Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Kluven syn på ålder prövas

Bussföretaget Keolis och dotterbolaget Tunabergs Taxi har satt en övre åldersgräns för sina bussförare på 70 år. Det innebär åldersdiskriminering, menar DO, som stämt Keolis till Arbetsdomstolen. En prövning som kan bli vägledande.
Gabriella Westberg Publicerad
Mats Andersson/TT
Mats Andersson/TT

Var gränsen går för vad samhället anser vara arbetsför ålder varierar. Man har rätt att jobba till 67 års ålder, enligt Lagen om anställningsskydd, LAS. Det är en tvingande regel och inga undantag görs för några yrkesgrupper.

För den som blir arbetslös efter 65-årsdagen är det dock pensionen som gäller och inte a-kassa. Arbetslöshetsersättning ges bara fram till senast månaden innan du fyller 65. Sjukpenning kan du få så länge du jobbar, men bara i högst 180 dagar om du fyllt 70 år. Sjukersättning däremot får du inte efter att du fyllt 65.

Samtidigt uppmanas vi att jobba längre upp i åldrarna, för att minska trycket på pensionssystemet. Och många måste också fortsätta jobba, för att pensionen helt enkelt är för låg.

2009 infördes den nya diskrimineringsgrunden ålder, men det är ännu ett ganska oprövat fält. Unionen har drivit ett antal ärenden om åldersdiskriminering till rätten. Det har då typiskt gällt arbetssökande som upplevt sig bortsorterade på grund av sin ålder i en rekryteringsprocess och där har man nått förlikning innan saken gått till prövning.

De tre ärenden som nu ska prövas i Arbetsdomstolen, och som alltså kan bli vägledande för hur lagen ska tolkas framöver, gäller tre bussförare som haft tidsbegränsade behovsanställningar för Keolis och dotterbolaget Tunabergs Taxi AB.

När de tre närmade sig sin sjuttionde födelsedag fick de besked från arbetsgivaren att deras behovsanställningar inte skulle förnyas, eftersom företaget har som policy att en anställning som bussförare upphör vid 70 år. Företagen har alltså gått längre än vad LAS kräver med rätten att jobba till 67 års ålder. Ändå är policyn ett uppenbart fall av åldersdiskriminering, menar DO.

Som sina yngre kollegor har de tre årligen genomgått syn-, hörsel- och hälsokontroller, vilket DO menar bör räcka för att avgöra om de är i stånd att köra buss professionellt. Antagligen blir det den frågan som hamnar i fokus i AD, gissar Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

- Hur mycket kan samhället kräva av arbetsgivaren? Kan det vara okej att dra ett streck där många typiskt sett inte klarar kraven, eller måste arbetsgivaren alltid pröva det individuellt? I det här fallet kanske det inte innebär så mycket extra besvär eftersom förarna vad jag förstår ändå testas årligen, säger han.

Prövningen av de tre fallen skulle också kunna få effekter på hur samhället ser på arbetsför ålder i övrigt. Om domstolen anser att Keolis och Tunabergs Taxi AB genom sin policy faktiskt bryter mot diskrimineringslagen, är det då rimligt att samhället i övrigt sätter en gräns för arbetslöshetsersättning och sjukersättning vid 65?

- En framgång för DO skulle kunna tvinga fram en förändring i socialförsäkringssystemet och driva på frågan om att höja gränsen i LAS från 67 till 69 år, säger Martin Wästfelt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Klagade på rasism – blev av med jobbet

En förtroendevald unionenmedlem reagerade på främlingsfientlighet på sin arbetsplats och kallade en av sina chefer rent ut för rasist. Hans engagemang blev så obekvämt för arbetsgivaren att han köptes ut.
Johanna Rovira Publicerad 25 september 2025, kl 06:00
En Unionenmedlem slog larm om rasism på jobbet – och köptes ut. Läs Nicks berättelse om främlingsfientlighet, utanförskap och kampen för rättvisa.Man med låda kontorsprylar.
Rasism på arbetsplatsen: Unionenombud tvingades bort efter kritik. Foto: Colourbox

Nick, som han vill kallas i den här artikeln, vill inte gå ut med sitt riktiga namn i Kollega, delvis på grund av risken att det skulle kunna förvärra hans chanser att få ett nytt jobb.  Det är svårt nog ändå att få nytt arbete när man har utländskt namn och bakgrund, menar han. 

– Jag är svensk på pappret och har bott här i 20 år. Men jag kommer aldrig att betraktas som svensk. Jag har en bra utbildning och har jobbat på många ställen, men får trots det inte komma till intervju, jag blir bortsorterad av arbetsgivarna. 

Utländska namn ratas

Svensk forskning stärker Nicks påstående. Framförallt män med utländska namn blir betydligt oftare bortsållade av presumtiva arbetsgivare visar flera studier gjorda vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. 

Nicks senaste arbetsgivare, ett stort livsmedelsföretag, anställde dock gärna folk med icke-svensk bakgrund. Men nästan enbart som lagerarbetare. 

– 95 procent av alla plockare är födda utomlands. Men bara en enda gruppchef. Jag köper inte att det bland alla dessa anställda inte fanns en enda som skulle kunna vara lämplig chef. I stället anställdes 20-åriga svenskar som knappt hade gått ut gymnasiet som chefer. 

Nick själv var anställd som tjänsteman och han var dessutom vald som arbetsplatsombud för Unionen. Han reagerade på några av chefernas attityd gentemot lagerarbetarna och menade att de behandlades nedlåtande. Det fanns en vi och dom-mentalitet som var svår att smälta. 

Du måste krypa för cheferna

– Cheferna såg ner på plockarna. De kallades inte vid namn utan fick heta somaliern, turken, kurden och så vidare. Lagerchefen sade vid ett tillfälle: ”Dom kan ju inte ens bokstavera sina namn, man kan inte förvänta sig att de ska fylla i rapporter”. Jag kan inte tolka deras beteenden som annat än rasism. Har du inte svensk bakgrund har du inget att komma med. Du måste krypa för dem.

Nick anser att lagerchefen styrde verksamheten med ”rena maffiametoderna”. Han anställde gärna asylsökande till lagret och stack inte under stol med att dessa var mer fogliga eftersom de hade hotet om utvisning vilande över sig. Flera kvinnor utsattes dessutom för sexuella trakasserier, menar Nick. 

– Trots att lagerchefen var gift inledde han förhållanden med flera anställda. Det ska ju inte vara förbjudet att flirta på jobbet, men det finns en gräns och man ska inte utnyttja sin ställning. Kvinnor pressades till att säga upp sig. Jag försökte hjälpa dem men tyvärr vågar ingen av dem berätta om vad de varit med om. 

Nick hamnade ofta klinch med lagerchefen, även efter att hans mandat gått ut. Han skrädde inte orden utan anklagade lagerchefen öppet för att vara rasist. 

– Till slut spårade det ur. Jag var inte professionell för fem öre, men företaget visade klart och tydligt att man ville bli av med mig. 

Strax före sommaren, efter förhandlingar på central nivå, skrev Nick motvilligt under ett avtal om utköp och står nu utan jobb vid 44 års ålder. 

Besviken på arbetsgivaren

– Jag är så jävla förbannad och besviken på min arbetsgivare som håller lagerchefen om ryggen. Jag saknar inte arbetsmiljön där för fem öre, men jag saknar mina arbetsuppgifter och mina kollegor.

Han har svårt att förlika sig med att människor i Sverige behandlas nedlåtande på grund av sin etniska bakgrund. I Tyskland, där han också bott och jobbat, upplevde han inte alls samma främlingsfientlighet.

– Bär du företagets logga är du en kollega och jag skiter i vad du har för nationalitet.  Jag har upplevt rasism åt båda hållen under mitt arbetsliv – du kan vara främlingsfientlig fast du har invandrarbakgrund och jag har träffat landsmän som ser ner på svenskar också. 

– Men du får tycka hur du vill så länge du inte har en ledande roll. Av en chef förväntar jag mig mer, säger Nick. 

Diskriminering

Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden

Johanna Rovira Publicerad 24 september 2025, kl 09:00
Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden
hop med brev i brevlåda
Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden
Diskriminering

Forskare: Svårare få jobb med utländskt namn

Det är helt klart svårare att få jobb om du har ett namn som skvallrar om utländsk härkomst - i synnerhet om du är man. Det visar flera studier gjorda av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 september 2025, kl 09:00
hop med brev i brevlåda
I en korrespondensstudie skickades 10 000 ansökningar till 3 300 jobbannonser från Platsbanken. Foto: Emil Langvad/TT

Det har gjorts flera så kallade korrenspondensstudier, det vill säga undersökningar där fejkade ansökningshandlingar skickas till arbetsgivare som söker arbetskraft, eftersom dessa studier är det bästa sättet att ta tempen på arbetsgivarnas vilja, eller ovilja, att anställa. 

Adrian Adermon
Adrian Adermon

2020 publicerade Adrian Adermon, doktor i nationalekonomi, knuten till institutet för arbetslivsforskning, IFAU, tillsammans med kollegan Lena Hensvik, en studie för att kolla hur erfarenheter av gigarbete (tillfälliga påhugg via sociala plattformar) värderades av arbetsgivare. 

– Det fanns en förväntan att gigarbete skulle hjälpa nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden och vi ville kolla om det stämde, säger Adrian Andermon

10 000 falska jobbansökningar skickades in till 3 300 ganska okvalificerade jobb, både under svenskklingande mansnamn och med arabiska mansnamn. Av de påhittade kandidaterna uppgav vissa att de hade erfarenhet av gigjobb, andra att de haft traditionellt jobb och vissa hade varit arbetslösa. Ansökningarna var skrivna på korrekt svenska och de fiktiva kandidaterna uppgav att de gått i skola i Sverige. 

– Av de svenska namnen fick drygt 20 procent positivt svar, men på ansökningarna som skickats in med arabiskklingande namn var det bara hälften så många, 10 procent, som fick napp, säger Adrian Adermon.

–Det var ett nedslående resultat i dubbel bemärkelse, vi hittade inget stöd för att gigarbete skulle hjälpa folk att komma in på arbetsmarknaden och dessutom visade resultaten att det finns en kraftig etnisk diskriminering.

Flera studier bekräftar diskriminering

Flera av Adrian Adermons forskarkollegor har bekräftat tesen om etnisk diskriminering med liknande studier. En korrenspondensundersökning något år senare, som handlade om syriska flyktingar, visade till exempel att bara sex procent av kvinnorna och två procent av männen var intressanta för arbetsgivarna, trots arbetslivserfarenhet och SFI-undervisning. 

En annan studie med ansökningar, som kollade effekterna av bra svenska hos påhittade arbetskraftsinvandrare från Europa, visade att arbetsgivarnas benägenhet att anställda ökade stegvis ju bättre språket var i det personliga brevet, från åtta till 15 procent.  

–-Ytterligare en studie som jämförde svenska fiktiva namn med arabiska, tittade på vad som händer om man lägger till två års arbetslivserfarenhet på det fejkade cv:t för dem med arabiska namn. För kvinnor med arabiskklingande namn hjälpte det faktiskt, men för männens del hände inget alls. 

– Det skulle inte förvåna mig om det beror på att främlingsfientlighet är starkare när det gäller män, säger Adrian Adermon.