Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Fler jobb på optimistisk marknad

Sveriges ekonomi fortsätter uppåt och tar fart under 2015 och 2016, i takt med att tillväxten i Europa ökar. Men trots fler jobb kommer arbetslösheten ligga kvar på över 7,5 procent på grund av matchningsproblem på arbetsmarknaden, enligt Unionens konjunkturprognos som presenterades i dag.
Linnea Andersson Publicerad
Kollega
Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen, presenterar förbundets konjunkturprognos - som för första gången också tittat på medlemmarnas ärenden till rådgivningen, en ärendekurva som visar sig följa utvecklingen på arbetsmarknaden i stort. Kollega

Läget på Sveriges företag är det mest optimistiska sedan hösten 2011. Det visar Unionens konjunkturprognos som bygger på statistik från Unionens branschbarometer, där man samlat in svar från 488 fackklubbar med drygt 400 000 anställda runt om i Sverige. Klubbarna räknar med både stigande försäljning och bättre möjlighet att öka priserna.

Även förväntningarna om att kunna nyanställa har blivit mer positiva ute på företagen sedan hösten 2014. Men trots att Unionen tror på fler jobb tror man inte att arbetslösheten kommer att sjunka lägre än till 7,7 procent, från dagens 8 procent, under 2016. Många står i dag långt ifrån arbetsmarknaden, varför det tycks vara svårt att matcha rätt kompetens med utlysta tjänster.

I prognosen har Unionen för första gången jämfört BNP-utvecklingen med hur många ärenden förbundet får in från medlemmar, såväl centralt som regionalt. Ärendekurvan följer till stor del BNP-kurvan, vilket visar att svensk ekonomi speglar sig i när medlemmar hör av sig till Unionen.

Andelen varsel har hittills ökat under 2015 men ligger på en förhållandevis låg nivå. För tjänstemän översteg dock varslen under mars månad den höga siffran från november 2012.

– Det är en utveckling som vi nog får vänja oss vid, men som visar på vikten av rätt kompetensutveckling när strukturomvandlingarna sker i allt snabbare takt, säger Lars Jagrén, Unionens chefsekonom.

Prognosen spår att BNP kommer öka med 2,9 procent under 2015 och 3 procent 2016. Och dessutom att hushållens konsumtion och stigande investeringar bidrar till uppgången i svensk ekonomi.

I den allmänna debatten hävdas ofta att Sveriges näringsliv gynnas av en stark dollar, men enligt Lars Jagrén och konjunkturprognosen är verkligheten mer komplex än så. Samtidigt som en stark dollar är bra för exportföretagen missgynnas många andra företag av det. Speciellt företag med stor import.

– Det är fler företag som anger att en stark dollar är negativ än att de drar nytta av den.

Generellt sett missgynnas många små företag när dollarn är stark. Och enligt prognosen har de mindre företagen överhuvudtaget svårt att hänga med i svängningarna i valutakurserna och att klara finansieringen.

– Räntesänkningen har inte alls kommit de små företagen till del. De har problem att investera och att finansiera verksamheten, säger Lars Jagrén.

Om prognosen

Prognosen bygger på statistik från Unionens branschbarometer som samlat in svar från 488 fackklubbar med drygt 400 000 anställda i Sverige. Klubbarna gav sina bedömningar i april i år.

För första gången har Unionen dessutom jämfört BNP med hur många ärenden förbundet har fått in från medlemmar, både centralt och regionalt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.