Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många blundar för oegentligheter på jobbet

Nästan alla anser att det är viktigt att arbetsplatsen är fri från trakasserier, mutor och annat oetiskt beteende. Ändå väljer nästan hälften av oss att inte göra någonting när vi ser att något är fel, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad 23 augusti 2019, kl 12:42
Colourbox
Bara 18 procent av företagen har en visselblåsarfunktion. Colourbox

I Nordic Business Ethics Survey har omkring 1 500 anställda på företag och organisationer i Sverige, Finland och Norge tillfrågats om hur man tacklar ”oetiskt uppförande”, ett begrepp som innefattar allt från brist på respekt för kollegorna till mutor och sexuella trakasserier, på deras arbetsplatser.

– Hur man hanterar små överträdelser har en stor betydelse också, det har en stor påverkan på kulturen på arbetsplatsen. Om respekten för varandra och om reglerna för ledningen och de anställda ser olika ut ökar det risken för grövre överträdelser, säger Anna Romberg, etikexpert och en av dem som genomfört undersökningen.

I Sverige visade sig den vanligaste reaktionen när man blev varse problem att stoppa huvudet i sanden. 44 procent av de tillfrågade gjorde helt enkelt ingenting. Den främsta anledningen uppgavs vara att man inte trodde att det skulle leda till något.

– Den förklaringen var betydligt vanligare i Sverige än i andra länder. Exakt vad det beror på vet vi inte. Men av de öppna svaren verkar det som om det baseras på tidigare erfarenheter. Man har försökt och inte sett något resultat, säger Anna Romberg.

Andra viktiga förklaringar till att man valde att inte agera var att man inte tyckte att man hade med det att göra och att man var rädd om jobbet.

Undersökningen visar också att bara 18 procent av de svenska företagen och organisationerna har en visselblåsarfunktion dit anställda kan vända sig för att berätta om oegentligheter.

– Det var en överraskning för oss. I en perfekt värld har man en organisation där man kan ta upp problem och dilemman med sin chef. Men eftersom världen inte är perfekt måste det finnas en oberoende kanal. Det kan vara en visselblåsarkanal, men skulle också kunna vara en facklig ombudsman på vissa företag.

Undersökningen visar att de som tog upp oegentligheter i första hand vände sig till sin närmaste chef.

– Det som är alarmerande med det är att vår undersökning också visar att linjecheferna ofta väljer att inte göra något, säger Anna Romberg.

Fakta

Läs undersökningen på www.nordicbusinessethics.com 

När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.