Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Replik: Märket ger mer pengar i plånboken - för alla

Att det är industrin som sätter Märket betyder inte att andra branscher är mindre viktiga. Och att kalla arbetet som bedrivs med lönekartläggningar för ett "spel för galleriet" är respektlöst mot det arbete som klubbarna gör, skriver Unionens förbundsordförande Martin Linder.
Publicerad 1 februari 2021, kl 15:33
Colourbox/Camilla Svensk
I dag är det parterna inom industriavtalet som sätter Märket, alltså siffran på hur mycket lönerna ska öka kollektivt under avtalsperioden. Colourbox/Camilla Svensk
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det här är en replik på debatten: Unionen missar bollen

 

Lönebildningsmodellen med Märket handlar främst om att löneökningar ska ge mer pengar i plånboken för våra medlemmar. Märket sätter en lönenivå som gör att internationellt konkurrensutsatt svensk industri och därmed Sverige som land kan stå starkt mot andra länder. Det bidrar till en framgångsrik ekonomi.

Att det är den internationellt konkurrensutsatta industrin som sätter Märket betyder inte att vi tycker att andra branscher är mindre viktiga.

Inom ramen för industriavtalet har vi i flera avtalsrörelser krävt åtgärder för en mer jämställd arbetsmarknad. Och vi har nått resultat.

I den nyligen avslutade avtalsrörelsen fick vi igenom kravet att tillsätta en arbetsgrupp som ska se över hur man konkret och praktiskt ser till att en medarbetare som kommer tillbaka efter längre föräldraledighet inte missgynnas när det gäller lön, karriär och kompetensutveckling. En viktig förutsättning för ett mer jämställt arbetsliv och mer jämställda löner, särskilt som vi vet att det är just under småbarnsåren som kvinnor halkar efter i löneutveckling.

Ett annat exempel är den kollektivavtalsreglerade föräldralönen som har bidragit till ett jämnare uttag av föräldraledighet – och mer jämställda löner. Föräldralön innebär att du som medarbetare har rätt till en löneutfyllnad med 10 procent av din lön i upp till sex månader när du är föräldraledig.

Hela samhället går framåt och moderniseras. Absolut. Och det har hänt mycket sedan år 1997. Men så länge Märket framgångsrikt ger svenska löntagare mer pengar i plånboken och bidrar till att göra arbetsmarknaden mer jämställd spelar det ingen roll att modellen börjar få ett par år på nacken.

Tyvärr stämmer det att inte alla arbetsgivare lever upp till de skyldigheter de har och genomför lönekartläggningar. Men problemet handlar snarare om bristfälliga sanktioner för den arbetsgivare som inte lever upp till diskrimineringslagen krav. När lönekartläggningar genomförs är det ett effektivt verktyg för att upptäcka och rätta till osakliga löneskillnader på arbetsplatsnivå.

Unionens förtroendevalda gör ett enormt arbete ute på arbetsplatser för att rätta till osakliga löneskillnader genom att vara en del i, och ofta driva fram, lönekartläggningsarbetet.

Hela 85 procent av Unionens fackklubbar svarar att det hos deras arbetsgivare har hittats osakliga löneskillnader som behövde rättas till i samband med en lönekartläggning. Att kalla det arbetet för ett spel för gallerierna är inte bara missvisande, utan också respektlöst mot det viktiga arbete som bedrivs.

/ Martin Linder, förbundsordförande Unionen

Läs även: Vågar Unionen stå upp för jämställdhet
Replik: Unionen står upp för jämställda löner

Tidigare debattartiklar hittar du här

Skriv för Kollega debatt

Kontakt[email protected] eller [email protected] 

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Debatt

Debatt: Svensk rekrytering har havererat

Kompetenta och erfarna människor sorteras bort i rekryteringssammanhang för att de är över 40 år. Yngre sorteras bort för att de saknar erfarenhet – det skadar både landets ekonomi och folkhälsan, skriver Lars Carlén.
Publicerad 19 september 2023, kl 06:00
Till vänster Lars Carlén till höger ett förstoringsglas och små människor
Existerar den perfekta kandidaten? Rekryterare borde tänka utanför boxen när det ska nyanställas, skriver Lars Carlén. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Min slutsats när jag nu söker nytt jobb är att många av de nuvarande sätten man rekryterar på i Sverige skadar vår ekonomi. Dessutom bidrar det till en sämre folkhälsa genom att ge upphov till stress, ensamhet och depression.

En stor mängd kompetenta och erfarna människor sorteras slentrianmässigt bort i rekryteringssammanhang för att de är äldre. Många kompetenta yngre människor sorteras lika slentrianmässigt bort med argument om brist på erfarenhet. Samtidigt är många arbetsplatser så kraftigt underbemannade att utbrändhet mer eller mindre har blivit en folksjukdom. Att människor blir bortvalda och istället blir försörjda av a-kassersättning och bidrag skadar ekonomin. Det gör också att viktiga uppgifter som behöver utföras, inte blir gjorda. Det här är en dum misshushållning av mänskliga och ekonomiska resurser.   

När jag var en bit över trettio skrattade jag rått när en god vän, berättade om en person han gått i skolan med. Hans tidigare klasskamrat som då var en bit över femtio, hade blivit arbetslös och fick inte något nytt jobb. ”Det är väl bara att skaffa ett nytt”, blev mitt svar. ” Så lätt är det inte”, var kontentan i svaret jag fick av min vän. På den tiden trodde jag han hade fel. Nu inser jag hur rätt han hade.

I annonserna är åldersdiskrimineringen mer inlindad

Jag är förvånad över hur mycket åldersdiskriminering som finns i jobbannonser. Nyligen läste jag en annons där det ordagrant stod att det som söks är ”individ 25 – 35 år”.

I de flesta annonserna är åldersdiskrimineringen något mer inlindad. Att skriva ordet ”junior” innan en jobbtitel tolkar jag som att någon som jag, med över 20 års erfarenhet inom yrkesområdet, inte är vad som önskas. Samma sak när det står formuleringar i stil med att kandidaten ska ha två års erfarenhet. De där annonserna har jag lärt mig att det är helt meningslöst för mig att söka på.  

Att söka jobb på jobbannonser är tidskrävande. Min erfarenhet är att det finns andra sätt som är betydligt mer effektiva. Visst har jag även pratat med personer 40+ som faktiskt lyckas väl med att hitta jobb via annonser. Jag antar att det kan vara olika lätt eller svårt beroende på bransch.   

Absurda kravspecifikationer

Det finns en ängslan bland rekryterare att föreslå kandidater utanför en fyrkantig kravspecifikation. Tänk om det skulle bli fel. Jo, men låt mig kontra med att det brukar krävas mod kombinerat med kreativitet för att skapa sådant som tar utvecklingen framåt. De som arbetar med dagens dåligt fungerande rekrytering riskerar att bli omkörda av dem som är modigare och piggare.   

Att ringa upp kontaktpersoner i jobbannonser har lett till att jag ibland fått prata med trevliga personer och blivit kallad till intervjuer. Nyligen pratade jag med  två personer som stod som kontaktpersoner i olika annonser. När jag talade med dem fick jag höra mer om de enligt min bedömning absurda kravspecifikationerna som skapats för tjänsterna. I båda samtalen fick jag berättat om "ska-krav" för att en kandidat ens skulle komma ifråga. Alltså sådant som satts upp som absoluta krav. I båda dessa fall var ett ska-krav som nämndes att kandidaten skulle haft samma eller en snarlik yrkestitel i sin tidigare yrkesroll. När jag berättade att jag hade utfört de uppgifter som efterfrågades i annonsen och gjort det med gott resultat, fick jag information om att jag ändå inte kunde komma i fråga.

Det krävs mod kombinerat med kreativitet för att ta utvecklingen framåt.

Något som blir allt vanligare är tester och arbetsprover. Trots dessa alltmer omfattande rekryteringsförfaranden som kräver mycket nedlagd tid av kandidater, görs det ändå många felrekryteringar. Ett av de senaste trendande begreppen inom området är ”fördomsfri rekrytering”. Något jag antar ska låta oerhört neutralt, men där det i praktiken verka leda till ännu större användning av tester som gör rekryteringen ännu mer fyrkantig.

Här kommer mina tips till politiker, fackförbund och företag:

Den som är politiker behöver röster från väljare. Fackförbund behöver medlemmar. Företag behöver kunder. Ett sätt att få trogna väljare, medlemmar och kunder är när partier, fackförbund och företag tar tag i problemet med ålderismen och gör något åt det. Det går att ändra. Ta chansen att göra något. Vi är många som är otåliga!

/Lars Carlén, kommunikatör med över 20 års erfarenhet av digital strategi och innehållsskapande