Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Rekordhöga mutbelopp under 2021
Under förra året ökade värdet av mutbrotten i Sverige med hela 605 procent jämfört med föregående år. Det visar en ny rapport från IMM, Institutet mot mutor.
En privatpersons försök att muta en förarprövare med 500 kronor för att få körkort efter en misslyckad uppkörning. Och finansbolaget Allras omtalade mutbrott, med ett värde på nära 51 miljoner kronor.
Spännvidden är stor bland de 30 mål med 60 mutbrott som avgjordes i tingsrätten och hovrätten under 2021, visar en ny rapport från IMM, Institutet mot mutor.
Därmed är brotten fler än föregående år. Men något trendbrott har inte skett, enligt Hayaat Ibrahim, generalsekreterare för IMM.
– När vi har tittat på hur det har sett ut under de senaste fem åren så har de ändå legat relativt jämnt under den perioden, säger hon.
Ökade från 16,6 till 117 miljoner
En stor förändring har i stället skett när det gäller värdet av mutbrotten, som ökade från 16,6 miljoner kronor under 2020 till 117 miljoner i fjol. Vilket innebär en ökning med cirka 605 procent.
– En anledning till att värdet ökade så markant var att flertalet mål handlade om systematisk brottslighet. Alltså att man har haft ett återkommande brottsupplägg, där man också har kunnat vända sig till olika aktörer, säger Hayaat Ibrahim.
– Dessutom stod några av mutbrotten för väldigt stora belopp.
En stor del av brotten klarades också upp, hela 90 procent av åtalen ledde till fällande domar.
I rapporten konstateras att 95 procent av dem som straffades för brottet var män.
Mutaren jobbar ofta i privat sektor
Till skillnad från tidigare år, då antalet domar oftast har varit flest inom vård och omsorg liksom bygg och anläggning, låg ifjol sektorn data, IT och telekommunikation i topp.
Men det beror enligt Hayaat Ibrahim främst på att ett enskilt utbildningsföretag som erbjöd IT-utbildning med tillhörande förmåner till ett flertal offentliganställda, vilket ledde till många domar.
Den som försökte muta eller gav en muta under förra året var oftast en anställd i den privata sektorn, eller någon som agerade som privatperson. Medan den som utsattes för ett mutförsök eller hade tagit emot en muta oftast var offentliganställd.
De vanligaste mutorna var i första hand pengar, följt av presentkort, en sakgåva eller en nöjesresa.
Tips för hur du undviker att ta emot en muta:
- Utbilda dig i de här frågorna så du förstår vad korruption är och hur man får agera i olika situationer.
- Ett bra verktyg kan vara att ta del av IMM:s Näringslivskoden, där information finns om hur förmåner får ges och tas emot, beroende på vilken sektor man arbetar i och vem man har att göra med.
- Kom ihåg att det är arbetsgivarens uppgift att se till att anställda känner trygghet och har kunskap i de här frågorna.
- Arbetsgivarna är också skyldig att implementera förebyggande åtgärder på arbetsplatsen. I Näringslivskoden finns beskrivet hur ett sådant arbete bör se ut.
Källa: Hayaat Ibrahim, generalsekreterare för IMM, Institutet mot mutor.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
