Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Allvarliga följder av flygkonkurs

Näringslivet i Norrlands inland påverkas av flygbolagets Nextjets konkurs. Om de osäkra flygförbindelserna består kan jobben vara i fara på längre sikt, enligt Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Nextjets konkurs kan få konsekvenser för jobbtillfällen i norr. Colourbox

Flygbolaget Nextjet försattes i konkurs i förra veckan och uppges ha över 100 miljoner kronor i leverantörsskulder. Konkursen innebär att flera orter i Norrlands inland plötsligt står utan flygförbindelse. Och det mesta talar för att det kommer dröja en bit in på hösten innan trafiken kan komma igång igen – upphandlingarna av ny operatör tar tid. Tills dess är det buss, taxi eller bil som gäller.

Konkursen kommer till exempel få stor påverkan för Arvidsjaurs växande biltestindustri som lockar fordonstillverkare från hela världen. Det gäller i högsta grad även Gällivare, där både Boliden och LKAB har gruvor i Malmberget.
    – Det är förstås ett hårt slag för hela samhället. Och för vår verksamhet har det redan fått stora konsekvenser, jag har pratat med flera oroliga medlemmar. Det blir en extra resdag för dem som ska till och från Stockholm. Och vi ser även att folk drar sig för att fara hit eftersom man inte längre kan åka över dagen, säger Per-Ola Eriksson, ordförande för Unionenklubben på LKAB i Malmberget.

Villkoren för flygbranschen har hårdnat de senaste åren och många bolag brottas med lönsamhetsproblem. Att bedriva regionalflyg utan bidrag är nästan omöjligt, enligt flygexperten Jan Ohlsson.
    – Marginalerna är rysligt små för inrikestrafik över huvud taget och flygpriserna är generellt låga i Sverige. Det är bara de större linjerna till Malmö och Göteborg som verkligen lönar sig men där är å andra sidan konkurrensen stor, säger han.
    
Men enligt Jan Ohlsson finns det fler faktorer till Nextjets ekonomiska bekymmer. 30 år gamla plan med få stolar och som samtidigt drar mycket bränsle har tyngt bolaget. Den ekonomiska basen har varit uppdragstrafik, det vill säga flyglinjer som är beroende av bidrag från staten, och där har Nextjet varit relativt framgångsrika. Men för att nå lönsamhet har bolaget även gett sig in på kommersiella  sträckor – och misslyckats.

    – Ledningen har saknat kommersiell talang och varit oerhört dålig på att sköta annat än uppdragstrafiken. Bolaget har haft underskott på kapital hela tiden, och man har satsat på nya linjer men bara hållit ut i två månader, det fungerar inte utan långsiktighet, säger han.

Flygbolaget BRA har deklarerat sig villiga att ta över Nextjets linjer till Jönköping och mellan Göteborg och Sundsvall eftersom de bedöms som affärsmässigt gynnsamma.
    – Nu plockas russinen ur kakan, men när det gäller uppdragstrafiken är det inte direkt någon kö för att ta över trafiken i höst. Staten försöker skynda på upphandlingen men det är troligt att aktörerna kommer att kräva mer ersättning än tidigare. Men en del orter, som till exempel Kramfors, riskerar att förlora flygförbindelsen helt och hållet, säger Jan Ohlsson.

Janne Asplund, regionchef på Unionen Norrbotten, är bekymrad över situationen.
   – Flyget är oerhört viktigt här uppe och kompetensförsörjning är a och o. Jobben är inte hotade akut men däremot på sikt, när bolag överväger att expandera eller etablera sig tar man hänsyn till de osäkra kommunikationerna i beräkningen. Gruvorna flyttar man inte på men alla kringnäringarna påverkas. Staten måste se till att säkerställa flyget och kanske inte nödvändigtvis välja det billigaste alternativet vid upphandlingen utan någon med mer muskler som kan garantera långsiktighet, säger han.

Jan Ohlsson tycker att inlandskommunerna borde snegla på finska Lappland. Där går det, tack vare turistsatsningar som lockar mängder med asiater, att driva dagliga flygturer från Helsingfors till orter av samma storlek som Gällivare.
    – Många kommuner har fastnat i tanken på bidrag för flygplatsen, bidrag för flygtrafiken och bidrag för turismen. Men det som måste till är entreprenörsanda och bättre marknadsföring av turistanläggningarna, säger han.

Nextjet

Nextjet grundades 2002 och började sin verksamhet två år senare. Bolaget har framför allt varit fokuserat på mindre orter i Norrland och haft ett 20-tal destinationer inom sitt linjenät. Bolaget har haft 16 flygplan och cirka 300 anställda. Linjer inom Sverige som påverkas. Arlanda till: Lycksele - Arvidsjaur, Gällivare, Vilhelmina- Hemavan-Tärnaby, Jönköping, Karlstad och Kramfors. Samt Göteborg Landvetter - Sundsvall och Göteborg - Umeå.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.