Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Korridorsålderism drabbar både yngre och äldre

Var tredje anställd har fått höra taskiga skämt om ålder på sin arbetsplats. Yngre oftare än äldre. Det visar en ny undersökning som också avslöjar att få som drabbas av korridorsålderism gör något åt det.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna i övre medelåldern viskar till manlig kollega vid konferensbord.
Det är flest unga människor som uppger att de utsatts för korridorsålderism. Foto: Shutterstock

Att tala nedsättande eller skämta om någons ålder är ett vanligt förekommande fenomen enligt en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Essity. En tredjedel av alla drygt 1000 tillfrågade vittnade om att de upplevt så kallad korridorsålderism, antingen på sin nuvarande eller en tidigare arbetsplats.

 Korridorsålderism kan var att någon fäller tills synes oskyldiga kommentarer, som göder dåliga attityder och i värsta fall kan leda till en skadlig ålderistisk kultur, säger John Mellkvist, författare till boken Välj din ålder och den som myntat begreppet korridorsålderism.

Yngre oftare drabbade

Korridorsålderismen tycks drabba yngre oftare än äldre – medan sju procent av de tillfrågade mellan 50-59 år själva blivit utsatta för ålderspikar svarar 17 procent av de i åldern 20-29 år att de varit föremål för korridorsålderism. Samtidigt är det fler unga män som erkänner att de gjort sig skyldiga till förklenande kommentarer eller liknande på bekostnad av kollegors ålder.

Det samma gäller när det handlar om övrig diskriminering/orättvist behandling på grund av ålder. Fler yngre än äldre svarar att de drabbats.

  Jag är inte ett dugg förvånad över att fler yngre upplever ålderism. Ålderismen mot de äldre slår indirekt mot de yngre eftersom de uppstår spänningar mellan olika åldersgrupper. Om de äldre inte tillåts vara äldre kommer de klamra sig fast i skrivborden och skydda sina positioner, samtidigt som dagens yngre förväntar sig  ansvar och att snabbt få något att säga till om, säger John Mellkvist.

Få rapporterar ålderism

Undersökningen visar också att bara varannan som utsatts för ålderism valde att göra något åt saken och om de anförtrodde sig åt någon så valde de i första hand en vän. Bara fem procent av de som blivit orättvist behandlade på grund av ålder vände sig till facket och ännu färre, fyra procent, hörde av sig till HR-avdelningen.

– Det är känsligt att erkänna att man utsatts för ålderism, man lägger sig i själv i offerdiket och riskerar att bli betraktad som besvärlig. Det är tärande att driva ett diskrimineringsärende i egen sak, säger John Mellkvist.

Ålder är, enligt John Mellkvist, den mest tillåtna formen av diskriminering och har gått länge under radarn. Lösningen på problemet med åldersfixering och schismer mellan generationer är, menar han, att vi slutar betrakta ålder som en icke-fråga och börjar diskutera och avdramatisera åldrandet.

I takt med ökad kunskap, ett livslångt lärande och ett längre arbetsliv kommer ålderismen, kanske inte utplånas helt, men tryckas tillbaka. Fler kommer veta vad som gäller.

– Vi kommer nog att titta tillbaka på den här tiden och tänka: Hur sjutton tänkte vi? Hur kunde vi vara så njugga och trångsynta?

Ålderism är stereotypa föreställningar eller diskriminering som utgår från en människas ålder. 

Ålder är en av sju diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen. De övriga är kön, könsöverskridande identitet eller utryck, etnicitet, trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Fördomar om äldre arbetstagare stämmer inte

Personer över 50 år är mer engagerade i jobbet och piggare än sina yngre kollegor. Fördomarna om äldre i arbetslivet stämmer inte. Det visar en ny rapport från hälsoföretaget Feelgood.
Noa Söderberg Publicerad 22 maj 2025, kl 11:03
Åldersdiskriminering. På bild en mogen kvinna på kontor, jobbar med bärbar dator.
Fördomarna om äldre på arbetsmarknaden stämmer inte, enligt en ny stor undersökning om företagshälsovård. Ålderism påverkar anställda över 50 år, samtidigt som de känner sig piggare och mer engagerade än yngre. Åldersdiskriminering missgynnar arbetsgivare, enligt företaget Feelgood. Foto: Colourbox.

Kollega har under våren granskat hur åldersdiskriminering påverkar anställda i Sverige. En sak som återkommer är idén om att äldre är mindre hängivna till sitt jobb och orkar mindre än sina yngre kollegor. Äldre antas också ha hälsobesvär som oftare påverkar jobbet.

Nu visar en stor undersökning att det inte stämmer. Feelgood, ett bolag som säljer företagshälsovård, skriver i sin årliga arbetsmarknadsrapport att äldre snarare är en outnyttjad tillgång.

Ny data: Äldre arbetstagare är piggare

I rapporten har både äldre och yngre svarat på om de upplever sitt arbete meningsfullt, hur trötta de är, hur de ser på samarbete med kollegor och hur ofta deras hälsobesvär påverkar arbetsförmågan. Personer över 50 år svarar genomgripande mer positivt än sina yngre kollegor. Feelgood tolkar resultatet som att äldre är ”föredömlig arbetskraft”.

– Vi uppmanar alla arbetsgivare att se över framför allt sina rekryteringsprocesser. Äldre medarbetare är inte bara engagerade, de är ofta mycket uppskattade kollegor med sin kunskap och erfarenhet, säger vd Stefan Kullgren i ett pressmeddelande.

Dödar myter om anställda över 50

Feelgood tar fasta på tre påståenden om äldre anställda som deras undersökning motbevisar.

  • Äldre är inte engagerade i jobbet: Undersökningen visar att äldre i högre grad än yngre upplever sitt arbete som meningsfullt och engagerande samtidigt. De säger också att de trivs bättre på arbetet och ser mer positivt på samarbetet med kollegor.
  • Äldre orkar inte med arbetslivets krav: Anställda över 50 rapporterar bättre balans mellan krav och resurser i arbetet och bättre balans mellan privatliv och arbete. De känner sig också i mindre utsträckning trötta än sina yngre kollegor.
  • Äldre har ofta hälsobesvär som påverkar jobbet: Äldre kan i högre grad kan ha kroniska sjukdomar och hälsobesvär, men undersökningen visar att det mer sällan än hos yngre påverkar arbetsförmågan negativt. De äldre har också lägre upprepad korttidsfrånvaro än yngre medarbetare.

Stress och arbetsmiljö – stor undersökning

Hälsoföretaget Feelgood har under femton års tid undersökt hälsotillståndet på svensk arbetsmarknad. Frågorna handlar om självupplevt mående hos individer. Det årliga genomsnittet på antal svarande är 20.000. I år har 17.650 personer svarat.