Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Boom för bildelande

Det som började med ideella bilpooler med obligatorisk städdag har i dag utvecklats till en mängd olika kommersiella alternativ. Att dela bil har blivit hett.
Publicerad
Bilförare i bil.
Allt fler både har och inte har bil, i takt med att bildelning i form av pooler, delade mobilitetstjänster. Foto: Christine Olsson/TT

Att hoppa in i en lånebil på gatan, köra den till en annan stadsdel och sedan lämna den där. För inte så länge sedan hade det låtit som en omöjlighet. Men med Car2go har det blivit verklighet i många städer i världen, bland annat i Stockholm, Berlin, Milano och Vancouver.

Det är bara att först kolla i mobilen, sedan via en app boka närmaste Smartbil ­- de finns i stadskärnorna och vid flygplatserna - och köra från A till B. Som användare behöver du varken bry dig om tankning eller bilskötsel. Priset är ungefär hälften av det gängse taxipriset.

– De senaste åren har vi verkligen sett en bilpoolsboom. Digitaliseringen gör de här tjänsterna lättare att använda och har gjort dem tillgängliga för en bredare grupp, säger Camilla Hållén, utredare på myndigheten Trafikanalys.

Hon har precis skrivit en rapport om bilpoolsföretag och andra leverantörerar av delade mobilitetstjänster. Ett exempel på det senarer är Uber, som har utmanat de traditionella taxibolagen med allt från limousiner körda av förare med taxikort och -licens till privatpersoner som agerar taxichaufför. Den sistnämnda varianten lades dock nyligen ner i Sverige, efter bland annat kritik från Skatteverket.

– Även urbaniseringen och förtätningen av våra storstäder en viktig drivkraft för ökad bildelning. Det blir både krångligare och mindre nödvändigt att ha egen bil i en folktät stad med få parkeringsplatser och god kollektivtrafik, säger Camilla Hållén.

Internationellt sett har också den ekonomiska krisen 2008–2009 haft stor betydelse för den ökade delningen av både fordon och andra varor, menar hon. För när folks disponibla tillgångar minskade blev det mer intressant att spara pengar genom att dela på saker med andra.

Om det kraftigt ökade intresset för bildelning är en varaktig trend vet hon inte. Vissa hävdar att bilens funktion som statussymbol skulle ha minskat. Och viss forskning pekar faktiskt på att man har nått ”peak car” i många västländer, att bilismen inte längre ökar.

Å andra sidan har bilförsäljningen i Sverige ökat de senaste åren efter att ekonomin återhämtat sig. Faktorer som BNP och drivmedelspriser spelar in för bilintresset. Färre unga tar förvisso körkort, minskningen är störst bland unga män i städerna. Samtidigt är det fler äldre som kör bil. Det har skett en förskjutning i ålder för när man har körkort och kör bil. De som använder delningstjänster är i oftast yngre och välutbildade.

En förutsättning för kommersiella delningstjänster är tät bebyggelse - annars blir de helt enkelt inte lönsamma.  BMW:s bilpool Drivenow finns enbart i Stockholm. Volvos motsvarighet Sunfleet finns på ett 50-tal stora och halvstora orter i landet. Båda är, liksom Daimlers Car2go, exempel på att biltillverkarna numera inte bara vill leverera hårdvaran, bilen, utan även själva mobilitetstjänsterna.

– Så länge städerna blir tätare så kommer den här utvecklingen fortsätta. Om självkörande bilar blir allmänt tillgängliga så kan de bli intressanta för till exempel tjänster som Uber. Ingen vet när detta kan bli verklighet, men det kan gå fortare än vi tror, säger Camilla Hållén.

Gör den ökande bildelningen att det blir färre bilar?
– Teoretiskt sett borde den få den effekten. Man brukar säga att en traditionell bilpoolsbil ersätter mellan 7 och 15 privata bilar. Det gäller dock inte för ”flytande” bilpooler, bilar utan fasta parkeringsplatser, som Drivenow och Car2go. Men i praktiken är det inte självklart att antalet bilar minskar. De som blir medlemmar i exempelvis bilpooler kanske vänjer sig vid att åka bil i stället för att åka kollektivt, om de inte hade bil innan de gick med i bilpoolen. Det återstår att se, säger Camilla Hållén.

Cajsa Högberg

Om bilpooler

  • Snittbilen står stilla 96 procent av tiden.
  • När bilen rullar kör den i snitt 1,2 personer.
  • Hälften av Sveriges bilägare tror att deras bil kostar dem hälften av vad den faktiskt gör.
  • En bilpoolsbil anses ersätta 7-15 vanliga bilar.
  • De största bilpoolerna i Europa finns i Paris och Berlin.
  • Ökade bränslepriser och minskad BNP ökar intresset för bilpooler.

4 sätt att ha bil utan att äga den

Car2Go

Ta en minibil på gatan. Tvåsitsiga Smartbilar som bokas via en karta i appen. Man kör bilen från A till B och parkerar på gatan. Inga fasta parkeringsplatser. Finns för närvarande i Stockholm och Solna, andra delar av Europa samt i USA och Kanada. Drivs av Daimler. 
Kostar: Inträdesavgiften är 200 kronor plus 4 kronor per minut, dock max 165 kronor timmen. Försäkring ingår. Info: car2go.com

Sunfleet 

Volvos bilpool. Olika Volvomodeller som bokas via app. Bilarna har fasta parkeringsplatser och hämtas och lämnas på samma ställe. Finns på 50 orter i Sverige. 
Kostar: Medlemskap kostar 0-999 kronor i månaden, beroende på hur ofta man kör, vilket i sin tur styr timpriset på 15-80 kronor timmen exklusive kilometeravgiften på 0-2 kronor inklusive bränsle. Olika försäkringsnivåer. Info: sunfleet.com

Drivenow

BMW:s bilpool. BMW-modeller och Mini som bokas via app. Man kör från A till B och parkerar på gatan. Inga fasta parkeringsplatser. Finns i Stockholm. 
Kostar: Inträdesavgift från 49 kronor. Från 4:50-5 kronor i minuten när man kör, 2:50 kronor i minuten när bilen är tillfälligt parkerad. Försäkring ingår. Info: se.drive-now.com

Snappcar

Hyr bil av grannen. Hyr bil av privatpersoner i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås och Örebro, 30-50 procent billigare än vanlig biluthyrning. Registrera dig som medlem och gör en förfrågan om bilen är ledig via nätet. Vissa bilar går att direktboka. Bilägaren möter upp och lämnar ut bilen. Försäkring ingår. Möjlighet att teckna självriskreducering och självriskeliminering. Info: snappcar.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.