Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
EU vill tvinga fram jämställda löner
EU ökar trycket på att minska löneskillnaderna mellan könen. Att gratis stämma sin arbetsgivare för lönediskriminering ses som en väg. Men direktivet går på tvärs mot den svenska modellen.
Sverige är långt ifrån ensamt om att ha ett lönegap mellan män och kvinnor. De senaste åren har EU på olika sätt försökt förmå medlemsländerna att minska gapet, men utan större framgång. Därför har EU-kommissionen nu föreslagit ett direktiv med syftet att minska de osakliga löneskillnaderna.
Laura Carlson är professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Hon ser tre viktiga delar i direktivet: lönetransparensen, den förlängda preskriptionstiden i arbetsrättsliga tvister och rättegångskostnaderna. Enligt förslaget ska bevisbördan för att diskriminering inte skett gå över på arbetsgivaren. Och den som förlorar mot arbetsgivaren ska inte behöva betala den partens rättegångskostnader.
– I dag vågar ingen stämma sin arbetsgivare av rädsla att behöva betala rättegångskostnaderna. Rättegångskostnaderna har stigit kraftigt sedan 80-talet. Skadestånden är oftast mellan 50 000 och 70 000 kronor och rättegångskostnaderna ofta kring 200 000. Det har de flesta ingen möjlighet att betala.
Kommer direktivet göra det lättare att vinna mål?
– Ja. Bevisbördan skiftas så att den kärande bara behöver visa att det är sannolikt att diskriminering har ägt rum. Arbetsgivaren måste sedan bevisa att diskriminering inte ägt rum.
Kommer direktivet att minska löneskillnaderna i Sverige?
– Jag anser i alla fall att transparens aldrig kan skada. Om alla vet vilka lönenivåer som gäller på ett företag är det lättare att förhandla. Direktivet vänder upp och ner på den svenska modellen och sätter fokus på individen och ger individen tillgång till domstolarna. Jag kan inte se någon anledning till att arbetsmarknadens parter och DO ska ha monopol på att driva ärenden till domstol.
Från fackligt håll har direktivet fått blandad kritik. Flera förbund välkomnar att EU försöker göra något åt problemet, men tycker att det är för detaljerat och dåligt anpassat till det svenska systemet.
– Vår ingång är att ett systematiskt jämställdhetsarbete fungerar bäst genom avtal, säger Thomas Göransson, internationell sekreterare på Unionen med inriktning EU-frågor.
– Direktivet måste tydligare lyfta fram fackens roll och föra in en bestämmelse som säger att lagstiftarna nationellt får ge fackförbund och arbetsgivare möjlighet att avvika från vissa delar i direktivet och i stället förhandla fram avtal.
En annan del som skulle kunna skapa bekymmer för lagstiftarna nationellt är att direktivet är väldigt detaljerat. Och ju mer detaljer som styr, desto svårare är det att anpassa efter svensk lag, enligt Thomas Göransson.
Unionen anser också att det är fel att enbart företag med minst 250 anställda ska behöva redovisa löneskillnader mellan kvinnor och män.
Hur det slutliga direktivet kommer att se ut är det ingen som vet. Det är en bit kvar innan det kan bli verklighet. Samtal mellan Europaparlamentet och ministerrådet – de två instanser som förhandlar och tar beslut om EU-kommissionens förslag till nya EU-lagar – väntas dra i gång under hösten.
– Det kommer att ske förändringar av direktivet längs vägen, men förhoppningen är att Unionen ska få gehör för sina ståndpunkter under förhandlingen, säger Thomas Göransson.
Även Peter Tai Christensen, expert på jämställdhet på Unionen, gillar syftet med direktivet, men tror inte att bristen på transparens är största orsaken till löneskillnaderna.
– Det handlar snarare om att få till ett systematiskt arbete för jämställda löner och system som säkerställer att detta viktiga arbete genomförs regelbundet i samverkan mellan arbetsgivare och fackliga företrädare.
På arbetsgivarsidan är man ännu mer kritisk till direktivet. Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget och oroar sig för att många arbetsgivare kommer att dras till domstol och att deras ställning i rätten försvagas. Organisationen anser också att direktivet strider mot det svenska sättet att sätta löner.
Statliga Arbetsgivarverket vänder sig mot att lönesättningen ska utgå från sakliga kriterier eftersom det blir svårt att ha individuella löner med ett sådant system.
Läs mer:
EU-direktivet i korthet
- Varje land ska ta fram metoder som gör det möjligt att jämföra arbetets värde med hjälp av objektiva kriterier som exempelvis utbildning, erfarenhet, arbetsinsats och färdigheter.
- Arbetsgivare ska frivilligt ange ingångslön eller löneintervall för den som söker jobb på företaget. Det blir förbjudet att fråga någon vad hen tjänade på sitt förra jobb.
- Företag med fler än 250 anställda ska genomföra lönekartläggningar och publicera dem offentligt.
- Bevisbördan i domstol blir omvänd så att arbetsgivare måste bevisa att diskriminering inte skett. Den som har stämt sin arbetsgivare behöver inte betala arbetsgivarens rättegångskostnader vid en förlust. Detta gäller inte bara individer utan även till exempel myndigheter som DO, och fackförbund.
- Varje land ska införa sanktioner i form av exempelvis straffavgifter för arbetsgivare som diskriminerar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Berättade att hon var gravid – blev av med jobbet
En provanställd kvinna berättade för chefen att hon var gravid. Då blev hon av med jobbet och anklagad för att ha lämnat oriktiga uppgifter. Nu stämmer Unionen företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd.
Kvinnan fick jobb som administratör på ett grossistföretag. Anställningen inleddes med sex månaders provanställning.
På sin andra dag på jobbet satt hon och chefen och pratade och chefen frågade om hon hade några barn. Kvinnan svarade att hon hade ett, varpå chefen svarade att han hoppades att hon inte var gravid. När hon uppgav att hon faktiskt var det sa chefen att han var ledsen och besviken och kallade på den person som gjort anställningsintervjun med kvinnan.
Försökte få kvinnan att säga upp sig
Tillsammans försökte de få kvinnan att säga upp sig, med motiveringen att det inte var lönsamt för företaget att anställa någon som bara kunde jobba några månader. När kvinnan inte ville det skrev de ett dokument som de kallade ”Uppsägning på grund av oriktiga uppgifter”. I det stod att företaget sa upp kvinnan med omedelbar verkan på grund av att hon lämnat oriktiga uppgifter. Hon skrev under och lämnade arbetsplatsen.
Nu har Unionen stämt företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Förbundet kräver ytterligare 35 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen.
Sofia Tot är förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan. Hon tycker att det är uppenbart att kvinnan blev uppsagd på grund av graviditeten.
– Bara det att det finns ett tidsmässigt samband på ungefär en timma från det att kvinnan berättar att hon är gravid tills hon blir uppsagd tyder på att det är graviditeten som är anledningen. Vi har heller inte fått några andra skäl från arbetsgivaren, säger hon.
Kan arbetsgivare hävda att någon lämnat oriktiga uppgifter vid anställningsintervjun?
– Arbetsgivaren är fri att avsluta en provanställning utan att ange skäl så länge beslutet inte grundas på diskriminerande omständigheter. Finns en sådan misstanke måste arbetsgivaren på ett övertygande sätt visa att en annan omständighet än diskrimineringsgrunden varit helt styrande, säger Sofia Tot.
Man måste inte berätta att man är gravid
En anställd måste inte berätta för arbetsgivaren att hon är gravid. Den som vill vara föräldraledig måste dock berätta det minst två månader i förväg.
Kan du förstå att en arbetsgivare tycker att det är jobbigt att anställda någon som kort efter anställningen ska vara föräldraledig?
– Ja, men man måste förhålla sig till de lagar vi har när man väljer att anställa. När man anställer någon finns alltid en risk att personen inte blir kvar. Personer kan exempelvis bli sjuka, börja studera, säga upp sig eller flytta.
Sverige värst i Norden – på ålderism
Sverige är sämst i Norden på att anställda folk över 55. Det visar en ny forskningsrapport som också belyser hur äldre arbetssökanden ignoreras av företagen.
Söker du som är mellan 55 och 74 år jobb i Danmark är chansen dubbelt så stor att du får napp än om du håller dig inom Sveriges gränser. Det visar Pluskommissionens kunskapsöversikt och kartläggning av arbetsmarknadsvillkoren för seniorer.
– Internationellt sticker Sverige enligt andra studier ut som ett av de länder med lägst respekt för äldre, men det är intressant att det kan skilja så mycket mellan länderna i Norden, som ligger så nära varandra och är så väldigt lika i mycket annat, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen, som är ett privat initiativ för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens.
Den privata arbetsmarknaden kan tyckas bättre på att ta vara på erfaren arbetskraft, än den offentliga, men det beror enligt John Mellkvist på att många egenföretagare är äldre. Drygt 40 procent av de yrkesverksamma över 65 år är företagare.
– Många tvingas till att starta eget för att man inte ser någon annan möjlighet. En stor andel äldre slutar söka jobb för att man ser sig som chanslös på arbetsmarknaden.
Äldre ghostas av arbetsgivarna
Chanserna att få svar på en jobbansökning minskar också ju äldre man är enligt rapporten, som lyfter en äldre studie där man skickade ut en mängd fejkade jobbansökningar för att kolla vilka som fick svar.
– Återkopplingsfrekvensen börjar vika redan vid 40-årsåldern och är man över 60 får man i princip ingen återkoppling alls. Det här visar ju tydligt att ålderism existerar. Och den har inte minskat över tid, tvärtom är det en växande företeelse.
Någon quickfix för att få bukt med ålderismen finns inte, enligt John Mellkvist, som dock tror på en quick start.
– Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägvisande exempel och det gäller att jobba med attityder för att förändra synen hos både arbetstagare och arbetsgivare, säger John Mellkvist.
Då har du rätt till högre lön som föräldraledig
Även föräldralediga har rätt till löneförhöjning. Den som är hemma med barn ska ha samma löneutveckling som om hen hade varit på jobbet. Att diskriminera föräldralediga är förbjudet enligt föräldraledighetslagen.
Är du föräldraledig? Då har du rätt att få samma löneutveckling som du skulle ha haft om du hade jobbat. Om du tidigare år har fått höga lönepåslag ska du få det även när du är föräldraledig.
Cecilia Arklid är förbundsjurist på Unionen och reder ut vad som gäller.
Har man rätt till löneförhöjning under föräldraledighet?
– Det avgörande är vilken löneökning du skulle ha fått om du hade jobbat. Hade du fått en löneökning om du hade varit i tjänst ska du som utgångspunkt också ha det om du är föräldraledig, det ska inte vara någon skillnad.
Men är det inte svårt att veta om man skulle ha fått en löneökning om man inte har jobbat?
– Man får dels titta på kollegornas löneökningar, dels på hur man har presterat historiskt. Ens historiska prestationer ligger till grund för löneökningen under föräldraledigheten. Om du historiskt har haft en bra löneutveckling ska du i regel också ha det när du är föräldraledig.
Blir det svårare om man inte har varit på arbetsplatsen så länge?
– Ja. Har du arbetat så kort tid att du inte har hunnit få någon löneökning är det svårare.
Är det okej att man får en låg löneökning som föräldraledig om man historiskt har fått låg löneökning?
– Ja, det är det. Om du exempelvis bara har fått garantibeloppet åren innan föräldraledigheten är det den historiken man tittar på. Då kommer du troligen bara få garantibeloppet även under föräldraledigheten.
Spelar ingen roll hur länge man är föräldraledig
Är det okej att ge alla föräldralediga på arbetsplatsen snittpåslaget?
– Nej. Du ska jämföras med kollegorna som jobbar utifrån din historiska löneutveckling. Om du historiskt har haft högre lönepåslag än kollegorna ska du också få det när du är föräldraledig.
Kan man bli utan löneförhöjning som föräldraledig om ens arbetande kollegor inte heller får löneförhöjning?
– Har du kollektivavtal har du rätt till en årlig lönerevision. Det är ingen automatisk lönehöjning utan en översyn av lönen, så länge man inte har ett avtalat garantibelopp. Saknar du kollektivavtal kan arbetsgivaren bestämma att ingen får en löneökning och då blir du som föräldraledig inte missgynnad.
Men om man saknar kollektivavtal och historiskt har fått årliga lönehöjningar bör man få det även som föräldraledig?
– Ja, utgångspunkten är densamma oavsett om du har kollektivavtal eller inte: vilken löneökning skulle du ha fått om du hade varit i tjänst? Du ska inte halka efter för att du är föräldraledig. Det är ett av syftena med föräldraledighetslagen.
Spelar det någon roll hur länge man är föräldraledig?
– Nej, det spelar ingen roll.
Förbjudet att diskriminera föräldralediga
Är det vanligt att man missgynnas som föräldraledig?
– Jag har ingen statistik över det, men min gissning är att det är ganska vanligt, framför allt om man har presterat bra historiskt.
Vad ska man göra om man anser att man har missgynnats?
– Finns det lokal facklig representation tar du kontakt med den. Om det inte finns kan du ringa till vår rådgivning. Det kan vara så att arbetsgivaren har brutit mot föräldraledighetslagen och kanske också mot diskrimineringslagen. Då påkallar vi förhandling.
