Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Skolan måste vara en fristad för fattiga barn

Barnfattigdomen kan mildras om kommunerna följer skol­lagen. Många barn i Sverige får avstå sådant som andra tar för givet, skriver Lena Holm, generalsekreterare Majblommans riksförbund.
Lena Holm Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Många barn lever i familjer som inte har pengar till något utöver det allra nödvändigaste, ibland knappt det. För dessa barn är skolan en särskilt viktig arena. Skolan måste vara fullt tillgänglig även för den med små ekonomiska marginaler. Kommunerna måste följa skollagen och ta tydlig ställning i frågan om avgifter i skolan. Man behöver också utbilda sin personal i barnfattigdomens villkor.   

Varje dag tar Majblommans lokalföreningar emot ansökningar om bidrag till barn i fattiga familjer. Sammanlagt rör det sig om tiotusentals. Förra året betalade vi ut 27,9 miljoner kronor till enskilda barn. Det handlar bland annat om bidrag till cyklar, glasögon, vinterkläder, födelsedagskalas för kompisarna eller datorer så att man ska kunna hänga med i skolan. Barnen finns över hela landet.
I debatten talas det ofta om jobb till vuxna som lösningen på situationen. Majblomman håller med om att det är en viktig väg att gå för att förbättra för barnen. Men alla föräldrar har inte möjlighet att öka sin inkomst genom jobb, man kanske är ensam försörjare eller sjukskriven. Och barnen kan inte vänta på politiska beslut, deras behov är omedelbara.

Få röster i debatten handlar om hur barnen påverkas av att familjen har dålig ekonomi. Det finns delvis en naturlig förklaring - det kan vara tufft att sätta sig in i hur ett barn kan uppleva ett sådant utanförskap. Många barn i fattiga familjer blir mästare på att dölja sina egna behov för föräldrarna, och familjens situation för utomstående.

Ekonomisk utsatthet går ofta i arv. Skolan är därför av flera anledningar en särskilt viktig arena för de här barnen. Både för att de ska ha det bra här och nu, och för att de ska kunna förbereda för en ljusare framtid. En enkel och självklar åtgärd för att förbättra tillvaron för de här barnen direkt är att säkerställa att de lagar som är satta att skydda barn följs och tolkas utifrån barnets bästa. Som huvudman för skolan har landets kommuner ett tydligt ansvar.

Enligt vår senaste kommun­undersökning saknar 45 procent av landets kommuner gemensamma riktlinjer för avgifter i skolan. Av de som har riktlinjer anger en tredjedel att de inte accepterar några avgifter alls. Bara 18 procent av kommunerna har gemensamma riktlinjer för matsäck.  
Skolan ska vara avgiftsfri, även om skollagen tillåter "obetydliga" kostnader vid enstaka tillfällen, till exempel i samband med en studieresa. Gränsen för vad många familjer har råd med går redan vid 20 kronor, enligt våra undersökningar. Skolinspektionen tillåter skolor att göra aktiviteter som kostar upp till 100 kronor vid enstaka tillfällen, men den gränsen är alltså för hög. Kommunerna behöver också vara vaksamma på de dolda avgifter som uppstår när barnen vid upprepade tillfällen ombeds ta med matsäck eller frukt hemifrån. Skollagen är tydlig med att skolan ska tillhandahålla alla måltider under skoltid. Det är också viktigt att tänka på att insamlingar till verksamheten ska vara frivilliga och fortsätter lyda under skollagen, även om föräldrar tar över ansvaret.
Kommuner bör också utbilda sin personal i barnfattigdomens villkor. Med kunskap kommer man långt, då är det lättare att se vilka konsekvenser som beslut och prioriteringar får för barn i fattiga familjer. Barn kan inte vänta på att politiska förändringar ska bli verklighet. Under tiden som vi vuxna jobbar långsiktigt, måste barnen få ha det bra här och nu. Och det är faktiskt många gånger inte svårare än att tolka de lagar som redan finns utifrån barnens bästa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Distansarbete är värt att förhandla om

Inom tech-industrin har topptalanger flyttat till Sverige för de goda arbetsvillkoren och möjligheten att få jobba på distans. När företagen tvingar tillbaka anställda till kontoret riskerar de att tappa både förtroende och talang, skriver Clément Pirelli.
Publicerad 16 december 2025, kl 09:15
Hybridarbete och distansjobb
Sverige kommer att tappa kompetens och talang om företag börjar kalla tillbaka anställda till kontoret, skriver Clément Pirelli, software engineer på EA Frostbite. Foto: Colourbox/privat
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Distansarbete är ett ganska gammalt fenomen, men covid-pandemin visade att det fungerar i stor skala. De sista åren har tjänstemän börjat bygga sina liv runt denna nya norm.

Visst valde några att gå tillbaka till kontoret när pandemin tog slut, men fler valde att fortsätta jobba på distans, vilket gjorde att distansarbete blev en väl fungerande arbetsmodell i många branscher.

På senaste tiden har dock arbetsgivare börjat beordra tillbaka sin personal till kontoret. Beslutet har i många fall inte sitt ursprung i Sverige, saknar vetenskapliga eller datadrivna motiveringar, och är ensidigt bestämda.

Livspusslet går inte längre ihop

Arbetsgivare beskriver ofta distansarbete som en förmån som kan tas bort när som helst, men förändringar av arbetsmodellen får allvarliga konsekvenser i distansarbetarnas vardag. 

Även den som anställts på distans tvingas nu flytta eller pendla i timmar per dag. Många gånger till ett avlägset kontor – och på företag med flera kontor finns det ibland inte ens kollegor på plats. 

På grund krav på kontorsnärvaro har anställda fått svårt att hantera barnomsorg, husdjur och andra vårdnadsansvar; livspusslet går inte längre ihop.

Sveriges arbetsstyrka är konkurrenskraftig globalt, och det är  den svenska modellen som har gjort det möjligt

Anställda är inte de enda som påverkas negativt, även arbetsgivarna får det sämre när de kräver jobb på plats. De betalar enorma summor för kontor många inte vill jobba på, och blir mindre önskvärda vid nya rekryteringar, både från Sverige och andra länder. 

Vissa anser att vi borde gå tillbaka till kontoret för att risken för outsourcing blir mindre, men det gäller inte för tech-industrin i alla fall. Sverige har 250 000 tech-anställda enligt TechSverige, och många är topptalanger som flyttat hit i jakt på bättre arbetsvillkor. 

Sveriges arbetsstyrka är konkurrenskraftig globalt, och det är just den svenska modellen som har gjort det möjligt. Men då måste vi i Sverige fortsätta att upprätthålla goda arbetsvillkor, och det kan inte längre göras utan att prata om distansarbete. 

Det är tydligt att frågan måste förhandlas, inte bara mellan fack och arbetsgivarorganisationer, utan också mellan företag och deras klubbar.

/Clément Pirelli, software engineer, EA Frostbite