Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

800 anmälde diskriminering på jobbet

Det är i arbetslivet och i utbildningsväsendet som mest diskriminering sker. Antalet anmälningar om sexuella trakasserier har – trots MeToo – inte ökat. Det visar årsstatistik från Diskrimineringsombudsmannen, DO.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
De flesta anmälningar som DO får in rör funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet. Colourbox

Förra året fick DO in 2 567 anmälningar, vilket är 92 fler än under 2017. Anmälningarna rörde i de flesta fall upplevd diskriminering inom arbetslivet, totalt 807 stycken, samt utbildningsområdet.

I likhet med tidigare år dominerade anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning eller etnisk tillhörighet. Även kön eller ålder är kategorier med många anmälningar.

– Mönstret om vad som anmäls och på vilka grunder står sig år efter år. Vi är försiktiga med att dra för stora växlar på statistiken för vi vet att det är en liten den av den upplevda diskrimineringen som anmäls och att det finns ett stort mörkertal, säger utredaren Katarina Rouane.

Det är inte ovanligt att en anmälare uppger att diskrimineringen de upplevt haft samband med fler än en diskrimineringsgrund, bland annat syns ett samband mellan etnisk tillhörighet och religion. Könsfördelningen mellan män och kvinnor var, precis som tidigare år, jämn bland de som anmäler.

Enligt DO går det inte att se någon ökning av antalet anmälningar om sexuella trakasserier, trots den ökade uppmärksamheten med anledning av #MeToo. Under 2018 fick DO in sammanlagt 197 anmälningar om sexuella trakasserier, varav flertalet rör utbildningsområdet. Det är ungefär samma nivå som tidigare år.

– En del är att den som upplevt sig sexuellt trakasserad i första hand ska vända sig till sitt fackförbund och till oss om man inte är med i facket. Men även här finns ett stort mörkertal, vi tolkar inte dessa siffor som att problemen har minskat, säger Katarina Rouane.

Under 2018 inleddes 51 granskningar utifrån de anmälningar som inkommit. Det är 14 färre än under året dessförinnan. DO har det gångna året valt att prioritera den allmänna tillsynen, alltså där myndigheten granskar arbetsgivarnas förebyggande arbete, enligt Katarina Rouane.

– Vi tror att det förebyggande arbetet, att nå ut med information för att stödja arbetsgivare att göra rätt, är effektivare. Att vi samtidigt inlett färre särskilda tillsyner har lett till att vi tagit färre ärende till domstol, det hänger ihop, säger hon.

DO-anmälningar 2018

2 567 anmälningarna, varav 807 om arbetslivet. Av dessa anmälningar rörde etnisk tillhörighet (254), kön (170), ålder (151), funktionsnedsättning (145), religion eller annan trosuppfattning. (52) och könsidentitet (18).

Diskrimineringsgrunden fördelades på funktionsnedsättning (740), etnisk tillhörighet (734), kön (386), ålder (305), religion (146), missgynnande i samband med föräldraledighet (85), könsidentitet (68).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier – företaget får betala

En chef i ledningsgruppen utsatte en kvinnlig anställd för sexuella trakasserier under en tjänsteresa. Det slår DO fast och begär att arbetsgivaren betalar 50 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Elisabeth Brising, Lina Björk Publicerad 26 maj 2026, kl 06:01
DO-logotyp och texten “Diskrimineringsombudsmannen” upplyst mot en mörk bakgrund.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) slår fast att arbetsgivaransvar kan gälla även när händelser sker i arbetsrelaterade sammanhang utanför ordinarie arbetstid. I ärendet betalade bolaget 50 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kvinnan hade arbetat på företaget inom byggbranschen i omkring två år. Under tiden uppger hon i en anmälan till DO att både hon och minst två andra kvinnliga kollegor, utsattes för återkommande olämpligt beteende av sexuell karaktär. 

Inviter till sexuella handlingar med kollegor och deras fruar

Händelserna inträffade framför allt i samband med företagsevent utanför arbetstid, där alkohol ofta förekom. Enligt anmälan handlade det om påträngande inviter och förslag från äldre manliga kollegor om sexuella handlingar med dem och även deras fruar. Detta fortsatte trots upprepade tillsägelser från kvinnan. 

Till slut valde den anställda och en kvinnlig kollega att slå larm till arbetsgivaren för att få stopp på beteendet. Efter det upplevde kvinnan att stämningen blev kylig. Enligt bolaget utredde de händelserna noga omedelbart och erbjöd alla medarbetare extra stöd och information om sexuella trakasserier. 

Fick inte förlängd anställning

En kort tid senare kallades kvinnan till sin chef och fick besked om att hennes provanställning skulle avslutas på grund av arbetsbrist. Men enligt kvinnan var det ett svepskäl och hon hade gott om arbetsuppgifter. 

Flera kollegor ifrågasatte också uppsägningen, och vissa uttryckte oro för en tystnadskultur inom bolaget enligt kvinnan. Hon valde sedan att anmäla händelserna till Diskrimineringsombudsmannen hösten 2025. 

Arbetsgivaren berättar i svar till DO att de utrett anklagelserna noga och medger att kvinnan utsatts för sexuella inviter, olämpliga kommentarer och fysisk beröring av sexuell natur av flera kollegor vid flera tillfällen. Bolaget bestrider dock påståendet att avslutandet av provanställningen inte skulle berott på arbetsbrist.  

DO fokuserar på företagets ledningsansvar 

Nu har DO gett sin syn på saken. Deras utredning visar också att kvinnan utsattes för sexuella trakasserier, bland annat av en man i bolagets ledningsgrupp under en tjänsteresa. Myndigheten konstaterar att även om arbetsgivaren i efterhand vidtog rimliga åtgärder har bolaget ändå ett direkt ansvar när personer i ledande ställning sextrakasserar anställda - oavsett om chefen är en direkt arbetsledare eller ej. 

En person med chefsansvar och som dessutom verkar i ett bolags ledningsgrupp måste likställas med arbetsgivaren när den utsätter en medarbetare för sexuella trakasserier, oavsett vilken faktisk beslutanderätt personen haft över medarbetaren. I annat fall urholkas arbetsgivarens ansvar för sexuella trakasserier, säger Sandra Danowsky, processförare på DO:s rättsenhet, i ett uttalande. 

I april 2026 begärde DO att bolaget skulle betala 50000 kronor i diskrimineringsersättning. I början av maj betalades ersättningen ut till kvinnan. 

Vad är diskriminering?

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.
Diskriminering

Gravid blev av med jobbet – DO kräver ersättning

En gravid konsult blev uppsagd efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen, DO, att kvinnan får 90 000 kronor i ersättning.
David Österberg Publicerad 7 maj 2026, kl 08:34
Gravid blev uppsagd
En gravid kvinna blev uppsagd från ett bemanningsföretag efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen att kvinnan får ersättning. Colourbox

Uppdatering 12 maj: Företagen och kvinnan har nu slutit en överenskommelse om ersättning. DO avslutar därför ärendet och avstår från att stämma företagen i Arbetsdomstolen.

I december 2024 fick en kvinna jobb som konsult på ett bemanningsföretag. Samma dag blev hon uthyrd till ett kundföretag. I början av 2025 berättade hon för sin arbetsgivare att hon var gravid och var då borta från jobbet några dagar på grund av graviditeten. I april blev hon sjukskriven på heltid på grund av besvär som uppstått av graviditeten. 

En dryg månad senare, i slutet av maj, kontaktade kundföretaget bemanningsföretaget för att berätta att de var missnöjda med hur uppdraget utförts. Samma dag blev kvinnan uppsagd av bemanningsföretaget.

DO kräver ersättning för diskriminering

Kvinnan anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO har utrett anmälan och kräver nu att båda företagen betalar 45 000 kronor vardera till kvinnan i ersättning. Enligt DO fick kvinnan inte fortsätta jobba för kundföretaget på grund av sina graviditetsrelaterade besvär. Det var i sin tur anledningen till att hon blev uppsagd från bemanningsföretaget. Kvinnan har därmed blivit utsatt för diskriminering.

Om företagen inte betalar kan DO stämma dem i Arbetsdomstolen.

Vad är diskriminering

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.