Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Fler jobb på optimistisk marknad
Sveriges ekonomi fortsätter uppåt och tar fart under 2015 och 2016, i takt med att tillväxten i Europa ökar. Men trots fler jobb kommer arbetslösheten ligga kvar på över 7,5 procent på grund av matchningsproblem på arbetsmarknaden, enligt Unionens konjunkturprognos som presenterades i dag.
Läget på Sveriges företag är det mest optimistiska sedan hösten 2011. Det visar Unionens konjunkturprognos som bygger på statistik från Unionens branschbarometer, där man samlat in svar från 488 fackklubbar med drygt 400 000 anställda runt om i Sverige. Klubbarna räknar med både stigande försäljning och bättre möjlighet att öka priserna.
Även förväntningarna om att kunna nyanställa har blivit mer positiva ute på företagen sedan hösten 2014. Men trots att Unionen tror på fler jobb tror man inte att arbetslösheten kommer att sjunka lägre än till 7,7 procent, från dagens 8 procent, under 2016. Många står i dag långt ifrån arbetsmarknaden, varför det tycks vara svårt att matcha rätt kompetens med utlysta tjänster.
I prognosen har Unionen för första gången jämfört BNP-utvecklingen med hur många ärenden förbundet får in från medlemmar, såväl centralt som regionalt. Ärendekurvan följer till stor del BNP-kurvan, vilket visar att svensk ekonomi speglar sig i när medlemmar hör av sig till Unionen.
Andelen varsel har hittills ökat under 2015 men ligger på en förhållandevis låg nivå. För tjänstemän översteg dock varslen under mars månad den höga siffran från november 2012.
– Det är en utveckling som vi nog får vänja oss vid, men som visar på vikten av rätt kompetensutveckling när strukturomvandlingarna sker i allt snabbare takt, säger Lars Jagrén, Unionens chefsekonom.
Prognosen spår att BNP kommer öka med 2,9 procent under 2015 och 3 procent 2016. Och dessutom att hushållens konsumtion och stigande investeringar bidrar till uppgången i svensk ekonomi.
I den allmänna debatten hävdas ofta att Sveriges näringsliv gynnas av en stark dollar, men enligt Lars Jagrén och konjunkturprognosen är verkligheten mer komplex än så. Samtidigt som en stark dollar är bra för exportföretagen missgynnas många andra företag av det. Speciellt företag med stor import.
– Det är fler företag som anger att en stark dollar är negativ än att de drar nytta av den.
Generellt sett missgynnas många små företag när dollarn är stark. Och enligt prognosen har de mindre företagen överhuvudtaget svårt att hänga med i svängningarna i valutakurserna och att klara finansieringen.
– Räntesänkningen har inte alls kommit de små företagen till del. De har problem att investera och att finansiera verksamheten, säger Lars Jagrén.
Om prognosen
Prognosen bygger på statistik från Unionens branschbarometer som samlat in svar från 488 fackklubbar med drygt 400 000 anställda i Sverige. Klubbarna gav sina bedömningar i april i år.
För första gången har Unionen dessutom jämfört BNP med hur många ärenden förbundet har fått in från medlemmar, både centralt och regionalt.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
