Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Påtryckningar på jobbet - ett arbetsmiljöproblem

Att påverka anställdas beslut genom trakasserier, hot eller våld är en arbetsmiljöfråga som bör tas på allvar, skriver juristen Oscar Fredriksson.
Publicerad
till vänster juristen Oscar Fredriksson, till höger en man ger en annan man ett kuvert
Det är svårt att stå emot påtryckningar kring beslut om hot och trakasserier är med i bilden. Utbilda ny och befintlig personal kontinuerligt kring otillåten påverkan, skriver juristen Oscar Fredriksson. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I den debatt om välfärdsbrott (till exempel fusk med ersättning) och otillåten påverkan som pågår just nu, finns anledning att också tydliggöra att vid sidan av rent brottspreventiva insatser finns ett stort arbetsmiljöansvar som ligger på arbetsgivaren i dessa frågor.

Otillåten påverkan finns i flera olika former och kan innefatta olika typer av ageranden i syfte att påverka ett beslut i viss riktning med hjälp av trakasserier, hot, våld eller skadegörelse riktat mot enskilda personer eller grupper på en arbetsplats. Det kan utövas av missnöjda personer som är upprörda över beslut, kriminella personer eller nätverk, organiserad brottslighet eller i vissa fall även av kollegor eller förtroendevalda inom den egna organisationen.

Vem som helst kan egentligen utsättas för otillåten påverkan i sitt beslutsfattande och vanligtvis brukar fokus ligga på påverkan mot politiker och tjänstemän inom offentlig förvaltning men även företag och idéburna organisationer kan utsättas för försök.

Vem som helst kan utsättas

Om du som arbetstagare upplever dig utsatt för någon form av otillåten påverkan är det viktigt att du genast rapporterar det till arbetsgivaren som har en utredningsskyldighet enligt arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska också omedelbart vidta åtgärder för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Det finns även krav på att arbetsgivaren skall utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt att tillbud och händelser ska dokumenteras och utredas. Slutligen finns också rätt till stödsamtal och åtgärder för den som utsatts, och att det ska finns rutiner för detta.

Om något känns konstigt så är det konstigt och då måste du som arbetstagare agera och uppmärksamma arbetsgivaren på händelsen. Se till att dokumentera underlag som SMS, mejl eller liknande och var uppmärksam på det finns fler kollegor som utsatts.

Ta informationen på allvar

Som arbetsgivare är det viktigt att ta informationen på allvar och vid behov utreda frågan, samt stötta medarbetaren. Arbetsgivaren behöver även göra en hot- och riskbedömning och ta fram en handlingsplan med de åtgärder som krävs för att säkerställa en trygg arbetsmiljö.

Några korta punkter att ta fasta på för att hantera och förebygga otillåten påverkan kan vara till hjälp: 

  • Utbilda återkommande både ny och befintlig personal kring otillåten påverkan och välfärdsbrottslighet.
  • Medvetandegör alla anställda – om du upplever något konstigt så rapportera.
  • Ta fram riktlinjer och checklista för hur man ska agera vid upplevelser av otillåten påverkan.
  • Ta fram ett utbildningsmaterial med dilemman där man får träna på att hantera olika situationer.
  • Låt frågor kring otillåten påverkan vara en del av skyddsrond och det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
  • Agera direkt mot påverkaren och tydliggör att agerandet kommer att rapporteras. Om det är tydligt att det finns en nolltolerans mot otillåtna ageranden så minskar utrymmet för de personer som på olika sätt vill styra beslut i en viss riktning.

/Oscar Fredriksson, jurist och utredningschef vid Starck & Partner

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Avskaffa friskvårdstimmen – låt personalen träna varje dag

Den bästa friskvårdsförmånen är inte ett gymkort eller en schemalagd timme i veckan, utan friheten att träna när arbetsdagen tillåter, skriver Andreas Wallin.
Andreas Wallin Publicerad 17 november 2026, kl 06:00
Träna på jobbet istället för friskvårdstimme
Friskvårdsbidrag och gymkort räcker inte om arbetsdagen inte lämnar utrymme för träning,skriver Andreas Wallin. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Många arbetsgivare erbjuder friskvårdsbidrag, gymkort och ibland en timmes träning i veckan. Det låter generöst. Men för många anställda är det inte pengar till ett gymkort som saknas. Det är tid. Efter 17 år som entreprenörer i byggbranschen är vi övertygade om att arbetsgivare behöver tänka om.

Andreas Wallin

När vi drev vårt byggföretag såg vi hur svårt det var att få ihop arbete, familj och träning. För den som ska vara på jobbet före sju är ett gympass före arbetsdagen sällan lockande. För småbarnsföräldern kan kvällsträning betyda ännu ett stressmoment mellan hämtning, matlagning och läggning. Och den som tränar på lunchen ska hinna byta om, duscha och äta innan nästa möte.

När tiden inte räcker är det ofta träningen som ryker först.

Så vi gjorde tvärtom. Vi avsatte omkring 60 kvadratmeter av våra lokaler och byggde ett ordentligt gym. Vi investerade hundratusentals kronor i utrustning, bra golv, omklädningsrum och duschar. Vi ordnade handdukar, tvål och schampo. Allt för att det skulle vara enkelt att träna och sedan gå tillbaka till jobbet.

Men den viktigaste investeringen var inte maskinerna. Det var förtroendet.

För den som ska vara på jobbet före sju är ett gympass före arbetsdagen sällan lockande

Vår policy var enkel: ”Träna när fan du vill.” Före jobbet, på lunchen eller mitt på förmiddagen om man behövde en paus. Det enda kravet var att arbetet skulle fungera, att kunderna fick det de blivit lovade och att kollegorna inte behövde göra någon annans jobb.

Den första invändningen från andra företagsledare brukar vara: ”Men tänk om folk missbrukar det?”

Det hände inte hos oss. En medarbetare som vill undvika att arbeta behöver knappast ett gym för att göra det. Det går lika bra att fastna i meningslösa möten, telefonen eller uppgifter som drar ut på tiden. Om någon inte levererar är det ett ledarskapsproblem, inte ett träningsproblem.

Hos oss kom vissa tidigare till arbetsplatsen för att träna. Andra stannade längre. Gymmet blev också en mötesplats för människor från olika delar av företaget. Ibland körde vi gemensam cirkelträning med en personlig tränare. Kollegor som sällan träffades i arbetet lärde känna varandra mellan vikterna och träningsredskapen.

Vi upplevde en stark sammanhållning och låg sjukfrånvaro. Vi kan inte bevisa att gymmet orsakade det. Men vi såg heller inga tecken på att människor presterade mindre för att de kunde träna under arbetsdagen. Tvärtom blev möjligheten ett tydligt argument när vi rekryterade.

Arbetsgivare behöver inte bara timmar vid ett skrivbord, utan medarbetare som orkar koncentrera sig

Vi behöver också ändra hur vi räknar. Ett två timmar långt möte betraktas utan vidare som arbete. Men 40 minuter i gymmet kan beskrivas som förlorad produktion. Varför? En arbetsgivare behöver inte bara timmar vid ett skrivbord, utan medarbetare som orkar koncentrera sig, samarbeta och prestera över tid.

Det betyder inte att varje träningsminut ger ekonomisk avkastning. Men det är lika orimligt att automatiskt räkna den som en ren förlust.

Ekonomin handlar dessutom om vad företaget redan betalar för. Många arbetsgivare subventionerar externa gymkort och friskvårdsportaler som används ojämnt. När vi byggde vårt gym kunde vi samtidigt sluta betala för externa kort. Ett eget gym är förstås inte lösningen överallt, men arbetsgivare borde fråga sig om friskvårdspengarna kan användas närmare arbetsplatsen – och med större effekt i vardagen.

Alla har inte kontorsjobb och alla arbetsgivare kan inte avsätta 60 kvadratmeter. En sjuksköterska, chaufför eller byggnadsarbetare kan inte alltid lämna arbetet när som helst. Men principen går att anpassa: ett mindre träningsrum, ett samarbete med ett närliggande gym, promenadmöten eller möjlighet att ta en löprunda när schemat tillåter.

Målet är att ta bort hinder, inte skapa nya krav

Och nej, alla måste inte träna. Ingen chef ska kontrollera steg, kroppsvikt eller träningspass. Målet är att ta bort hinder, inte skapa nya krav. Frihet fungerar bara om den är verklig – även när en medarbetare går till gymmet klockan tio på förmiddagen.

Arbetsgivare borde sluta fråga hur de har råd att låta människor träna under arbetsdagen och börja fråga vad det kostar när människor aldrig hinner.

Avskaffa den schemalagda friskvårdstimmen. Låt personalen kunna träna varje dag – när arbetet tillåter det och när det passar dem.

Andreas Wallin, entreprenör och vice vd, Longevity Life AB