Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”Det ratade las-förslaget kan få viss betydelse”

PTK och Svenskt Näringsliv sa ja. LO sa nej. Men till vad? Parterna håller på las-förslaget men visst innehåll har ändå sipprat ut. Och delar kommer kanske att plockas upp av politikerna och lyftas in i en framtida lag om anställningsskydd, tippar en arbetsrättsexpert.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock, Henrik Montgomery / TT
"Politikerna kan välja att lyfta in förslagen i lagen, så överenskommelsen kan säkert få viss betydelse ändå", säger Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt. Shutterstock, Henrik Montgomery / TT

PTK, där Unionen ingår, och Svenskt Näringsliv ställde sig bakom det slutliga förslaget om en överenskommelse om nytt huvudavtal och nya regelverk. Men vad förslaget innehöll är man förtegen med. Vissa delar har dock läckt ut. Bland annat att saklig grund skulle skrotas till förmån för formuleringen sakliga skäl. 

Läs mer: Nej från LO till las-uppgörelse

– Jag blir konfunderad för rättsligt sett finns inte en diskrepans mellan saklig grund och sakliga skäl i dag, säger Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt vid Umeå universitet.

– Det kan vara en strategi att använda ett nytt begrepp för att betona att ribban för att säga upp anställda sänkts något.

Enligt Sveriges Radio är skillnaden att man i överenskommelsen föreslår konkreta exempel på vad som är misskötsamhet och bristande prestationer. Tidningen Arbetsvärlden menar att det helt enkelt skulle bli lättare att säga upp någon av personliga skäl som handlar om samarbetssvårigheter, missbruk, brottslighet och arbetsvägran.

Arbetsgivaren måste enligt förslaget erbjuda stödåtgärder, ge en varning och erbjuda omplacering innan en anställd kan sägas upp, skriver SVT Nyheter. Men om det därefter fortfarande finns sakliga skäl kan arbetsgivaren sätta punkt. Vid tvist måste arbetstagaren bevisa att en ny omplacering hade hjälpt.

Fler delar ur las-förslaget:

Undantag från turordningsreglerna

Fler än två (som i småföretag i dag) men färre än fem (som föreslås i las-utredningen) och på alla företag oavsett storlek är förslaget om undantag från turordningen som ratades. Enligt SVT:s källor är det exakt tre personer.

I förslaget till ändring i huvudavtalet har dessutom diskuterats att x antal tjänstemän plus x antal arbetare ska kunna undantas, dock max 15 procent av hela arbetsstyrkan.

Tommy Andersson, chef på enheten för avtalsfrågor på LO, förklarar i Arbetsvärlden att det skulle vara en så kallad stupstocksregel – fack och arbetsgivare ska först och främst försöka komma överens, men om det inte funkar får arbetsgivaren alltså göra sina undantag från turordningen.

Omställningsstöd för uppsagda, kompetensutveckling, förutsätter att regeringen tillsätter en organisation för omställning och inför ett nytt studiestöd, skriver bland annat Kommunalarbetaren.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Allmän visstid ersätts av särskild visstid vilket innebär förtur till jobb redan efter nio månader i stället för 12. Dessutom övergår särskild visstid i tillsvidareanställning redan efter 18 månader (i stället för 24 månader), enligt Arbetsvärlden.

Att hyvla eller inte hyvla

Arbetsgivare kan i dag kringgå turordningsregler och uppsägningstid genom att sänka antalet timmar för anställda – så kallad hyvling. LO-förbunden kunde, enligt Arbetsvärlden, inte köpa förslaget om turordning för hyvling, eftersom det innebär en acceptans av själva företeelsen.

Enligt tidningen Handelsnytt finns i kollektivavtalet för detaljhandeln sedan 2017 ett visst skydd mot hyvling, men för Handels är hyvling ändå ett jätteproblem.

Jobb till bemanningsanställda

I dag kan en bemanningsanställd gå och harva i år utan att få jobb på företagen hen är uthyrd till. Enligt det ratade förslaget skulle någon som varit uthyrd till samma arbetsplats under en treårsperiod erbjudas anställning efter 24 månader, alternativt få två månadslöner, skriver SVT Nyheter.

Vad händer nu?

– Nu blir det i stället lagstiftaren som måste ta ansvaret att förbättra regelverken på arbetsmarknaden så att det blir lättare både att anställa och att få ett jobb, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl i ett pressmeddelande.

– När politikerna får förslagen från förhandlingarna presenterade för sig kan de välja att lyfta in dem i lagen, så överenskommelsen får säkert viss betydelse ändå. Det skulle förvåna mig annars, säger Carin Ulander-Wänman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.