Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Skolan måste vara en fristad för fattiga barn

Barnfattigdomen kan mildras om kommunerna följer skol­lagen. Många barn i Sverige får avstå sådant som andra tar för givet, skriver Lena Holm, generalsekreterare Majblommans riksförbund.
Lena Holm Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Många barn lever i familjer som inte har pengar till något utöver det allra nödvändigaste, ibland knappt det. För dessa barn är skolan en särskilt viktig arena. Skolan måste vara fullt tillgänglig även för den med små ekonomiska marginaler. Kommunerna måste följa skollagen och ta tydlig ställning i frågan om avgifter i skolan. Man behöver också utbilda sin personal i barnfattigdomens villkor.   

Varje dag tar Majblommans lokalföreningar emot ansökningar om bidrag till barn i fattiga familjer. Sammanlagt rör det sig om tiotusentals. Förra året betalade vi ut 27,9 miljoner kronor till enskilda barn. Det handlar bland annat om bidrag till cyklar, glasögon, vinterkläder, födelsedagskalas för kompisarna eller datorer så att man ska kunna hänga med i skolan. Barnen finns över hela landet.
I debatten talas det ofta om jobb till vuxna som lösningen på situationen. Majblomman håller med om att det är en viktig väg att gå för att förbättra för barnen. Men alla föräldrar har inte möjlighet att öka sin inkomst genom jobb, man kanske är ensam försörjare eller sjukskriven. Och barnen kan inte vänta på politiska beslut, deras behov är omedelbara.

Få röster i debatten handlar om hur barnen påverkas av att familjen har dålig ekonomi. Det finns delvis en naturlig förklaring - det kan vara tufft att sätta sig in i hur ett barn kan uppleva ett sådant utanförskap. Många barn i fattiga familjer blir mästare på att dölja sina egna behov för föräldrarna, och familjens situation för utomstående.

Ekonomisk utsatthet går ofta i arv. Skolan är därför av flera anledningar en särskilt viktig arena för de här barnen. Både för att de ska ha det bra här och nu, och för att de ska kunna förbereda för en ljusare framtid. En enkel och självklar åtgärd för att förbättra tillvaron för de här barnen direkt är att säkerställa att de lagar som är satta att skydda barn följs och tolkas utifrån barnets bästa. Som huvudman för skolan har landets kommuner ett tydligt ansvar.

Enligt vår senaste kommun­undersökning saknar 45 procent av landets kommuner gemensamma riktlinjer för avgifter i skolan. Av de som har riktlinjer anger en tredjedel att de inte accepterar några avgifter alls. Bara 18 procent av kommunerna har gemensamma riktlinjer för matsäck.  
Skolan ska vara avgiftsfri, även om skollagen tillåter "obetydliga" kostnader vid enstaka tillfällen, till exempel i samband med en studieresa. Gränsen för vad många familjer har råd med går redan vid 20 kronor, enligt våra undersökningar. Skolinspektionen tillåter skolor att göra aktiviteter som kostar upp till 100 kronor vid enstaka tillfällen, men den gränsen är alltså för hög. Kommunerna behöver också vara vaksamma på de dolda avgifter som uppstår när barnen vid upprepade tillfällen ombeds ta med matsäck eller frukt hemifrån. Skollagen är tydlig med att skolan ska tillhandahålla alla måltider under skoltid. Det är också viktigt att tänka på att insamlingar till verksamheten ska vara frivilliga och fortsätter lyda under skollagen, även om föräldrar tar över ansvaret.
Kommuner bör också utbilda sin personal i barnfattigdomens villkor. Med kunskap kommer man långt, då är det lättare att se vilka konsekvenser som beslut och prioriteringar får för barn i fattiga familjer. Barn kan inte vänta på att politiska förändringar ska bli verklighet. Under tiden som vi vuxna jobbar långsiktigt, måste barnen få ha det bra här och nu. Och det är faktiskt många gånger inte svårare än att tolka de lagar som redan finns utifrån barnens bästa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Lägg inte fler arbetsuppgifter på barnfria

Barn är ett fantastiskt livsval för många, men inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Kan vi sluta ifrågasätta varandras sätt att leva och förvänta oss samma arbetskapacitet av anställda med och utan barn?, skriver Fanny Widman.
Publicerad 1 april 2025, kl 06:00
pappersfigurer som föreställer en man, kvinna och barn
Att vilja bli förälder ses som norm. Att välja bort barn möts av frågor. Det är dags att sluta ifrågasätta varandras livsval, både på jobbet och i hemmet, skriver Fanny Widman. Foto: Shutterstock/Thron Ullberg
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I dagens samhälle pratas det mycket om familj och barn, och för många är detta en central del av livet. Men för mig, och många andra, är valet att inte skaffa barn en lika giltig väg. Som 35-årig kvinna har jag kommit till insikten att min lycka inte är beroende av att ha barn. Jag har inte stängt dörren helt, men det jag har bestämt mig för är att inte låta huruvida jag ska skaffa barn eller inte styra de val jag gör i mitt liv.

Jag vill vara lycklig och det kan jag vara både med och utan barn. Och jag är enormt trött på att den inställningen ofta väcker frågor och tankar om att mitt liv på något sätt inte skulle vara komplett. Därför tycker jag det är dags att vi omprövar hur vi diskuterar och behandlar detta val, inte minst i våra professionella miljöer.

Jag vill vara lycklig och det kan jag vara både med och utan barn

Ofta möter jag frågor och kommentarer som antyder att mitt liv inte är fullständigt utan barn. När ska du träffa en partner och skaffa barn? eller Vem ska ta hand om dig när du blir gammal? Denna typ av frågor gör inte bara att man ständigt ifrågasätter sig själv och sina val; de skapar också en exkluderande kultur där barnfria val betraktas som avvikande. För hur ofta hör vi frågan: “Varför valde du att skaffa barn?” Den kanske rentav skulle ställas oftare.

Arbetsplatsen är en arena där detta ofta kommer till uttryck, särskilt under fikapauser och luncher där diskussionerna naturligt nog kretsar kring barn och familjeliv. För det är normen och det är lätt att glömma de som inte lever inom ramen för den. Men för dem som valt bort föräldraskap kan detta kännas främmande och isolerande. 

För dem av oss som det inte är en lika självklar väg för kan det ibland kännas som att man är en alien på ett utomjordiskt kaffemöte. Jag vill påpeka att medan barn är ett fantastiskt livsval för många, så är det inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Det är hög tid att vi breddar våra perspektiv och accepterar olika livsstilar och val.

Det tas för givet att vi utan barn har mer tid för extra arbetsuppgifter

Det är också värt att påpeka att det finns en antydan om att de som väljer att inte skaffa barn ofta förväntas ta på sig extra ansvar i arbetslivet. Många gånger tas det för givet att vi utan barn har mer tid att stanna kvar på jobbet längre eller ta på oss extra arbetsuppgifter. Denna förväntan kan leda till en ohälsosam arbetskultur där barnfria individer känner sig pressade och det i sin tur skapar en känsla av skuld eller otillräcklighet. 

Det skapar också känslan av att det vi väljer att prioritera inte är lika viktigt. Och låt oss inte glömma att just familjebildning är en av de största anledningarna till att kvinnors karriär och löneutveckling stannar av - så hade inte en kultur som är lika för alla varit gynnsam även för dem? 

Många kvinnor i min ålder känner press att anpassa sig till samhällsnormer kring föräldraskap. När jag pratar om dessa frågor i mina sociala kanaler så får jag mängder med meddelanden och kommentarer från kvinnor som vittnar om hur stressande det kan vara att ständigt få frågor och kommentarer om detta. 

För mig är essensen av frihet och jämställdhet är att kunna välja sin egen väg. För några innebär det att skaffa barn, medan andra finner lycka och mening i att fokusera på andra saker i livet. Vi pratar ofta om mångfald i företag men jag tror att vi kan bli bättre på att prata om hur vi också omfattar mångfalden av livsval. Det tror jag kommer att berika våra arbetsplatser och samhällen.

Kvinnor i min ålder känner press att anpassa sig till normer kring föräldraskap

Det är dags att vi som kultur ställer oss frågande till normerna kring familjefrågor och barn. Istället för att se barn som den enda vägen till lycka, bör vi fira alla former av liv och de val människor gör för sig själva. Genom att skapa en mer inkluderande dialog på våra arbetsplatser kan vi göra det möjligt för alla att känna sig respekterade, oavsett vilken väg vi väljer att gå. 

Slutligen, låt oss respektera varandras livsval. Att inte skaffa barn är inte ett misslyckande, utan en väg i livet som kan vara lika berikande och betydelsefull.  I en tid där individuell frihet alltmer värderas, är det viktigt att vi också ifrågasätter och breddar de traditionella föreställningarna om vad som gör livet värt att leva. Det handlar om att bejaka mångfald och att skapa en kultur där vi kan blomstra, oavsett om vi har barn eller inte.

Fanny Widman