Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Allvarliga följder av flygkonkurs

Näringslivet i Norrlands inland påverkas av flygbolagets Nextjets konkurs. Om de osäkra flygförbindelserna består kan jobben vara i fara på längre sikt, enligt Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 23 maj 2018, kl 15:22
Colourbox
Nextjets konkurs kan få konsekvenser för jobbtillfällen i norr. Colourbox

Flygbolaget Nextjet försattes i konkurs i förra veckan och uppges ha över 100 miljoner kronor i leverantörsskulder. Konkursen innebär att flera orter i Norrlands inland plötsligt står utan flygförbindelse. Och det mesta talar för att det kommer dröja en bit in på hösten innan trafiken kan komma igång igen – upphandlingarna av ny operatör tar tid. Tills dess är det buss, taxi eller bil som gäller.

Konkursen kommer till exempel få stor påverkan för Arvidsjaurs växande biltestindustri som lockar fordonstillverkare från hela världen. Det gäller i högsta grad även Gällivare, där både Boliden och LKAB har gruvor i Malmberget.
    – Det är förstås ett hårt slag för hela samhället. Och för vår verksamhet har det redan fått stora konsekvenser, jag har pratat med flera oroliga medlemmar. Det blir en extra resdag för dem som ska till och från Stockholm. Och vi ser även att folk drar sig för att fara hit eftersom man inte längre kan åka över dagen, säger Per-Ola Eriksson, ordförande för Unionenklubben på LKAB i Malmberget.

Villkoren för flygbranschen har hårdnat de senaste åren och många bolag brottas med lönsamhetsproblem. Att bedriva regionalflyg utan bidrag är nästan omöjligt, enligt flygexperten Jan Ohlsson.
    – Marginalerna är rysligt små för inrikestrafik över huvud taget och flygpriserna är generellt låga i Sverige. Det är bara de större linjerna till Malmö och Göteborg som verkligen lönar sig men där är å andra sidan konkurrensen stor, säger han.
    
Men enligt Jan Ohlsson finns det fler faktorer till Nextjets ekonomiska bekymmer. 30 år gamla plan med få stolar och som samtidigt drar mycket bränsle har tyngt bolaget. Den ekonomiska basen har varit uppdragstrafik, det vill säga flyglinjer som är beroende av bidrag från staten, och där har Nextjet varit relativt framgångsrika. Men för att nå lönsamhet har bolaget även gett sig in på kommersiella  sträckor – och misslyckats.

    – Ledningen har saknat kommersiell talang och varit oerhört dålig på att sköta annat än uppdragstrafiken. Bolaget har haft underskott på kapital hela tiden, och man har satsat på nya linjer men bara hållit ut i två månader, det fungerar inte utan långsiktighet, säger han.

Flygbolaget BRA har deklarerat sig villiga att ta över Nextjets linjer till Jönköping och mellan Göteborg och Sundsvall eftersom de bedöms som affärsmässigt gynnsamma.
    – Nu plockas russinen ur kakan, men när det gäller uppdragstrafiken är det inte direkt någon kö för att ta över trafiken i höst. Staten försöker skynda på upphandlingen men det är troligt att aktörerna kommer att kräva mer ersättning än tidigare. Men en del orter, som till exempel Kramfors, riskerar att förlora flygförbindelsen helt och hållet, säger Jan Ohlsson.

Janne Asplund, regionchef på Unionen Norrbotten, är bekymrad över situationen.
   – Flyget är oerhört viktigt här uppe och kompetensförsörjning är a och o. Jobben är inte hotade akut men däremot på sikt, när bolag överväger att expandera eller etablera sig tar man hänsyn till de osäkra kommunikationerna i beräkningen. Gruvorna flyttar man inte på men alla kringnäringarna påverkas. Staten måste se till att säkerställa flyget och kanske inte nödvändigtvis välja det billigaste alternativet vid upphandlingen utan någon med mer muskler som kan garantera långsiktighet, säger han.

Jan Ohlsson tycker att inlandskommunerna borde snegla på finska Lappland. Där går det, tack vare turistsatsningar som lockar mängder med asiater, att driva dagliga flygturer från Helsingfors till orter av samma storlek som Gällivare.
    – Många kommuner har fastnat i tanken på bidrag för flygplatsen, bidrag för flygtrafiken och bidrag för turismen. Men det som måste till är entreprenörsanda och bättre marknadsföring av turistanläggningarna, säger han.

Nextjet

Nextjet grundades 2002 och började sin verksamhet två år senare. Bolaget har framför allt varit fokuserat på mindre orter i Norrland och haft ett 20-tal destinationer inom sitt linjenät. Bolaget har haft 16 flygplan och cirka 300 anställda. Linjer inom Sverige som påverkas. Arlanda till: Lycksele - Arvidsjaur, Gällivare, Vilhelmina- Hemavan-Tärnaby, Jönköping, Karlstad och Kramfors. Samt Göteborg Landvetter - Sundsvall och Göteborg - Umeå.

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.