Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Gravida och föräldralediga diskrimineras

Var tredje anmälan till DO handlar om arbets­livet. Många av dem gäller diskriminering av föräldralediga. Det skriver Caroline Diab, tillförordnad kommunikationschef, Diskrimineringsombudsmannen
Caroline Diab Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Jennie avancerade från en tjänst "på golvet" till köksinredare på ett stort vitvaruföretag. Men när hon kom tillbaka från föräldraledigheten fick hon inte tillbaka tjänsten, utan anvisades ett jobb som butiksförsäljare eller receptionist. Hon förlorade därmed också möjligheten till en högre provisionslön.

Marika, förskollärare, var föräldraledig i flera år i följd. Hon nekades löneförhöjning av sin kommunala arbetsgivare eftersom chefen inte kunde bedöma "vad hon gjort det senaste året".
Pernilla skulle gå på en anställningsintervju som HR- specialist vid trafikkontoret i en kommun. Men när hon kontaktade arbetsgivaren och förklarade att hon var gravid och skulle få barn inom kort, ställdes intervjun in. Arbetsgivaren förklarade att man behövde någon omgående och att det fanns flera kvalificerade sökande.

Kvinnor blir systematiskt diskriminerade i arbetslivet i samband med graviditet och föräldraledighet, vilket får allvarliga konsekvenser för deras yrkeskarriär.
Ovanstående är tre typiska exempel.

Av de anmälningar DO fått in sedan 2009 handlar drygt 30 procent om arbetslivet. Av dem handlade ungefär en fjärdedel om diskrimineringsgrunden "kön", varav en knapp femtedel rörde missgynnande i samband med graviditet, sammantaget 116 anmälningar
Sedan 2009 har det också kommit in 244 anmälningar som handlar om missgynnande i samband med föräldraledighet.  Alla typer av arbetsgivare anmäls; små och stora företag, arbetsgivare inom privat och offentlig sektor.

Sammantaget har DO träffat 18 förlikningar från och med 2009 som handlar om diskriminering i samband med graviditet. Den vanligaste situationen är att kvinnor inte blir kallade till anställningsintervjuer eller att anställningsintervjuer ställs in när de berättar att de är gravida.
Elva förlikningar och tre domar i AD under samma period handlar om missgynnande i samband med föräldraledighet.

Men även män som är föräldralediga stöter på hinder och missgynnanden i arbetslivet. Generellt är produktion högre värderat i samhället än reproduktion, något som drabbar gravida såväl som föräldralediga arbetstagare oavsett kön.

Den röda tråden i anmälningarna till DO är det faktum att kvinnor föder barn och att de tar ut merparten av föräldraledigheten. Det leder till att kvinnorna halkar efter både i löne- och karriärutveckling, vilket bland annat Unionens rapport "Barn­tillåtet arbetsliv" visar. 74 procent av kvinnorna blir inte erbjudna någon kompetensutveckling under tiden de väntar barn, enligt rapporten, trots att en undersökning visar att föräldraskap snarast bidrar till en mer positiv syn på kompetens och utveckling.

80 procent av kvinnorna tar ut mellan 10 och 12 månader av föräldraledigheten. Det faktum att mamman stannar hemma merparten av föräldraledigheten skapar, tillsammans med att arbetslivet inte är föräldravänligt, strukturer som särskilt missgynnar kvinnor eftersom de oftast har en sämre förankring och position på arbetsmarknaden.
DO skulle gärna se en jämnare fördelning av uttaget av föräldraförsäkringen mellan föräldrarna, för att komma åt denna obalans.

En jämn fördelning av föräldraförsäkringen skulle främja jämställdheten på arbetsmarknaden och bidra till att båda föräldrarna har möjlighet att kombinera barn och jobb på samma villkor, liksom den ger barnet en möjlighet att ha en nära relation till båda föräldrarna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Avskaffa friskvårdstimmen – låt personalen träna varje dag

Den bästa friskvårdsförmånen är inte ett gymkort eller en schemalagd timme i veckan, utan friheten att träna när arbetsdagen tillåter, skriver Andreas Wallin.
Andreas Wallin Publicerad 17 november 2026, kl 06:00
Träna på jobbet istället för friskvårdstimme
Friskvårdsbidrag och gymkort räcker inte om arbetsdagen inte lämnar utrymme för träning,skriver Andreas Wallin. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Många arbetsgivare erbjuder friskvårdsbidrag, gymkort och ibland en timmes träning i veckan. Det låter generöst. Men för många anställda är det inte pengar till ett gymkort som saknas. Det är tid. Efter 17 år som entreprenörer i byggbranschen är vi övertygade om att arbetsgivare behöver tänka om.

Andreas Wallin

När vi drev vårt byggföretag såg vi hur svårt det var att få ihop arbete, familj och träning. För den som ska vara på jobbet före sju är ett gympass före arbetsdagen sällan lockande. För småbarnsföräldern kan kvällsträning betyda ännu ett stressmoment mellan hämtning, matlagning och läggning. Och den som tränar på lunchen ska hinna byta om, duscha och äta innan nästa möte.

När tiden inte räcker är det ofta träningen som ryker först.

Så vi gjorde tvärtom. Vi avsatte omkring 60 kvadratmeter av våra lokaler och byggde ett ordentligt gym. Vi investerade hundratusentals kronor i utrustning, bra golv, omklädningsrum och duschar. Vi ordnade handdukar, tvål och schampo. Allt för att det skulle vara enkelt att träna och sedan gå tillbaka till jobbet.

Men den viktigaste investeringen var inte maskinerna. Det var förtroendet.

För den som ska vara på jobbet före sju är ett gympass före arbetsdagen sällan lockande

Vår policy var enkel: ”Träna när fan du vill.” Före jobbet, på lunchen eller mitt på förmiddagen om man behövde en paus. Det enda kravet var att arbetet skulle fungera, att kunderna fick det de blivit lovade och att kollegorna inte behövde göra någon annans jobb.

Den första invändningen från andra företagsledare brukar vara: ”Men tänk om folk missbrukar det?”

Det hände inte hos oss. En medarbetare som vill undvika att arbeta behöver knappast ett gym för att göra det. Det går lika bra att fastna i meningslösa möten, telefonen eller uppgifter som drar ut på tiden. Om någon inte levererar är det ett ledarskapsproblem, inte ett träningsproblem.

Hos oss kom vissa tidigare till arbetsplatsen för att träna. Andra stannade längre. Gymmet blev också en mötesplats för människor från olika delar av företaget. Ibland körde vi gemensam cirkelträning med en personlig tränare. Kollegor som sällan träffades i arbetet lärde känna varandra mellan vikterna och träningsredskapen.

Vi upplevde en stark sammanhållning och låg sjukfrånvaro. Vi kan inte bevisa att gymmet orsakade det. Men vi såg heller inga tecken på att människor presterade mindre för att de kunde träna under arbetsdagen. Tvärtom blev möjligheten ett tydligt argument när vi rekryterade.

Arbetsgivare behöver inte bara timmar vid ett skrivbord, utan medarbetare som orkar koncentrera sig

Vi behöver också ändra hur vi räknar. Ett två timmar långt möte betraktas utan vidare som arbete. Men 40 minuter i gymmet kan beskrivas som förlorad produktion. Varför? En arbetsgivare behöver inte bara timmar vid ett skrivbord, utan medarbetare som orkar koncentrera sig, samarbeta och prestera över tid.

Det betyder inte att varje träningsminut ger ekonomisk avkastning. Men det är lika orimligt att automatiskt räkna den som en ren förlust.

Ekonomin handlar dessutom om vad företaget redan betalar för. Många arbetsgivare subventionerar externa gymkort och friskvårdsportaler som används ojämnt. När vi byggde vårt gym kunde vi samtidigt sluta betala för externa kort. Ett eget gym är förstås inte lösningen överallt, men arbetsgivare borde fråga sig om friskvårdspengarna kan användas närmare arbetsplatsen – och med större effekt i vardagen.

Alla har inte kontorsjobb och alla arbetsgivare kan inte avsätta 60 kvadratmeter. En sjuksköterska, chaufför eller byggnadsarbetare kan inte alltid lämna arbetet när som helst. Men principen går att anpassa: ett mindre träningsrum, ett samarbete med ett närliggande gym, promenadmöten eller möjlighet att ta en löprunda när schemat tillåter.

Målet är att ta bort hinder, inte skapa nya krav

Och nej, alla måste inte träna. Ingen chef ska kontrollera steg, kroppsvikt eller träningspass. Målet är att ta bort hinder, inte skapa nya krav. Frihet fungerar bara om den är verklig – även när en medarbetare går till gymmet klockan tio på förmiddagen.

Arbetsgivare borde sluta fråga hur de har råd att låta människor träna under arbetsdagen och börja fråga vad det kostar när människor aldrig hinner.

Avskaffa den schemalagda friskvårdstimmen. Låt personalen kunna träna varje dag – när arbetet tillåter det och när det passar dem.

Andreas Wallin, entreprenör och vice vd, Longevity Life AB