Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Ryggskadad nekades information om jobbresa

Kvinnan som har en ryggskada bad om att få information om en jubileumsresa som arbetsgivaren anordnade, för att avgöra om hon kunde åka med eller inte. Men chefen sa nej. Nu stämmer Unionen städföretaget för diskriminering.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Ryggskadan gjorde att kvinnan inte kunde följa med på jobbresan, då hon inte fick information om förutsättningarna. Colourbox

För åtta år sedan var kvinnan med om en olycka där hon skadade ryggen illa. Skadan gör att hon har svårt att gå och sitta under längre stunder. När cheferna berättade för personalen att de skulle anordna en jubileumsresa i samband att städföretaget fira 40 år undrade kvinnan om det fanns möjlighet att i förväg få veta några detaljer om resan för att kunna avgöra om hon kunde följa med eller inte. Det var inte möjligt.

Kvinnan tackade då nej till resan trots att hon gärna ville följa med sina kollegor. I efterhand kom det fram att resan hade anpassats för flera i personalen som hade önskemål om att inte sova kvar eller ansluta en annan dag.

Tvisten blev föremål för både lokal och central förhandling då Unionen menar att man behandlat kvinnan ofördelaktigt på grund av hennes funktionsnedsättning. Att hemlighålla information om en resa kan tyckas neutralt men kan kan också drabba personer med andra förutsättningar.

Nu stämmer förbundet arbetsgivaren i Arbetsdomstolen på sammanlagt 50 000 kronor för diskriminering.

Direkt eller indirekt diskriminering

Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation.

Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller en rutin som verkar neutral men särskilt missgynnar personer med visst kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,  funktionsnedsättning,  sexuell läggning eller  ålder.

Då kan regeln vara diskriminerande, trots att det är samma regel som tillämpas för alla.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.