Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Robotarna tar inte våra jobb
Robotarna inom industrin ökar produktiviteten och sänker kostnaderna, men tar inte våra jobb. Det menar nationalekonomen Georg Graetz som undersökt robotiseringens omfattning och effekter i 17 länder. Hans studie visar också att Tyskland leder robotligan.
Användningen av robotar inom industrin ökade med 150 procent under perioden 1993-2007, i de 17 länder som Georg Graetz och hans kollega Guy Michaels, vid Uppsala universitet respektive London School of Economics, undersökt. Främst beror det på att priset på robotar har rasat. Samtidigt har antalet lågkvalificerade industriyrken minskat. Totalt har forskarna dock inte sett någon inverkan på sysselsättningen i och med robotiseringen – det som händer är i stället en växling från lågkvalificerade till mer kvalificerade uppgifter, en tjänstefiering av industrin.
- Det som har ändrats är inte så mycket antalet arbetade timmar utan priset och flexibiliteten på robotarna; i dag är de omprogrammerbara, säger Georg Graetz.
Svensk industri ligger ganska långt fram i automatisering. Men i en jämförelse över robotar per antal arbetade timmar tronar Tyskland högt över alla andra, och gapet mellan Tyskland och övriga länder har ökat markant sedan 1993. Dels tror forskarna att det beror på att industrin har en väldigt central position i Tyskland och att man jobbat på att behålla tillverkning i landet snarare än att outsourca. Dels beror det på hur robotarna utvecklas:
- Tyskland har många robottillverkare som samarbetar med industrin när de utvecklar sina produkter. Det ger de tyska industriföretagen en stor konkurrensfördel, säger Georg Graetz.
Mycket har hänt sedan 2007. Bland annat har den tidigare parallella utvecklingen av automatisering av uppgifter med hjälp av maskiner och utvecklingen av ”moving dolls”, det vill säga människoliknande robotar, börjat flyta ihop.
Exempel på det är ABB:s robot YuMi eller Rethink Robotics Baxter, som följer visuella instruktioner – snarare än att programmeras för olika uppgifter - och kommunicerar med ansiktsuttryck.
Även utvecklingen av lärande maskiner, artificiell intelligens, har kommit längre. De nya robotarna som utvecklas i dag möjliggör närmare och säkrare samarbete mellan människor och maskiner, som också utvecklas för att kunna utföra en mängd olika uppgifter. Framöver kommer robotar att bli allt vanligare inom tjänstesektorn, spår Georg Graetz.
- Även här kommer länder där robottillverkare samarbetar med användarna ha ett försprång, säger han.
För att lyckas med det behövs investeringar i mjukvara, utbildning och även design, arkitektur och strukturer i omgivningen där robotarna ska verka, menar Georg Graetz.
I en jämförelse över hur olika utvecklingssteg påverkat produktiviteten motsvarar robotiseringen mellan 1993 och 2007 det industriella kliv som togs när ångmaskinen kom i bruk, mellan 1850 och 1910. Det menar Graetz och Michaels, vars rapport presenterades på ett seminarium på SNS, Studieförbundet för Näringsliv och samhälle, på måndagen. Ett ännu större produktivitetskliv har IT som helhet inneburit.
Vad är en robot?
Begreppet ”robot” kommer från teaterpjäsen R.U.R. av den tjeckiske dramatikern Karel Capek, från 1920, där robotliknande slavarbetare kallas robotar.
Enligt International Federation of Robotics (IFR) är en maskin en industriell robot om den kan bli programmerad och omprogrammerad att utföra fysiska, produktionsrelaterade uppgifter utan att det behöver finnas en människa där som kontrollerar den.
Industrirobotar används i dag bland annat för montering, sammansättning, limning, förflyttning, paketering, bearbetning och svetsning. Inom jordbruket används robotar för att skörda och i elkraftverk för att inspektera utrustning och anläggningar.
Många tittar nu på olika uppgifter för robotar inom service och tjänsteindustrin. I ett pågående svenskt-italienskt forskningsprojekt har 20 pensionärer i Örebro levt tillsammans med Dora och Coro, två självständiga robotar som kan beställa mat, ringa vänner och kånka tvätt.
- Dora finns inne i lägenheten. Den kan hämta och lämna saker eller ringa upp någon. Coro, däremot, är i trapphuset där den kan hämta och lämna saker vid dörren, som tvätt, mat eller post, ungefär som en ”building butler”, säger Fredrico Pecora, docent i datavetenskap vid Örebro universitet, till TT.
Den stora utmaningen med Coro och Dora är enligt Fredrico Pecora att gå från en robotmiljö med ”fasta situationer”, som inom industrin, till en mer komplicerad och föränderlig hemmiljö.
- Du kan till exempel ha en robot som reagerar på olika färger och som fungerar alldeles utmärkt i labbet. Men så kommer du till en lägenhet där färgerna påverkas av dagsljuset. Då har du plötsligt en robot som fungerar olika från en dag till en annan, beroende på vilket väder det är ute. Det är den typen av problem som vi brottas med hela tiden.
SNS, TT
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Det största cyberhotet på jobbet är du själv
Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Snällhet kan straffa sig
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Ordlista
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.
Så skyddar du dig – en liten påminnelse
- Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat. För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
- Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
- Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
- Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till.
- Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
- Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
- Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.
Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb
Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.
Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:
- Statistiker
- Matematiker och aktuarie
- Författare och skribent
- Mjukvaru- och systemutvecklare
- Spel- och digitala medier-utvecklare
- Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
- Ekonomiassistent
- GIS- och kartingenjör
- Systemadministratör
Fler saker påverkar effekterna av AI
Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.
I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.
Förändringar och framtidsutsikter
På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.
SAS satsar stort på AI – trots krisande bransch
Trots en krisande bransch satsar flygbolaget SAS hårt digitalt. CIO Charlotte Svensson vill dubblera it-avdelningen och utnyttja artificiell intelligens.
SAS har gått igenom några tuffa år, ändå växer er it-avdelning.
– Efter pandemin tvingades vi ställa om. Vår digitala ambition handlar om att satsa mer på AI, att optimera våra flygplan, avtal och sådant som bränsle. Tanken är att fördubbla vår digitala arbetskraft, i stället för att köpa tjänster externt. Fokus är att rekrytera och bygga kompetens.
Och det är inte anställda som försvinner när ni ställer om?
– Under pandemin drog vi ner till ”bare minimum”, många fick lämna.
Kan AI sänka bränsleåtgången?
– Ja, genom att ta fram väldigt bra data på hur mycket last vi tar ombord. Är det en lång flight är det mer bagage än det är tur och retur Arlanda–Oslo. Vi får data över hur mycket vatten som förbrukas, hur mycket mat som slängs och mängden produkter som tas ombord utan att användas. Det handlar om väldigt många små saker som sammantaget påverkar.
På vilka andra sätt använder ni AI?
– I stort sett inom alla delar av verksamheten. Men vi använder framför allt AI som beslutsstöd.
AI optimerar allt från bränsle till kundservice
Varför är det viktigt att vara ett digitalt flygbolag?
– SAS är inte ett särskilt stort flygbolag. Vi har en fördel av att vara på den skandinaviska marknaden där våra kunder är digitalt mogna – och dessutom väldigt tidseffektiva. I Sverige, Norge och Danmark förväntar man sig att få sköta saker själv, utan mänsklig kontakt. Om vår personal slipper sitta bakom en disk kan de vara mobila och hjälpa kunderna där de är, i stället för att kunden ska slussas runt.
Vad krävs av dig som chef i en sådan satsning?
– Som alltid – ett bra team. Och då menar jag inte bara mitt team, utan i ett bredare perspektiv. Ska man göra svåra saker handlar det alltid om människor. Om jag tar fram lösningar som inte fungerar för vår personal eller passagerarna kommer de inte att användas. Det handlar om att se en roll som min som en servicefunktion – jag ska se till att alla kan göra sitt jobb på ett enklare och bättre sätt.
Påverkas den digitala planen av att SAS har nya storägare?
– Det är denna plan de har valt. Att leverera på den kommer att bli viktigt.
CHARLOTTE SVENSSON
GÖR: CIO (it-chef) och vice vd på SAS sedan fyra år tillbaka.
ÅLDER: 56.
KARRIÄR: Senast ansvarig för affärsområdet brev och digitala tjänster på Postnord. Innan dess på Bonnier med flera höga befattningar. Utbildad systemvetare vid bland annat Chalmers och Stanford University.
