Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Om tio år behövs en miljon bönder i Sverige

Oljesamhället går mot sitt slut. Därför är det nödvändigt att så snabbt som möjligt ställa om till ekologiskt jordbruk, skriver journalisten Gunnar Lindstedt. Enligt honom blir jordbruksarbete betydligt viktigare än kunskapsjobb och tjänstesysslor i framtiden.
Gunnar Lindstedt Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det har sagts att räddningsoperationen för att stoppa oljeläckan i Mexikanska golfen är ungefär som att genomföra en månlandning. På 1?500 meters djup där trycket är alldeles för högt för att dykare ska kunna dyka, och i totalt mörker ska man med fjärstyrda farkoster försöka täppa till borrhålet där över 70?000 fat olja per dag just nu sprutar upp. Det oljespill som kommer ut i havet kommer antagligen orsaka den största miljökatastrofen genom tiderna.

I Mexikanska golfen liksom utanför Brasiliens och Västafrikas kuster pågår sedan ett antal år borrningar efter så kallad djuphavsolja. Under havsbotten ytterligare 3-4 kilometer ner har man i denna geografiska triangel hittat relativt stora fyndigheter av olja och gas. Utvinningen kräver dock extremt avancerad teknologi och är därför mycket kostsam. Om något går fel är dessutom risken för katastrof uppenbar.

Djuphavsoljan, liksom oljesanden i Kanada och prospektering i otillgängliga områden som Arktis och Östra Sibirien är alla exempel på den allt mer desperata jakten på fossila bränslen som pågår i världen.

Hela den industriella revolutionen och det senaste århundradets ekonomiska tillväxt har byggt på olja. Jämför man kurvan för världens BNP-ökning med kurvan för oljeförbrukningen, kan man se att de två sammanfaller i stort sett helt. Vårt välfärdssamhälle bygger på att vi har konsumerat mer energi. Manuellt arbete har ersatts med maskiner som drivs med olja eller andra former av energi. Under min livstid har oljekonsumtionen åttadubblats och världen har under många decennier vant sig vid att kunna öka oljeförbrukningen med några procent om året.

Oljepriset 2005 låg på cirka 50 dollar per fat, men under de följande tre åren tredubblades priset därför att världens oljeproduktion inte längre kunde tillfredsställa den ökande efterfrågan. Sedan 2005 har världens oljeproduktion slutat växa och legat kvar på cirka 85 miljoner fat per dag. Tvärtemot vad officiella prognosmakare förutspått stagnerar världens oljeproduktion och har antagligen nått sin topp. Därmed står världens industriella utveckling inför en radikal förändring. Den tillväxt vi tidigare upplevt med hjälp av obegränsade billiga energiresurser är över. I stället måste världen inom bara några år ställa om till kraftigt krympande tillgång på olja och fossila bränslen.

Även amerikanska försvaret har nyligen insett hur allvarlig situationen är; redan 2015 kan världens oljeproduktion ha gått ner med 5 miljoner fat per dag sägs i en rapport. Olja är en ändlig resurs och världens stora oljefält är redan exploaterade, många av dem sjunger idag på sista versen. Världens största oljefält - Ghawar i Saudiarabien - har producerat olja sedan 50-talet, men många tror att fältet nu nått sin topp och att en snabb nedgång i fältets produktion är nära förestående.

Vad händer då när oljan sinar? Det vi redan ser är att oljeindustrin och det politiska etablissemanget i mer eller mindre dolda aktioner försöker tillskansa sig nya oljeresurser eller alternativa energitillgångar. Propagandan är att den svårtillgängliga oljan nu ska ersätta "cheap oil". Men som katastrofen i Mexikanska golfen visar är riskerna med dessa sista oljedroppar extremt höga. Det är oerhört dyrbart, energinettot är allt mindre och miljökostnaderna enorma. De teknologiska optimisterna borrar dock huvudet i sanden och framhärdar i tron att ny teknik löser problemen och att vi därför kan fortsätta tillväxtsamhället som förr.

Även för många politiker och fackföreningsfolk är en expanderande ekonomi enda alternativet. Risken är uppenbar att dessa fackliga och politiska ledare kommer att driva samhällsutvecklingen rakt in i väggen.

Svängningarna i oljepriset kommer att öka kraftigt. Det som hände 2008 håller nu på att upprepas. Eftersom den globala tillväxten är alltmer lånefinansierad och allt mindre baserad på värdeskapande produktion av basala livsförnödenheter, blir bubblorna större och större. En krympande oljeproduktion borde leda till en krympande ekonomi, men med hjälp av gigantiska lånepaket dopas samhället. Den andra fas av finanskrisen som nu sveper över världen tyder dock på att även de finansiella morfinsprutorna nu nått vägs ände.

Förr eller senare kommer en radikal förändring i form av åtstramning. Våra resurser blir mindre, och då kommer det att bli viktigare än någonsin att använda dessa så sparsamt som möjligt.

Flygindustrin kommer inte att kunna fortsätta som nu, att importera snittblommor från Afrika med flyg tillhör snart historien. Hela det globala handelsutbytet måste förändras radikalt. Alla länder måste återigen bli mer självförsörjande och lita mindre till transporter. Först och främst gäller det vår livsmedelsförsörjning. Diesel till traktorer, konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel, transporter, plastförpackningar och kylsystem - allt detta gör att vi idag har en matproduktion som är extremt energikrävande. Ungefär 20 procent av den totala energikonsumtionen går idag till livsmedelsförsörjningen. När oljan sinar blir en sådan energiintensiv matförsörjning omöjlig.

Det blir nödvändigt att så snabbt som möjligt ställa om till ekologiskt jordbruk. Fram till 1920-talet var jordbruket faktiskt självförsörjande på energi, och så måste det bli igen. En avgörande förändring blir att bryta dagens trender med ett alltmer specialiserat och storskaligt jordbruk, för att i stället återgå till jordbruk som kombinerar åkerbruk och djurskötsel. Djuren behövs på gården för att få stallgödsel som kan gödsla åkrarna. Detta kretslopp fungerade mycket effektivt ända tills oljeboomen gjorde det möjligt med mekanisering och monokulturer. Spannmålsskördarna har med oljans hjälp kunnat flerdubblas, men denna ökade produktion är inte långsiktigt hållbar. Tvärtom pågår en mycket oroande jordförstöring, matjordslagret på många håll i världen krymper drastiskt. Den amerikanska prärien har exempelvis varit ett av världens mest bördiga områden, men femtio år av ensidiga odlingar och kraftig kemikalieanvändning har gjort att matjordslagret minskat med femtio procent.

En ny jordbrukspolitik som bygger på kretslopp och lokal livsmedelsförsörjning kan inom snar framtid bli en fråga om liv eller död. Inom tio år kommer vi att behöva en miljon bönder i Sverige. Jordbruksarbete blir betydligt viktigare än alla de kunskapsjobb och tjänstesysslor som idag predikas som vägen mot framtiden.  

Ståndpunkter:

  • Världens oljeproduktion har nått sin topp. Därmed står den industriella utvecklingen inför en radikal förändring. Vi måste ställa om till kraftigt krympande tillgång på olja och fossila bränslen.
  • Det håller inte att borra huvudet i sanden och framhärda i tron att ny teknik löser problemen.
  • Hela det globala handelsutbytet måste förändras. Alla länder måste bli mer självförsörjande och lita mindre till transporter.
  • Det blir en fråga om liv eller död att skapa en ny jordbrukspolitik som bygger på kretsloppet och lokal livsmedelsförsörjning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Arbetsgivare gör bort sig i rekryteringsprocessen

Arbetssökande lägger ned själ och hjärta i tester och ansökningsbrev bara för att bli bemötta av autogenererade mejl och AI-botar som sorterar i urvalsprocessen, skriver Ylva Forner.
Publicerad 2 september 2025, kl 09:45
rutor som kryssats i över ett papper
Arbetsgivare tvingar arbetssökande att lägga mycket tid på tester i rekryteringsprocesser. Det ger en osmickrande bild av varumärket, skriver Ylva Forner. Foto: Colourbox/Robert Eldrim
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det slog mig att företag som använder sig av tester och AI-genererade svar i rekryteringsprocesser inte förstår hur deras varumärke framstår. 

Så jag mailade en styrelse på ett av dem, där jag sökt jobb. 
Så här skrev jag: 

Hej,

Jag heter Ylva Forner och lade igår ner större delen av min dag på att söka tjänsten som kommunikations- och insamlingsansvarig hos er. Ett uppdrag jag har både erfarenheten och engagemanget för att vara en perfekt kandidat för. Jag svarade på urvalsfrågor, fick ge mitt löneanspråk och motivera min ansökan, allt mycket personligt och genomarbetat. 

Det här mailet är dock inte till för att pusha för mig själv, utan vad jag undrar är om ni är medvetna om hur rekryteringsprocessen ni står bakom går till och hur bilden av hur ni behandlar människor framstår?

Det är nämligen inte smickrande. 

Innan en människa ens läst min ansökan kommer ett autogenerat mailet som ber mig lägga ännu en halvtimme av min tid på att göra IQ-tester. Passerar jag dessa kommer någon läsa min ansökan och då kan jag eventuellt få bli ”intervjuad av en AI-medarbetare” eller kallade de boten faktiskt för ”kollega?! 

Jag antar att ni alla skrivit dessa tester innan ni ber blivande kollegor göra det

Jag kollar upp dessa tester: AON Switch Challenge. Är det här något ni alla som jobbar på företaget har gjort och klarat av? Min Chalmers-utbildade pappa som haft ledande chefspositioner inom näringslivet i alla år, kliade sig i huvudet och undrade vad tusan det här var. Vilka resultat skriver ni i styrelsen, bara för att ha en referens att jämföra mig med? Jag antar att ni alla skrivit dessa tester innan ni ber blivande kollegor göra det. 

Längst ner i mailet från er rekryteringsfirma läser jag: 

”Varför tester? Och svaret: För att vi vill göra så rättvisa och opartiska beslut som möjligt. Där alla sökande får likvärdiga chanser att visa upp sin kompetens och potential som ledare. Vi kallar det fördomsfri rekrytering. Och ett av stegen som hjälper oss vara fördomsfria är dessa digitala rekryteringstester. 

Lycka till och hör av dig om du har några funderingar!”

Ett ord som också kommer till mig är omänskligt

Jo, jag har några funderingar: 

1. Skulle ni inte kunna be mig göra testerna innan ni ber mig skicka in en ansökan om ni bara läser de kandidaters ansökningar som skrivit ”rätt” på testerna. När jag ansöker om en roll gör jag det med själ och hjärta och slösar helst inte min tid om ni inte ens vill läsa min ansökan.

2. Hur går ett sådant här förfarande hand i hand med att rekrytera till organisationer där man jobbar med människors psykiska hälsa? Jag förstår att det här säljs in som ”rättvist” men ett ord som också kommer till mig är omänskligt. Att ett sådant här bemötande skapar enorm ångest hos de flesta kandidater är inte svårt att förstå

3. Mer av ett påstående än en fundering: Kandiderar är människor, inte brickor i ett spel att dribblas runt med. 

Jag antar att jag med detta mail skjutit ut mig ur processen, men då får det vara värt det för att stå upp mot denna ångestdrivande karusell det utvecklat sig till att söka en ny tjänst.

/Ylva Forner, projektledare och kommunikationsexpert.