Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Gravida och föräldralediga diskrimineras

Var tredje anmälan till DO handlar om arbets­livet. Många av dem gäller diskriminering av föräldralediga. Det skriver Caroline Diab, tillförordnad kommunikationschef, Diskrimineringsombudsmannen
Caroline Diab Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Jennie avancerade från en tjänst "på golvet" till köksinredare på ett stort vitvaruföretag. Men när hon kom tillbaka från föräldraledigheten fick hon inte tillbaka tjänsten, utan anvisades ett jobb som butiksförsäljare eller receptionist. Hon förlorade därmed också möjligheten till en högre provisionslön.

Marika, förskollärare, var föräldraledig i flera år i följd. Hon nekades löneförhöjning av sin kommunala arbetsgivare eftersom chefen inte kunde bedöma "vad hon gjort det senaste året".
Pernilla skulle gå på en anställningsintervju som HR- specialist vid trafikkontoret i en kommun. Men när hon kontaktade arbetsgivaren och förklarade att hon var gravid och skulle få barn inom kort, ställdes intervjun in. Arbetsgivaren förklarade att man behövde någon omgående och att det fanns flera kvalificerade sökande.

Kvinnor blir systematiskt diskriminerade i arbetslivet i samband med graviditet och föräldraledighet, vilket får allvarliga konsekvenser för deras yrkeskarriär.
Ovanstående är tre typiska exempel.

Av de anmälningar DO fått in sedan 2009 handlar drygt 30 procent om arbetslivet. Av dem handlade ungefär en fjärdedel om diskrimineringsgrunden "kön", varav en knapp femtedel rörde missgynnande i samband med graviditet, sammantaget 116 anmälningar
Sedan 2009 har det också kommit in 244 anmälningar som handlar om missgynnande i samband med föräldraledighet.  Alla typer av arbetsgivare anmäls; små och stora företag, arbetsgivare inom privat och offentlig sektor.

Sammantaget har DO träffat 18 förlikningar från och med 2009 som handlar om diskriminering i samband med graviditet. Den vanligaste situationen är att kvinnor inte blir kallade till anställningsintervjuer eller att anställningsintervjuer ställs in när de berättar att de är gravida.
Elva förlikningar och tre domar i AD under samma period handlar om missgynnande i samband med föräldraledighet.

Men även män som är föräldralediga stöter på hinder och missgynnanden i arbetslivet. Generellt är produktion högre värderat i samhället än reproduktion, något som drabbar gravida såväl som föräldralediga arbetstagare oavsett kön.

Den röda tråden i anmälningarna till DO är det faktum att kvinnor föder barn och att de tar ut merparten av föräldraledigheten. Det leder till att kvinnorna halkar efter både i löne- och karriärutveckling, vilket bland annat Unionens rapport "Barn­tillåtet arbetsliv" visar. 74 procent av kvinnorna blir inte erbjudna någon kompetensutveckling under tiden de väntar barn, enligt rapporten, trots att en undersökning visar att föräldraskap snarast bidrar till en mer positiv syn på kompetens och utveckling.

80 procent av kvinnorna tar ut mellan 10 och 12 månader av föräldraledigheten. Det faktum att mamman stannar hemma merparten av föräldraledigheten skapar, tillsammans med att arbetslivet inte är föräldravänligt, strukturer som särskilt missgynnar kvinnor eftersom de oftast har en sämre förankring och position på arbetsmarknaden.
DO skulle gärna se en jämnare fördelning av uttaget av föräldraförsäkringen mellan föräldrarna, för att komma åt denna obalans.

En jämn fördelning av föräldraförsäkringen skulle främja jämställdheten på arbetsmarknaden och bidra till att båda föräldrarna har möjlighet att kombinera barn och jobb på samma villkor, liksom den ger barnet en möjlighet att ha en nära relation till båda föräldrarna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: ”Jobba hemma är ingen rättighet”

Att jobba hemma är inte en rättighet utan en förmån. Chefer måste bli bättre på att kommunicera det, skriver Sohaila Bagger-Sjöbäck.
Publicerad 11 november 2025, kl 09:15
Hybridjobb
Som arbetstagare kan du ha förväntningar om hemarbete, men då behöver du också vara medveten om att vissa tjänster inte erbjuder det, skriver Sohaila Bagger-Sjöbäck. Foto: Colourbox/Sara Rossi
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det är dags att stänga de utdragna diskussionerna om hemarbete.

Många företag och chefer försöker återgå till kulturen office first, men möts av missnöje från anställda som vant sig vid att arbeta hemifrån. Men ofta är det inte själva hemarbetet som skaver mest – problemet är otydliga chefer som har svårt att kommunicera sina förväntningar. 

Samtidigt behöver arbetstagare förstå vad hemarbete faktiskt är – en förmån, inte en rättighet. Som vd för ett bolag som erbjuder interimstjänster kommer jag i kontakt med högt uppsatta chefer i många storbolag. Sedan sommaren har jag sett en tydlig trend i nyinkomna uppdrag, där omkring 70 procent av arbetsgivarna kräver att kandidaterna är på kontoret fem dagar i veckan. 

Det här är ett nytt skifte på arbetsmarknaden, och både arbetsgivare och arbetstagare behöver vara redo för det. Jag märker att diskussioner om hemarbete är ett av storbolagens största problem. För mig är det en ickefråga som tar upp onödig tid och energi och som ofta grundar sig i att otydliga arbetsgivare inte kan kommunicera sina förväntningar ordentligt. 

Det är svårt att ta bort en förmån som medarbetare räknar med

Chefer måste vara tydliga och sätta konkreta policys, samt fundera över vad som fungerar för verksamheten. Samtidigt behöver arbetstagare vara redo att anpassa sig till verksamhetens behov av fysisk närvaro på kontoret. 

Som arbetstagare kan du såklart ha förväntningar om hemarbete, men då behöver du också vara medveten om att vissa tjänster inte erbjuder det, vilket kan påverka dina möjligheter i rekryteringsprocessen. För att diskussionen om hemarbete ska landa rätt behöver arbetsgivare vara transparenta med sina förväntningar redan under rekryteringen. Det är alltid svårt att ta bort en förmån som medarbetare räknar med eller har vant sig vid, särskilt om de fått signaler om en sak under rekryteringen och verkligheten sedan visar sig vara en annan. 

Chefer, var tydliga med vad ni vill – om du inte vill eller kan erbjuda distansarbete, säg det. Kandidaten kanske inte passar din kultur, och det är helt okej. Många bolag kan vara flexibla, och för vissa roller kan distansarbete vara en förutsättning för att attrahera rätt kompetens. Särskilt viktigt är det om man vill locka specialister från andra delar av landet eller världen.

Livet har alltid pågått

För att förtydliga, jag är inte emot distansjobb, men det är viktigt att frågan hanteras på rätt sätt och att man landar i strategiska lösningar. Juridiskt kan medarbetare inte kräva hemarbete, och att utebli från arbetsplatsen kan i vissa fall betraktas som arbetsvägran. Det kan dock finnas legitima skäl att begära distansarbete, exempelvis hälsoskäl, arbetsmiljöaspekter eller rehabilitering. 

Trots detta ser jag fortfarande att många arbetstagare ser hemarbete som en rättighet, trots att pandemin är över sedan länge. När vi vande oss vid att allt kunde ske på distans upplevde många att det underlättade i vardagen. Men livet har alltid pågått. Skillnaden nu är att många tar hemarbete för givet, vilket inte överensstämmer med den nya verklighet vi står inför. Därför måste arbetsgivare vara tydliga i kommunikationen om hemarbete, och arbetstagare måste vara beredda att återgå till kontoren. 

/Sohaila Bagger-Sjöbäck, vd för Novare Interim & Recruitment