Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Gravida och föräldralediga diskrimineras

Var tredje anmälan till DO handlar om arbets­livet. Många av dem gäller diskriminering av föräldralediga. Det skriver Caroline Diab, tillförordnad kommunikationschef, Diskrimineringsombudsmannen
Caroline Diab Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Jennie avancerade från en tjänst "på golvet" till köksinredare på ett stort vitvaruföretag. Men när hon kom tillbaka från föräldraledigheten fick hon inte tillbaka tjänsten, utan anvisades ett jobb som butiksförsäljare eller receptionist. Hon förlorade därmed också möjligheten till en högre provisionslön.

Marika, förskollärare, var föräldraledig i flera år i följd. Hon nekades löneförhöjning av sin kommunala arbetsgivare eftersom chefen inte kunde bedöma "vad hon gjort det senaste året".
Pernilla skulle gå på en anställningsintervju som HR- specialist vid trafikkontoret i en kommun. Men när hon kontaktade arbetsgivaren och förklarade att hon var gravid och skulle få barn inom kort, ställdes intervjun in. Arbetsgivaren förklarade att man behövde någon omgående och att det fanns flera kvalificerade sökande.

Kvinnor blir systematiskt diskriminerade i arbetslivet i samband med graviditet och föräldraledighet, vilket får allvarliga konsekvenser för deras yrkeskarriär.
Ovanstående är tre typiska exempel.

Av de anmälningar DO fått in sedan 2009 handlar drygt 30 procent om arbetslivet. Av dem handlade ungefär en fjärdedel om diskrimineringsgrunden "kön", varav en knapp femtedel rörde missgynnande i samband med graviditet, sammantaget 116 anmälningar
Sedan 2009 har det också kommit in 244 anmälningar som handlar om missgynnande i samband med föräldraledighet.  Alla typer av arbetsgivare anmäls; små och stora företag, arbetsgivare inom privat och offentlig sektor.

Sammantaget har DO träffat 18 förlikningar från och med 2009 som handlar om diskriminering i samband med graviditet. Den vanligaste situationen är att kvinnor inte blir kallade till anställningsintervjuer eller att anställningsintervjuer ställs in när de berättar att de är gravida.
Elva förlikningar och tre domar i AD under samma period handlar om missgynnande i samband med föräldraledighet.

Men även män som är föräldralediga stöter på hinder och missgynnanden i arbetslivet. Generellt är produktion högre värderat i samhället än reproduktion, något som drabbar gravida såväl som föräldralediga arbetstagare oavsett kön.

Den röda tråden i anmälningarna till DO är det faktum att kvinnor föder barn och att de tar ut merparten av föräldraledigheten. Det leder till att kvinnorna halkar efter både i löne- och karriärutveckling, vilket bland annat Unionens rapport "Barn­tillåtet arbetsliv" visar. 74 procent av kvinnorna blir inte erbjudna någon kompetensutveckling under tiden de väntar barn, enligt rapporten, trots att en undersökning visar att föräldraskap snarast bidrar till en mer positiv syn på kompetens och utveckling.

80 procent av kvinnorna tar ut mellan 10 och 12 månader av föräldraledigheten. Det faktum att mamman stannar hemma merparten av föräldraledigheten skapar, tillsammans med att arbetslivet inte är föräldravänligt, strukturer som särskilt missgynnar kvinnor eftersom de oftast har en sämre förankring och position på arbetsmarknaden.
DO skulle gärna se en jämnare fördelning av uttaget av föräldraförsäkringen mellan föräldrarna, för att komma åt denna obalans.

En jämn fördelning av föräldraförsäkringen skulle främja jämställdheten på arbetsmarknaden och bidra till att båda föräldrarna har möjlighet att kombinera barn och jobb på samma villkor, liksom den ger barnet en möjlighet att ha en nära relation till båda föräldrarna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Jobbannonser ett spel för gallerierna

Över 200 personer sökte samma tjänst. Efter tre dagar fick jag avslag med motiveringen att arbetsgivaren sökte en annan kompetens än den annonsen lyfte fram. Varför annonserar man efter en kompetensprofil men väljer utifrån en annan? skriver Claes Foxérus.
Claes Foxérus Publicerad 5 november 2026, kl 06:15
Anställningsavtal
En rättvis arbetsmarknad kräver att arbetsgivare beskriver tjänsten korrekt, tillämpar tydliga urvalskriterier, ger saklig återkoppling och säkerställer att rekryteringen tål granskning, skriver Claes Foxérus. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Min erfarenhet från en nyligen genomförd rekrytering väcker frågor om rättvisa och transparens på arbetsmarknaden: Är rekryteringen verkligen öppen, eller är jobbannonsen bara ett spel för gallerierna?

Jag påstår inte att att denna rekrytering var uppgjord. Men när annonsen inte stämmer med arbetsgivarens urvalskriterier är något dysfunktionellt!

Jag sökte tjänst på 50 procent som ”Samordnare med inriktning på kommunikation”. Över 200 personer hade sökt. Efter bara tre dagar fick jag besked om att jag inte gått vidare.

Den sökande måste kunna lita på att annonsen beskriver vad arbetsgivaren faktiskt söker

Jag bad om återkoppling. Arbetsgivaren svarade att jag hade gedigen erfarenhet och utbildning inom kommunikation, men att kommunikationen inte var den största delen av arbetet. De kandidater som gått vidare hade främst erfarenhet av samordning, samtal och coachning med ambassadörer och samarbetspartner.

Problemet? Annonsen lyfte fram strategisk och operationell kommunikation, kampanjer, informationsmaterial, digital närvaro, sociala medier och uppföljning av kommunikationsinsatser. Kommunikation framstod tydligt som en central del av tjänsten.

Om samordning, relationsbyggande och coachning var viktigast, varför framgick inte det tydligare från början?

Det handlar inte om att jag anser mig ha rätt till jobbet. Det handlar om att sökande måste kunna lita på att annonsen beskriver vad arbetsgivaren faktiskt söker.

Vad händer om arbetsgivaren redan har en intern kandidat eller någon i sitt nätverk i åtanke? Det behöver inte vara fel. Men om annonsen inte speglar de verkliga urvalskriterierna uppstår ett allvarligt transparensproblem.

Jag kan inte veta om det var så i mitt fall. Men motsägelsen mellan annonsen och återkopplingen väcker frågor som förtjänar svar. En formellt öppen rekrytering är inte automatiskt en rättvis rekrytering.

Om arbetsgivaren hänvisar till kompetenser som inte framgick av annonsen blir avslaget svårt att lära av

Arbetsgivare talar ofta om kompetensbrist. Samtidigt söker människor med relevant utbildning och erfarenhet jobb utan att förstå varför de väljs bort.

Varje ansökan kräver tid och energi. Om arbetsgivaren hänvisar till kompetenser som inte tydligt framgick av annonsen blir avslaget svårt att lära av. Motivationen urholkas och förtroendet minskar.

För den som dessutom måste söka jobb för att uppfylla Arbetsförmedlingens krav blir frustrationen ännu större. Den arbetssökande måste bevisa sin aktivitet, medan arbetsgivaren inte alltid behöver förklara hur urvalet gått till.

Det blir ett Moment 22: Hur ska du förbättra dina ansökningar när du inte vet vad som faktiskt avgör?

En jobbannons måste ge sökande en ärlig bild av vad som krävs

En mer rättvis arbetsmarknad kräver att arbetsgivare beskriver tjänsten korrekt, tillämpar tydliga urvalskriterier, ger saklig återkoppling och säkerställer att rekryteringen tål granskning.

En jobbannons måste betyda mer än att en tjänst har publicerats. Den måste ge sökande en ärlig bild av vad som krävs. Annars riskerar den öppna rekryteringen, som i detta fall, att bara vara öppen på papperet. 

AF kontrollerar noggrant att alla inskrivnas aktiviteter uppfyller minimikrav, annars uppkommer sanktioner. Men kontrolleras arbetsgivares rekryteringsannonser? 

Enligt Svenskt Näringsliv (2026) misslyckas 25 procent av alla rekryteringar. Det väcker en relevant fråga: Hur stor del av den påstådda kompetensbristen beror egentligen på arbetsgivarnas egna brister i rekryteringsprocessen? När kravprofilen ändras under processens gång riskerar arbetsgivare att själva bidra till det problem de säger sig vilja lösa.

/Claes Foxérus