Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

DO: Studentprogram för bara kvinnor diskriminering

ABB lade ut en annons till ett talangprogram och skrev att endast kvinnor kunde söka. Enligt ett beslut från Diskrimineringsombudsmannen bröt annonsen mot lagen.
Oscar Broström Publicerad
Fyra kvinnor framför en dator.
ABB:s talangprogram för kvinnor är diskriminerande mot män, enligt DO. Obs! Bilden är en genrebild och kommer inte från talang- och mentorskapsprogrammet. Foto: Shutterstock.

ABB i Västerås vill attrahera och rekrytera fler kvinnor och icke-binära till sitt företag och ett steg i den riktningen har varit ett internt talang- och mentorskapsprogram – ”Sustainable talent program” – som funnits sedan 2012.

För ett drygt år sedan anmäldes programmet till Diskrimineringsombudsmannen, som skulle utreda om det var diskriminering att stänga ute män. Föremål för utredningen var en annons där ABB formulerade att tio kvinnor kommer få chansen att gå programmet.

Nu har beslutet från DO kommit: Det var diskriminering, enligt myndigheten.

ABB skriver i sin försvarsinlaga att målet har varit att få ”bästa möjliga mångfald” och en mer jämn könsfördelning, eftersom männen är i klar majoritet på företaget.

”Skälet till att annonsen endast riktade sig till kvinnor eller de som identifierar sig som kvinnor är att kvinnor är en underrepresenterad grupp på ABB. Bolaget vill arbeta för bästa möjliga mångfald och få en jämnare könsfördelning”, skriver ABB i DO:s utredning.

Vidare skriver ABB att talangprogrammet inte är avlönat och att det inte finns löfte om anställning efteråt.

Oklart vad som händer med programmet

ABB:s argument räcker dock inte för att exkludera män från talangprogrammet, enligt DO. Enligt myndigheten är ABB:s interna program att betrakta som praktik, vilket gör att diskrimineringslagen gäller.

När DO utför en utredning och tar ett så kallat tillsynsbeslut, är det inte juridiskt bindande och kräver inte att en verksamhet ändrar sina policys eller rutiner. Dagens Industri, som först uppmärksammade nyheten om ABB, har varit i kontakt med företaget som inte vill kommentera DO:s beslut. Huruvida det blir några förändringar i talang- och mentorskapsprogrammet – eller om det ens fortfarande finns kvar – är oklart.

Kollega har sökt ABB men inte fått något svar innan publicering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.