter av varje månad, desto snabbare går det att få ihop en förmögenhet, säger Per H Börjesson, som föreslår att man ska spara 10 procent av lönen varje månad.
Läs mer: 7 enkla sätt att spara 36 000:-
Hur lång tid tar det då att bli miljonär? Utöver summan du sätter av handlar det också om den avkastning du får på pengarna. Säg att du bara kan spara 100 kronor i månaden och dessutom har en svag avkastning, på 1 procent. Då är det i ärlighetens namn tveksamt om det är värt att börja. Med stor sannolikhet är du redan död och begraven när målet, 1 miljon kronor, uppnås efter 224 år.
Lyckas du i stället avsätta 1 000 kronor i månaden med en avkastning på 5 procent tar det dig ”bara” 33 år.
Och skulle du ha råd att spara 5 000 kronor i månaden till en avkastning på 15 procent, då är du i hamn redan efter drygt åtta år.
15 procent låter mycket, men då ska man veta att den genomsnittliga avkastningen på Stockholmsbörsen för exempelvis åren 2003–2013 låg på drygt 12 procent.
Per H Börjesson föreslår att man ska placera pengarna i aktiefonder som man själv väljer. Eftersom en aktiefond innehåller en mängd olika aktieslag sprider man också riskerna.
Och är man inte superproffs på aktier så är det allra bästa, anser han, en indexfond med låga kostnader och placeringar i de största bolagen på börsen.
Vad är en rimlig avkastning på pengarna?
– Det är alltid det där med timing. Nu har vi haft en extrem period under tio år. Men det kommer större nedgångar med jämna mellanrum som gör att halva värdet kan förloras. Men då ska man inte bli livrädd och sluta spara. Har man ett långsiktigt sparande i indexfonder med låga avgifter är mellan 6 och 10 procent per år rimligt, säger Per H Börjesson.
Läs mer: Så får du koll på ekonomin
4 saker att tänka på om du vill bli förmögen
- Spara 10 procent av din inkomst. Det bästa är en direktöverföring från lönekontot varje månad till någon sparform.
- Håll nere kostnaderna så att de inte överstiger dina intäkter månad för månad. Se över om det finns saker du kan spara in på.
- Tänk på att finansiella rådgivare för det mesta är säljare. Ju mer en rådgivare lägger på telefonsamtal, luncher och informationsträffar, desto större är risken för att råden är dåliga.
- Aktiemarknaden går upp och ned. Men på lång sikt är du en vinnare. Drabbas inte av panik om marknaden går ned.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
