Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Snabbfotade företag pandemins vinnare

Coronapandemins förändringar är här för att stanna. Uppmaningen till näringslivet är tydligare än någonsin: digitalisera er eller gå under.
Publicerad
digitalisering Jonas Hammarberg
Många företag har tvingats ställa om sitt arbetssätt under coronapandemin. Nu är det viktigt att inte ta ett kliv bakåt, skriver Jonas Hammarberg. Foto: Shutterstock/Kristian Pohl
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Två års pandemi har fungerat som en vattendelare för svenskt näringsliv. Många företag har snabbt ställt om till digitala lösningar och datadrivna aktörer har sett nya affärsmöjligheter. Andra har haft svårare att lämna de gamla hjulspåren. Trögrörliga företag har krampaktigt hållit fast vid gamla verktyg och förlegade arbetssätt, i en värld som springer ifrån dem.

Vi har sett det hända tidigare. Under 2010-talet har flera väletablerade butikskedjor tappat mark till kvicka e-handlare. Bland företag som säljer till andra företag, så kallad business-to-business har omställningstrycket dock inte varit lika högt. Enligt studier från McKinsey ligger sådana företag därför efter i digitaliseringen, jämfört med konsumentmarknaden.

Det gör det svårt för säljare att gå tillbaka till gamla mönster

För dig som äger eller leder ett B2B-företag finns det skäl att vara orolig. Pandemin har lagt i en högre växel i den redan intensiva digitaliseringen. McKinseys studier av business-to-business visar att 70 procent av inköparna numera föredrar digital interaktion med säljare. 24 procent vill inte ens träffa en säljare under köpprocessen.

Samtidigt ställer inköpare allt högre klimatkrav. I ett varumärkesperspektiv är hållbarhet inte längre en fråga; det är ett utropstecken. Här har digitala möten blivit en game changer. Videokonferenser minskar behovet av utsläppsintensiva flygresor, och sparar dessutom både tid och pengar. Det gör att säljaren kan erbjuda inköparen ett ännu lägre pris.

Dagens inköpare föredrar digital interaktion, värderar klimatfrågan högt och vill rimligen ha ett så lågt pris som möjligt. Det gör det svårt för säljare att gå tillbaka till gamla mönster. Pandemins digitala krav är alltså här för att stanna. Vi bör förvänta oss ett fundamentalt skifte inom business-to-business, i paritet med det som redan har skett i butiksbranschen.

Svenskt näringsliv präglas av ett gap mellan de som vill stanna i dåtiden och de som vågar satsa på nya arbetssätt

Det säger sig själv att ett bolag som skickar ut sin säljkår på fysiska korståg, tappar både fart och effektivitet i jämförelse med konkurrenter som möter kunden digitalt. Företag som kan erbjuda en professionell, digital kundupplevelse kommer tveklöst att vinna kriget mot de som tar flyget mellan Stockholm och Oslo för ett möte.

Svenskt näringsliv präglas av ett gap mellan de som vill stanna i dåtiden och de som vågar satsa på nya arbetssätt. Coronapandemin har gjort splittringen ännu mer kännbar. Nu har snabbfotade företag en chans att lämna krisen som vinnare, medan motsatsen ser betydligt mörkare ut. Mitt budskap är lika enkelt som dramatiskt: digitalisera er eller gå under.

/Jonas Hammarberg, vd och grundare på SP_CE och författare till böckerna Get Digital or die trying och Apparnas Planet.

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sveriges största tillväxthot är bristen på chefer

Sverige står inför ett växande ledarskapsgap. Problemet är inte brist på ambition, utan att chefsrollen blivit strukturellt ohållbar, skriver Caroline Thunved och Malin Wranding.
Caroline Thunved Publicerad 18 augusti 2026, kl 09:15
Färre vill bli chefer
I framtiden kommer det att saknas chefer på Sveriges arbetsplatser. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Inom de kommande tio åren väntas över 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt ökar svårigheterna att rekrytera och behålla nya ledare. Det är inte bara en HR-fråga, utan en fråga om svensk konkurrenskraft, tillväxt och omställningsförmåga.

Caroline Thunved

I dagens kunskapsintensiva ekonomi är ledarskap inte ett mjukt värde. Det är en avgörande produktionsfaktor. När ledarskapet brister påverkas företags förmåga att växa, hantera förändring, driva innovation och behålla kompetens. Det handlar inte om att människor saknar vilja att leda. Tvärtom visar data från bland annat SCB, Ledarna och Sveriges Ingenjörer att intresset för ledarskap finns. Problemet är att förutsättningarna inte längre håller.

Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat. De ska samtidigt leda i ständig omställning, hantera AI, bygga resilienta organisationer, säkerställa krav inom cyber- och informationssäkerhet och skapa kultur, engagemang och psykologisk trygghet. Det är ett generalistuppdrag med betydligt högre krav än tidigare.

Ledarskap handlar inte främst om kunskap, utan om beteende

Samtidigt har organisationernas sätt att stötta ledarskap inte utvecklats i samma takt. Förväntningarna från yngre generationer har dessutom förändrats. Transparens, dialog, kultur och värderingsstyrt ledarskap ses idag som självklarheter. Det ökar ytterligare trycket på en redan komplex roll.

Malin Wranding

Konsekvenserna börjar bli tydliga. Fler organisationer vittnar om svårigheter att rekrytera och behålla chefer. Samtidigt visar forskning att ett teams engagemang påverkas direkt av närmaste chef. När ledarskapet brister påverkar det inte bara individen, utan hela organisationens prestation och långsiktiga konkurrenskraft.

Trots detta behandlas ledarskap fortfarande ofta som något som kan lösas genom punktinsatser. Kurser, föreläsningar och inspirationsdagar fortsätter att dominera kompetensutvecklingen, trots att forskning länge visat att endast en liten del omsätts i faktisk beteendeförändring.

Det räcker inte.

Ledarskap handlar inte främst om kunskap, utan om beteende. Och beteende utvecklas inte i klassrum, utan i vardagen. I möten, beslut, återkoppling och situationer som uppstår mellan människor varje dag. Precis som inom elitidrott utvecklas prestation genom kontinuerlig träning, inte genom enstaka insatser.

Om vi menar allvar med att fler ska vilja ta chefsroller behöver vi börja där.

Tre förändringar är särskilt avgörande:

För det första: gör uppdraget rimligt.
Många chefer har idag ett ansvarsspann och en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.

För det andra: bygg strukturer för kontinuerlig utveckling.
Ledarskap måste tränas löpande i vardagen, inte enbart genom tillfälliga utbildningsinsatser. Organisationer behöver skapa utrymme för reflektion, feedback och praktisk tillämpning.

För det tredje: ta ledarskap på organisatoriskt allvar.
Ledarskap är inte en individuell fråga, det är en strategisk kapacitetsfråga. Hur väl chefer lyckas påverka organisationers resultat, kultur och långsiktiga hållbarhet.

Ta ledarskap på organisatoriskt allvar

Om vi inte adresserar detta riskerar bristen på hållbart ledarskap att bli en av de största flaskhalsarna för svensk tillväxt och konkurrenskraft de kommande åren.

Vi behöver sluta fråga varför människor inte vill bli chefer och börja fråga vad det är med chefsrollen som gör att allt fler tvekar.

/Caroline Thunved
Tidigare vd och generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, driver i dag konsultbolag.

Malin Wranding
Ledarskaps- och organisationskonsult, driver i dag konsultbolag.