Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Friskola nekar till diskriminering

Vägran att ta personer av motsatt kön i hand omfattas inte av skyddet i Diskrimineringslagen. Det anser friskolan som Unionen stämt sedan en lärarvikarie fått ett ultimatum att ta män i hand när hon hälsar.
Ola Rennstam Publicerad
Man sträcker fram hand för att hälsa.
När skolvärden sträckte ut handen för att hälsa besvarade lärarvikarien hälsningen genom att placera ena handen på hjärtat och utföra en lätt bugning. Foto: Pbombaert/Colourbox

I augusti förra året skulle kvinnan, som är troende muslim, vikariera sin första dag på en friskola i Helsingborg. Under en rast mötte hon en manlig skolvärd. När mannen sträckte ut handen besvarade hon hälsningen genom att placera ena handen på hjärtat och utföra en lätt bugning. Skolvärden blev kränkt och sårad av händelsen. Han, som själv är muslim, uppger att han aldrig tidigare i sitt liv upplevt att en kvinna låtit bli att ta honom i hand.

Senare på dagen blev kvinnan uppkallad till rektorns kontor som ville veta varför hon inte skakat hand med skolvärden. Här går historiebeskrivningen isär. Enligt lärarvikarien gav rektorn henne ett ultimatum: börja skaka hand med alla eller så kan det inte bli fler vikariat på skolan. Unionen anser att friskolan därmed gjort sig skyldig till diskriminering och stämde i början av februari företaget i Arbetsdomstolen.

Men i friskolans svar till Arbetsdomstolen framträder en annan bild av mötet på rektorsexpeditionen. Skolans rektor förnekar att hon ställt ultimatum till lärarvikarien. I stället ska hon ha beskrivit de regler om jämställdhet och likabehandling som gäller enligt Skollagen och läroplanen. Därefter frågade hon lärarvikarien vad hon tyckte som då svarade att hon skulle lämna skolan, vilket hon också gjorde. Det var alltså inte skolan som sa åt vikarien att lämna arbetsplatsen utan ett beslut hon fattade själv. Enligt arbetsgivarorganisationen Almegas jurist, som företräder friskolan i ärendet, kan det därmed inte ha skett något missgynnande från skolans sida.

Arbetsgivarsidan anser vidare att vägran att ta en person av motsatt kön i hand av religiösa skäl inte är en ”manifestation” som omfattas av skyddet i Europakonventionen och därmed inte heller av skyddet i Diskrimineringslagen.

Det var inte lärarvikariens hänvisning till sin religion som fick rektorn att redogöra för innehållet i Skollagen och läroplanen utan det faktum att vikarien vägrade ta män i hand och även på andra sätt att komma i fysisk kontakt med män. Rektorn uppger att hon skulle ha agerat på samma sätt om en lärare hade vägrat ta i hand av andra skäl.

Läs Unionens debattinlägg: Sättet att hälsa bör i sig inte ha betydelse för hur en anställd kan utföra sina arbetsuppgifter

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO