Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Replik: Märket ger mer pengar i plånboken - för alla

Att det är industrin som sätter Märket betyder inte att andra branscher är mindre viktiga. Och att kalla arbetet som bedrivs med lönekartläggningar för ett "spel för galleriet" är respektlöst mot det arbete som klubbarna gör, skriver Unionens förbundsordförande Martin Linder.
Publicerad 1 februari 2021, kl 15:33
Colourbox/Camilla Svensk
I dag är det parterna inom industriavtalet som sätter Märket, alltså siffran på hur mycket lönerna ska öka kollektivt under avtalsperioden. Colourbox/Camilla Svensk
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det här är en replik på debatten: Unionen missar bollen

 

Lönebildningsmodellen med Märket handlar främst om att löneökningar ska ge mer pengar i plånboken för våra medlemmar. Märket sätter en lönenivå som gör att internationellt konkurrensutsatt svensk industri och därmed Sverige som land kan stå starkt mot andra länder. Det bidrar till en framgångsrik ekonomi.

Att det är den internationellt konkurrensutsatta industrin som sätter Märket betyder inte att vi tycker att andra branscher är mindre viktiga.

Inom ramen för industriavtalet har vi i flera avtalsrörelser krävt åtgärder för en mer jämställd arbetsmarknad. Och vi har nått resultat.

I den nyligen avslutade avtalsrörelsen fick vi igenom kravet att tillsätta en arbetsgrupp som ska se över hur man konkret och praktiskt ser till att en medarbetare som kommer tillbaka efter längre föräldraledighet inte missgynnas när det gäller lön, karriär och kompetensutveckling. En viktig förutsättning för ett mer jämställt arbetsliv och mer jämställda löner, särskilt som vi vet att det är just under småbarnsåren som kvinnor halkar efter i löneutveckling.

Ett annat exempel är den kollektivavtalsreglerade föräldralönen som har bidragit till ett jämnare uttag av föräldraledighet – och mer jämställda löner. Föräldralön innebär att du som medarbetare har rätt till en löneutfyllnad med 10 procent av din lön i upp till sex månader när du är föräldraledig.

Hela samhället går framåt och moderniseras. Absolut. Och det har hänt mycket sedan år 1997. Men så länge Märket framgångsrikt ger svenska löntagare mer pengar i plånboken och bidrar till att göra arbetsmarknaden mer jämställd spelar det ingen roll att modellen börjar få ett par år på nacken.

Tyvärr stämmer det att inte alla arbetsgivare lever upp till de skyldigheter de har och genomför lönekartläggningar. Men problemet handlar snarare om bristfälliga sanktioner för den arbetsgivare som inte lever upp till diskrimineringslagen krav. När lönekartläggningar genomförs är det ett effektivt verktyg för att upptäcka och rätta till osakliga löneskillnader på arbetsplatsnivå.

Unionens förtroendevalda gör ett enormt arbete ute på arbetsplatser för att rätta till osakliga löneskillnader genom att vara en del i, och ofta driva fram, lönekartläggningsarbetet.

Hela 85 procent av Unionens fackklubbar svarar att det hos deras arbetsgivare har hittats osakliga löneskillnader som behövde rättas till i samband med en lönekartläggning. Att kalla det arbetet för ett spel för gallerierna är inte bara missvisande, utan också respektlöst mot det viktiga arbete som bedrivs.

/ Martin Linder, förbundsordförande Unionen

Läs även: Vågar Unionen stå upp för jämställdhet
Replik: Unionen står upp för jämställda löner

Tidigare debattartiklar hittar du här

Skriv för Kollega debatt

Kontakt[email protected] eller [email protected] 

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Debatt

Debatt: Kontorsnärvaro en käftsmäll för mammor

Obligatorisk närvaro på kontoret är en käftsmäll för många. Framför allt kvinnor drabbas då jämställdheten främjas av ett flexibelt arbetssätt, skriver Johanna Sylvander.
Publicerad 16 april 2024, kl 06:00
Ett kontorslandskap till höger. Till vänster Johanna Sylvander.
Att tvinga tillbaka anställda till kontoren är dåligt för jämställdheten, skriver Johanna Sylvander. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Diskussionen om kontorsnärvaro kontra distansarbete fortsätter, och företagsledare världen över är inte sena med att bidra med sina åsikter. Det är lätt att ana en cynism och brist på tillit gentemot distanspersonal, vilket märks i återinförandet av kontorsnärvaro och ökningen av övervakningsverktyg, så kallade “bosswares”. 

Elon Musk hävdar att distansarbete är omoraliskt, samtidigt som tyska VD:n Wolfgang Grupp kallar en person som kan arbeta hemifrån för "betydelselös". Om detta är konsensus bland ledare världen över, hur värderas då de arbetare som utför det primära arbetet i och runt omkring hemmet?   

En undersökning från Jämställdhetsmyndigheten visar att svenska kvinnor fortfarande står för majoriteten av hushållsarbetet. Vård- och hushållsarbete inkluderar inte bara barnomsorg och sysslor i hemmet utan också omsorg av familjemedlemmar utanför hemmet. Jag anser att om företag börjar återinföra kontorstvång så kommer vägen till sann jämställdhet bli en tuff utmaning.   

Det är lätt att ana en cynism gentemot distanspersonal

Stora bolag som Zoom, Amazon, Disney och IBM har börjat införa obligatorisk kontorsnärvaro, vilket i mina ögon är en riktig käftsmäll för kvinnor som i många fall är ansvariga för att ta hand om hemmet. Om flexibilitet försvinner betyder det att kvinnor med barn behöver lämna sina barn fler timmar i förskola, skola eller på fritids då pendling blir en stor del av vardagen, och att närvaron i hemmet kommer att minska. 

Detta kommer i sin tur leda till att fler kvinnor behöver välja mellan att ta ett mer krävande arbete och ett arbete som har färre timmar med mindre ansvarsområden. Detta i sin tur kan leda till sämre inkomst under livet, vilket leder till en sämre pension.

Studier visar hur traditionella normer och strukturer får större utrymme när kvinnor och män startar familj, och omsorgs- och hushållsansvaret faller oftare på kvinnor — som dessutom upplever större konflikt och stress kopplat till att förena arbete och familj än vad män gör. Detta är viktiga faktorer som arbetsgivare borde ta i seriös beaktning, då rätten till flexibla arbetsvillkor är något som särskilt kvinnor drar nytta av. Flexibelt arbete betyder att företag kan anställa kvinnliga talanger som annars kan vara oåtkomliga just för att kvinnor ofta har svårt att sätta arbetet först och familjen sist – något som i min mening beror på traditionella roller, men också för att vi i större utbredning vill ha det bästa av båda världar. 

Flexibilitet betyder inte att kvinnor ägnar arbetstid till att ta hand om hemmet, men snarare att stressen från pendling försvinner och att fler timmar frigörs i vardagen vilket då kan användas för att prioritera annorlunda. När tvånget att bo nära kontoret försvinner så finns också möjligheten att bo nära familj eller vänner som kan hjälpa till vid behov, vilket bidrar till minskad stress för de individer som drar det tyngsta lasset hemma.

Platsoberoende arbete är ett effektivt medel för att minska stress

Men det är inte bara kvinnor som kan åtnjuta fördelarna av mer flexibilitet på arbetsplatsen: denna arbetsform är också mer fördelaktig för företag och därmed ekonomin i stort, bland annat på grund av följande anledningar:   

  1. Ett botemedel för bristen på kunnig arbetskraft: om kvinnor arbetar heltid istället för deltid så kan de bidra mer till bruttonationalprodukten. Produktivitet ökar generellt när anställda arbetar heltid istället för deltid, och arbetskraftsproduktivitet och personal är något som behövs akut i Sverige och Europa.   
  2. Större talangpool: Företag som erbjuder sina anställda flexibla arbetsmodeller attraherar betydligt fler människor, just på grund av att många ser efter barn eller familjemedlemmar vid sidan av sina jobb. Det är mer troligt att dessa skulle söka sig till en arbetsplats som erbjuder flexibilitet för att kunna fullfölja familjeplikter. Företag som inte erbjuder flexibla arbetsvillkor riskerar att förlora topptalang till företag som erbjuder mer avancerade alternativ som distans- och asynkront arbete.   
  3. Förbättrad produktivitet: Företag som möjliggör distansarbete rapporterar tydliga fördelar och förbättrad produktivitet. I Remote Workforce Report 2023 så rapporterar 72 procent av de företag som har implementerat en global distansarbetsmodell att de har ökat produktiviteten.   

En sak är säker: distansarbete fungerar — riktigt bra till och med. Jag är en av de kvinnor som i nuläget kan åtnjuta en berikande karriär samtidigt som jag får spendera flera timmar extra varje dag tillsammans med min familj. Och jag kan intyga att platsoberoende arbete är ett effektivt medel för att minska stress och öka välbefinnande. De positiva nyheterna är att det nu också finns många företag som har etablerat distansarbete med stor framgång, vilka andra företag kan ta lärdom från, för en mer flexibel och jämställd framtid. 

/Johanna Sylvander, Regional Manager Nordics hos Remote