Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Skolan måste vara en fristad för fattiga barn

Barnfattigdomen kan mildras om kommunerna följer skol­lagen. Många barn i Sverige får avstå sådant som andra tar för givet, skriver Lena Holm, generalsekreterare Majblommans riksförbund.
Lena Holm Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Många barn lever i familjer som inte har pengar till något utöver det allra nödvändigaste, ibland knappt det. För dessa barn är skolan en särskilt viktig arena. Skolan måste vara fullt tillgänglig även för den med små ekonomiska marginaler. Kommunerna måste följa skollagen och ta tydlig ställning i frågan om avgifter i skolan. Man behöver också utbilda sin personal i barnfattigdomens villkor.   

Varje dag tar Majblommans lokalföreningar emot ansökningar om bidrag till barn i fattiga familjer. Sammanlagt rör det sig om tiotusentals. Förra året betalade vi ut 27,9 miljoner kronor till enskilda barn. Det handlar bland annat om bidrag till cyklar, glasögon, vinterkläder, födelsedagskalas för kompisarna eller datorer så att man ska kunna hänga med i skolan. Barnen finns över hela landet.
I debatten talas det ofta om jobb till vuxna som lösningen på situationen. Majblomman håller med om att det är en viktig väg att gå för att förbättra för barnen. Men alla föräldrar har inte möjlighet att öka sin inkomst genom jobb, man kanske är ensam försörjare eller sjukskriven. Och barnen kan inte vänta på politiska beslut, deras behov är omedelbara.

Få röster i debatten handlar om hur barnen påverkas av att familjen har dålig ekonomi. Det finns delvis en naturlig förklaring - det kan vara tufft att sätta sig in i hur ett barn kan uppleva ett sådant utanförskap. Många barn i fattiga familjer blir mästare på att dölja sina egna behov för föräldrarna, och familjens situation för utomstående.

Ekonomisk utsatthet går ofta i arv. Skolan är därför av flera anledningar en särskilt viktig arena för de här barnen. Både för att de ska ha det bra här och nu, och för att de ska kunna förbereda för en ljusare framtid. En enkel och självklar åtgärd för att förbättra tillvaron för de här barnen direkt är att säkerställa att de lagar som är satta att skydda barn följs och tolkas utifrån barnets bästa. Som huvudman för skolan har landets kommuner ett tydligt ansvar.

Enligt vår senaste kommun­undersökning saknar 45 procent av landets kommuner gemensamma riktlinjer för avgifter i skolan. Av de som har riktlinjer anger en tredjedel att de inte accepterar några avgifter alls. Bara 18 procent av kommunerna har gemensamma riktlinjer för matsäck.  
Skolan ska vara avgiftsfri, även om skollagen tillåter "obetydliga" kostnader vid enstaka tillfällen, till exempel i samband med en studieresa. Gränsen för vad många familjer har råd med går redan vid 20 kronor, enligt våra undersökningar. Skolinspektionen tillåter skolor att göra aktiviteter som kostar upp till 100 kronor vid enstaka tillfällen, men den gränsen är alltså för hög. Kommunerna behöver också vara vaksamma på de dolda avgifter som uppstår när barnen vid upprepade tillfällen ombeds ta med matsäck eller frukt hemifrån. Skollagen är tydlig med att skolan ska tillhandahålla alla måltider under skoltid. Det är också viktigt att tänka på att insamlingar till verksamheten ska vara frivilliga och fortsätter lyda under skollagen, även om föräldrar tar över ansvaret.
Kommuner bör också utbilda sin personal i barnfattigdomens villkor. Med kunskap kommer man långt, då är det lättare att se vilka konsekvenser som beslut och prioriteringar får för barn i fattiga familjer. Barn kan inte vänta på att politiska förändringar ska bli verklighet. Under tiden som vi vuxna jobbar långsiktigt, måste barnen få ha det bra här och nu. Och det är faktiskt många gånger inte svårare än att tolka de lagar som redan finns utifrån barnens bästa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Vill du göra din röst hörd på Kollega debatt?

Många ämnen har engagerat er läsare under året. Tystnadskultur, småbarnsföräldrar och privata sjukvårdsförsäkringar till exempel. Här är årets fem mest lästa debatter.
Lina Björk Publicerad 18 juni 2025, kl 06:00
små bilder på ansikten
Några av de mest lästa debatterna under året handlade om orättvisa krav på föräldrar och singlar på arbetsplatsen. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Under året har ämnen debatterats, kommenterats och fått svar på Kollegas debattsida. Har du något som rör arbetslivet värt att lyfta? Tveka inte att höra av dig till: lina.bjork@kollega.se. 

Här är de debattartiklar som lästes av allra flest (hitills) 2025: 

Barnfria förväntas jobba mer

Barn är ett fantastiskt livsval för många, men inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Kan vi sluta ifrågasätta varandras sätt att leva och förvänta oss samma arbetskapacitet av anställda med och utan barn?, skriver Fanny Widman.

Det är inte arbetslösas fel

Arbetsgivare skriker efter kompetens men svarar inte ens arbetssökande som lagt tid på ansökningar och tester. Att söka jobb är ett heltidsjobb. Sluta beskriv arbetssökande som lata, och titta istället på hur arbetsgivare rekryterar, skriver Magdalena Ackeberg.

Vården blir ojämlik med privata försäkringar

Patienter med en privat vårdsförsäkring ska inte få bättre tillgång till vård än andra patienter. Varför erbjuder fackförbunden något som bidrar till orättvisa, skriver Karin Persson.

Småbarnsföräldrar gör så gott de kan

Mitt 26-åriga jag tittade snett på alla småbarnsföräldrar som kom sent och gick hem tidigt från kontoret. Nu vet jag bättre. Småbarnsföräldrar, I salute you.

Unga blir sjuka av flytande arbetstider

Som nyutexaminerad går många från dokumenterade betygskriterier och schemalagda lektioner till flytande krav och möjlighet att arbeta var som helst, när som helst. Det skapar stress och ohälsa bland unga, skriver Petra Skoglund.