Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Fler jobb på optimistisk marknad

Sveriges ekonomi fortsätter uppåt och tar fart under 2015 och 2016, i takt med att tillväxten i Europa ökar. Men trots fler jobb kommer arbetslösheten ligga kvar på över 7,5 procent på grund av matchningsproblem på arbetsmarknaden, enligt Unionens konjunkturprognos som presenterades i dag.
Linnea Andersson Publicerad
Kollega
Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen, presenterar förbundets konjunkturprognos - som för första gången också tittat på medlemmarnas ärenden till rådgivningen, en ärendekurva som visar sig följa utvecklingen på arbetsmarknaden i stort. Kollega

Läget på Sveriges företag är det mest optimistiska sedan hösten 2011. Det visar Unionens konjunkturprognos som bygger på statistik från Unionens branschbarometer, där man samlat in svar från 488 fackklubbar med drygt 400 000 anställda runt om i Sverige. Klubbarna räknar med både stigande försäljning och bättre möjlighet att öka priserna.

Även förväntningarna om att kunna nyanställa har blivit mer positiva ute på företagen sedan hösten 2014. Men trots att Unionen tror på fler jobb tror man inte att arbetslösheten kommer att sjunka lägre än till 7,7 procent, från dagens 8 procent, under 2016. Många står i dag långt ifrån arbetsmarknaden, varför det tycks vara svårt att matcha rätt kompetens med utlysta tjänster.

I prognosen har Unionen för första gången jämfört BNP-utvecklingen med hur många ärenden förbundet får in från medlemmar, såväl centralt som regionalt. Ärendekurvan följer till stor del BNP-kurvan, vilket visar att svensk ekonomi speglar sig i när medlemmar hör av sig till Unionen.

Andelen varsel har hittills ökat under 2015 men ligger på en förhållandevis låg nivå. För tjänstemän översteg dock varslen under mars månad den höga siffran från november 2012.

– Det är en utveckling som vi nog får vänja oss vid, men som visar på vikten av rätt kompetensutveckling när strukturomvandlingarna sker i allt snabbare takt, säger Lars Jagrén, Unionens chefsekonom.

Prognosen spår att BNP kommer öka med 2,9 procent under 2015 och 3 procent 2016. Och dessutom att hushållens konsumtion och stigande investeringar bidrar till uppgången i svensk ekonomi.

I den allmänna debatten hävdas ofta att Sveriges näringsliv gynnas av en stark dollar, men enligt Lars Jagrén och konjunkturprognosen är verkligheten mer komplex än så. Samtidigt som en stark dollar är bra för exportföretagen missgynnas många andra företag av det. Speciellt företag med stor import.

– Det är fler företag som anger att en stark dollar är negativ än att de drar nytta av den.

Generellt sett missgynnas många små företag när dollarn är stark. Och enligt prognosen har de mindre företagen överhuvudtaget svårt att hänga med i svängningarna i valutakurserna och att klara finansieringen.

– Räntesänkningen har inte alls kommit de små företagen till del. De har problem att investera och att finansiera verksamheten, säger Lars Jagrén.

Om prognosen

Prognosen bygger på statistik från Unionens branschbarometer som samlat in svar från 488 fackklubbar med drygt 400 000 anställda i Sverige. Klubbarna gav sina bedömningar i april i år.

För första gången har Unionen dessutom jämfört BNP med hur många ärenden förbundet har fått in från medlemmar, både centralt och regionalt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”