Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Rekordhöga mutbelopp under 2021

Under förra året ökade värdet av mutbrotten i Sverige med hela 605 procent jämfört med föregående år. Det visar en ny rapport från IMM, Institutet mot mutor.
Anita Täpp Publicerad
Händer som räcker pengar mellan varandra.
De vanligaste mutorna var i första hand pengar, följt av presentkort, en sakgåva eller en nöjesresa. Foto: Fredrik Sandberg/TT

En privatpersons försök att muta en förarprövare med 500 kronor för att få körkort efter en misslyckad uppkörning. Och finansbolaget Allras omtalade mutbrott, med ett värde på nära 51 miljoner kronor.

Spännvidden är stor bland de 30 mål med 60 mutbrott som avgjordes i tingsrätten och hovrätten under 2021, visar en ny rapport från IMM, Institutet mot mutor.

Därmed är brotten fler än föregående år. Men något trendbrott har inte skett, enligt Hayaat Ibrahim, generalsekreterare för IMM.

– När vi har tittat på hur det har sett ut under de senaste fem åren så har de ändå legat relativt jämnt under den perioden, säger hon.

Ökade från 16,6 till 117 miljoner

En stor förändring har i stället skett när det gäller värdet av mutbrotten, som ökade från 16,6 miljoner kronor under 2020 till 117 miljoner i fjol. Vilket innebär en ökning med cirka 605 procent.

Hayaat Ibrahim
Hayaat Ibrahim

– En anledning till att värdet ökade så markant var att flertalet mål handlade om systematisk brottslighet. Alltså att man har haft ett återkommande brottsupplägg, där man också har kunnat vända sig till olika aktörer, säger Hayaat Ibrahim.

 Dessutom stod några av mutbrotten för väldigt stora belopp.

En stor del av brotten klarades också upp, hela 90 procent av åtalen ledde till fällande domar.

I rapporten konstateras att 95 procent av dem som straffades för brottet var män.

Mutaren jobbar ofta i privat sektor

Till skillnad från tidigare år, då antalet domar oftast har varit flest inom vård och omsorg liksom bygg och anläggning, låg ifjol sektorn data, IT och telekommunikation i topp.

Men det beror enligt Hayaat Ibrahim främst på att ett enskilt utbildningsföretag som erbjöd IT-utbildning med tillhörande förmåner till ett flertal offentliganställda, vilket ledde till många domar.

Den som försökte muta eller gav en muta under förra året var oftast en anställd i den privata sektorn, eller någon som agerade som privatperson. Medan den som utsattes för ett mutförsök eller hade tagit emot en muta oftast var offentliganställd.

De vanligaste mutorna var i första hand pengar, följt av presentkort, en sakgåva eller en nöjesresa.

Tips för hur du undviker att ta emot en muta:  

  • Utbilda dig i de här frågorna så du förstår vad korruption är och hur man får agera i olika situationer.
     
  • Ett bra verktyg kan vara att ta del av IMM:s Näringslivskoden, där information finns om hur förmåner får ges och tas emot, beroende på vilken sektor man arbetar i och vem man har att göra med.
     
  • Kom ihåg att det är arbetsgivarens uppgift att se till att anställda känner trygghet och har kunskap i de här frågorna.
     
  • Arbetsgivarna är också skyldig att implementera förebyggande åtgärder på arbetsplatsen. I Näringslivskoden finns beskrivet hur ett sådant arbete bör se ut.

Källa: Hayaat Ibrahim, generalsekreterare för IMM, Institutet mot mutor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.