Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Fler jobb på optimistisk marknad

Sveriges ekonomi fortsätter uppåt och tar fart under 2015 och 2016, i takt med att tillväxten i Europa ökar. Men trots fler jobb kommer arbetslösheten ligga kvar på över 7,5 procent på grund av matchningsproblem på arbetsmarknaden, enligt Unionens konjunkturprognos som presenterades i dag.
Linnea Andersson Publicerad
Kollega
Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen, presenterar förbundets konjunkturprognos - som för första gången också tittat på medlemmarnas ärenden till rådgivningen, en ärendekurva som visar sig följa utvecklingen på arbetsmarknaden i stort. Kollega

Läget på Sveriges företag är det mest optimistiska sedan hösten 2011. Det visar Unionens konjunkturprognos som bygger på statistik från Unionens branschbarometer, där man samlat in svar från 488 fackklubbar med drygt 400 000 anställda runt om i Sverige. Klubbarna räknar med både stigande försäljning och bättre möjlighet att öka priserna.

Även förväntningarna om att kunna nyanställa har blivit mer positiva ute på företagen sedan hösten 2014. Men trots att Unionen tror på fler jobb tror man inte att arbetslösheten kommer att sjunka lägre än till 7,7 procent, från dagens 8 procent, under 2016. Många står i dag långt ifrån arbetsmarknaden, varför det tycks vara svårt att matcha rätt kompetens med utlysta tjänster.

I prognosen har Unionen för första gången jämfört BNP-utvecklingen med hur många ärenden förbundet får in från medlemmar, såväl centralt som regionalt. Ärendekurvan följer till stor del BNP-kurvan, vilket visar att svensk ekonomi speglar sig i när medlemmar hör av sig till Unionen.

Andelen varsel har hittills ökat under 2015 men ligger på en förhållandevis låg nivå. För tjänstemän översteg dock varslen under mars månad den höga siffran från november 2012.

– Det är en utveckling som vi nog får vänja oss vid, men som visar på vikten av rätt kompetensutveckling när strukturomvandlingarna sker i allt snabbare takt, säger Lars Jagrén, Unionens chefsekonom.

Prognosen spår att BNP kommer öka med 2,9 procent under 2015 och 3 procent 2016. Och dessutom att hushållens konsumtion och stigande investeringar bidrar till uppgången i svensk ekonomi.

I den allmänna debatten hävdas ofta att Sveriges näringsliv gynnas av en stark dollar, men enligt Lars Jagrén och konjunkturprognosen är verkligheten mer komplex än så. Samtidigt som en stark dollar är bra för exportföretagen missgynnas många andra företag av det. Speciellt företag med stor import.

– Det är fler företag som anger att en stark dollar är negativ än att de drar nytta av den.

Generellt sett missgynnas många små företag när dollarn är stark. Och enligt prognosen har de mindre företagen överhuvudtaget svårt att hänga med i svängningarna i valutakurserna och att klara finansieringen.

– Räntesänkningen har inte alls kommit de små företagen till del. De har problem att investera och att finansiera verksamheten, säger Lars Jagrén.

Om prognosen

Prognosen bygger på statistik från Unionens branschbarometer som samlat in svar från 488 fackklubbar med drygt 400 000 anställda i Sverige. Klubbarna gav sina bedömningar i april i år.

För första gången har Unionen dessutom jämfört BNP med hur många ärenden förbundet har fått in från medlemmar, både centralt och regionalt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Rekordmånga skuldsatta hos Kronofogden

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.
Lina Björk Publicerad 16 april 2026, kl 06:01
Tvådelad bild: Kronofogden-dokument med mynt samt skuldrådgivaren Kristofer Krmpotic . Används till text om skuldsättning och skuldrådgivning.
Skulder hos Kronofogden ökar – enligt skuldrådgivaren handlar det ofta om sjukdom, arbetslöshet eller separation snarare än ”slarv”. Foto: Henrik Holmberg / TT

Förra året hade nästan 450 000 personer skulder hos Kronofogden, på sammanlagt 154 miljarder kronor. Det är en ökning med 12 procent jämfört med året innan. Allra mest skuldsatt är man i åldrarna 35 till 44 år.

Kristofer Krmpotic har arbetat som budget-och skuldrådgivare i Stockholm under många år. I sitt jobb har han mött tusentals personer som kämpar med ekonomin. Några av oaktsamhet och dåliga beslut, men majoriteten genom en livshändelse, sjukdom eller familjesituation. 

– Debatten kring skuldsatta handlar ofta om att man är ansvarslös och har sig själv att skylla. Så kan det vara i vissa fall, men de allra flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över: De blir sjuka, arbetslösa eller separerar och får ökade levnadskostnader.

Återkrav från Föräskringskassan

En annan vanlig orsak är osäkra anställningar. Personer som aldrig vet hur många timmar de får jobba varje månad söker bostadsbidrag för att kunna betala hyran. Visar det sig att de får jobba fler timmar än de räknat med, får de ett återkrav av Försäkringskassan, som enligt Kristofer Krmpotic kan leda till långvarig skuldsättning. Han menar att situationen dessutom ofta eskalerar för att det finns en skam i att ha en problematisk ekonomi. Och att många drar sig för att söka hjälp. 

– Det har ofta gått lång tid innan man söker hjälp. Det är skamligt att inte kunna betala räkningar eller ge barnen vad de vill ha. Samtidigt upplever många en enorm lättnad när de berättar om sina skulder och tar tag i problemet. 

De flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över

Kristofer Krmpotic ser flera stora orsaker till att skuldberget har växt under åren. En del var avregleringen av kreditmarknaden under mitten av 1980-talet. En lånefest som släpptes lös och ännu inte har stoppats fullt ut. En annan del är ett välfärdssystem med grovmaskigt nät. 

– Ta reformeringen av a-kassan som exempel. De mest utsatta får inte stöd, eller får sitt stöd tidsbegränsat. Det gör att folk faller längre ned och får svarare att ta sig upp. 

Återkraven sticker ut i skuldstatistiken

Enligt Kronofogdens senaste rapport handlar de största skulderna bland enskilda om lån, krediter, abonnemang och exempelvis statliga återkrav. Just statliga återkrav, alltså att en myndighet som CSN, a-kassan eller Försäkringskassan begär tillbaka pengar har ökat med 59 procent sedan förra året. Av det totala skuldbeloppet är 30 procent räntor och avgifter.