Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Flygbolaget Nextjet försattes i konkurs i förra veckan och uppges ha över 100 miljoner kronor i leverantörsskulder. Konkursen innebär att flera orter i Norrlands inland plötsligt står utan flygförbindelse. Och det mesta talar för att det kommer dröja en bit in på hösten innan trafiken kan komma igång igen – upphandlingarna av ny operatör tar tid. Tills dess är det buss, taxi eller bil som gäller.
Konkursen kommer till exempel få stor påverkan för Arvidsjaurs växande biltestindustri som lockar fordonstillverkare från hela världen. Det gäller i högsta grad även Gällivare, där både Boliden och LKAB har gruvor i Malmberget.
– Det är förstås ett hårt slag för hela samhället. Och för vår verksamhet har det redan fått stora konsekvenser, jag har pratat med flera oroliga medlemmar. Det blir en extra resdag för dem som ska till och från Stockholm. Och vi ser även att folk drar sig för att fara hit eftersom man inte längre kan åka över dagen, säger Per-Ola Eriksson, ordförande för Unionenklubben på LKAB i Malmberget.
Villkoren för flygbranschen har hårdnat de senaste åren och många bolag brottas med lönsamhetsproblem. Att bedriva regionalflyg utan bidrag är nästan omöjligt, enligt flygexperten Jan Ohlsson.
– Marginalerna är rysligt små för inrikestrafik över huvud taget och flygpriserna är generellt låga i Sverige. Det är bara de större linjerna till Malmö och Göteborg som verkligen lönar sig men där är å andra sidan konkurrensen stor, säger han.
Men enligt Jan Ohlsson finns det fler faktorer till Nextjets ekonomiska bekymmer. 30 år gamla plan med få stolar och som samtidigt drar mycket bränsle har tyngt bolaget. Den ekonomiska basen har varit uppdragstrafik, det vill säga flyglinjer som är beroende av bidrag från staten, och där har Nextjet varit relativt framgångsrika. Men för att nå lönsamhet har bolaget även gett sig in på kommersiella sträckor – och misslyckats.
– Ledningen har saknat kommersiell talang och varit oerhört dålig på att sköta annat än uppdragstrafiken. Bolaget har haft underskott på kapital hela tiden, och man har satsat på nya linjer men bara hållit ut i två månader, det fungerar inte utan långsiktighet, säger han.
Flygbolaget BRA har deklarerat sig villiga att ta över Nextjets linjer till Jönköping och mellan Göteborg och Sundsvall eftersom de bedöms som affärsmässigt gynnsamma.
– Nu plockas russinen ur kakan, men när det gäller uppdragstrafiken är det inte direkt någon kö för att ta över trafiken i höst. Staten försöker skynda på upphandlingen men det är troligt att aktörerna kommer att kräva mer ersättning än tidigare. Men en del orter, som till exempel Kramfors, riskerar att förlora flygförbindelsen helt och hållet, säger Jan Ohlsson.
Janne Asplund, regionchef på Unionen Norrbotten, är bekymrad över situationen.
– Flyget är oerhört viktigt här uppe och kompetensförsörjning är a och o. Jobben är inte hotade akut men däremot på sikt, när bolag överväger att expandera eller etablera sig tar man hänsyn till de osäkra kommunikationerna i beräkningen. Gruvorna flyttar man inte på men alla kringnäringarna påverkas. Staten måste se till att säkerställa flyget och kanske inte nödvändigtvis välja det billigaste alternativet vid upphandlingen utan någon med mer muskler som kan garantera långsiktighet, säger han.
Jan Ohlsson tycker att inlandskommunerna borde snegla på finska Lappland. Där går det, tack vare turistsatsningar som lockar mängder med asiater, att driva dagliga flygturer från Helsingfors till orter av samma storlek som Gällivare.
– Många kommuner har fastnat i tanken på bidrag för flygplatsen, bidrag för flygtrafiken och bidrag för turismen. Men det som måste till är entreprenörsanda och bättre marknadsföring av turistanläggningarna, säger han.
Nextjet grundades 2002 och började sin verksamhet två år senare. Bolaget har framför allt varit fokuserat på mindre orter i Norrland och haft ett 20-tal destinationer inom sitt linjenät. Bolaget har haft 16 flygplan och cirka 300 anställda. Linjer inom Sverige som påverkas. Arlanda till: Lycksele - Arvidsjaur, Gällivare, Vilhelmina- Hemavan-Tärnaby, Jönköping, Karlstad och Kramfors. Samt Göteborg Landvetter - Sundsvall och Göteborg - Umeå.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.