Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: En positiv trygghetschock

Det är vad TCO kallar sitt program för att ta Sverige ur krisen. Förslagen kostar 30-50 miljarder, runt två procent av BNP.
Björn Öijer Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Tre samverkande ekonomiska kriser inom bostadsfastigheter, finanser och efterfrågan av produkter och tjänster hotar att göra 200?000 personer arbetslösa, enligt den rapport som TCO presenterade före årsskiftet. För industrin blev det en tvärnit.

För att stärka hushållens köpkraft behövs följande omedelbara insatser:

  • Fortsatta sänkningar av Riksbankens reporänta ned mot en procent.
  • Rejäl höjning av bidragsdelen till studenter och tillfällig höjning av barnbidragen.
  •  Återställ a-kassan med sänkta avgifter och höj inkomsttaket.
  • Inför ett omfattande stöd till bostadsbyggande och tidigarelägg miljöinvesteringar.
  • Särskilt stöd för utbildning till personer som varslas om uppsägning.

TCO föreslår också en tillfällig sänkning av momsen under lågkonjunkturen, ökade resurser till kommunerna och landstingen för att undvika uppsägningar i offentliga sektorn och statliga lånegarantier till småföretag. Hittills har TCO fått gehör för kravet på sänkt reporänta och statliga lånegarantier. Att dessa garantier inte verkställts i önskad omfattning är en annan sak. Internationellt reses krav på EU att omfördela jordbruksstöd till forskning och omställning i krisdrabbade branscher. Ett EU-direktiv efterlyses med etiska riktlinjer för företagsledningars bonusar.

I december berömde TCO-ordföranden Sture Nordh regeringens stimulanspaket, särskilt ROT-avdraget och satsningar på Arbetsförmedlingen och nya yrkesutbildningar. Men kritiken kvarstod mot att åtgärderna är för snålt tilltagna.

På Unionens extrakongress i januari togs ett uttalande, där ledamöterna sa klart nej till lönesänkningar och krävde ytterligare åtgärder för att säkra företagens kapitalförsörjning och personalens kompetens, tidigare igångsättning av infrastrukturinvesteringar samt förbättringar av a-kassan, höjt tak och lägre avgift.

Unionen har positivt noterat regeringens löfte om tillfälligt uppskov med skatter och arbetsgivaravgifter till företag med betalningsproblem men önskar liksom TCO kraftigare tag för att stimulera hushållens efterfrågan.

Unionen föreslår också en fördubbling av miljöbilspremien och att en tillfällig skrotbilspremie införs. I ett fackligt paket för stöd till fordonsindustrin och Västsverige ingår momsbefriad utbildning, forskningsinstitut och innovationsstöd, bättre kommunikationer och dialog mellan företag, facket och regeringen.       

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Jobba på distans – belöning eller rättighet?

REPLIK. Distansarbete ska ses som en jämlik arbetsform och inte ett undantag eller en belöning, skriver Oscar Fredriksson.
Publicerad 14 november 2025, kl 09:55
distansjobb
Är distansjobb en belöning som arbetsgivaren kan erbjuda högpresterande medarbetare eller borde det vara en rättighet för alla? skriver Oscar Fredriksson. Foto: Colourbox/privat
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Detta är en replik på Sohaila Bagger-Sjöbäcks debattext från 11/11 "Jobba hemma är ingen rättighet"

Frågan om distansarbete engagerar och jag har sedan 2022 gjort återkommande undersökningar på LinkedIn för att fånga synpunkter från mitt nätverk. Nu senast var frågan om det är ok att använda möjlighet till distansarbete som en belöning för goda prestationer. Två tredjedelar av de svarande tyckte inte det. Men hur ska vi då se på detta med distansarbete? Är det en belöning som arbetsgivaren kan erbjuda högpresterande medarbetare eller borde det vara en rättighet för alla?

Jag delar uppfattningen i debattinlägget från  Sohaila Bagger-Sjöbäck att det behövs tydlighet från arbetsgivare kring förväntningar men vill lyfta några kompletterande perspektiv. Om distansarbete möjliggör en bättre arbetsprestation, högre produktivitet, bättre arbetsmiljö, fler i arbete, bättre balans mellan arbete och privatliv samt mindre miljöpåverkan, är det då inte märkligt att avstå från dessa fördelar endast på grund av att man som chef vill ha medarbetarna inom synhåll? 

Är distansarbete en belöning arbetsgivaren kan erbjuda högpresterande?

Forskningen visar att när medarbetare får mer inflytande och medbestämmande så ökar också både engagemang och prestation. Den flexibilitet som distansarbete innebär är med andra ord inte en gåva till medarbetaren utan ett verktyg för arbetsgivaren för att optimera sin verksamhet. 

Ett modernt arbetsliv kräver flexibla lösningar där vissa uppgifter och yrken kräver fysisk närvaro - andra gör det inte. Det avgörande för att kunna dra nytta av distansarbetets positiva effekter är att arbetsgivaren öppet och systematiskt analyserar vilka arbetsformer som bäst bidrar till att stärka såväl goda resultat som god arbetsmiljö och långsiktig hållbarhet. Det egna ledarskapets begränsningar ska inte tillåtas stå i vägen för att välja de lösningar som bäst svarar mot organisationens behov och ambition.

En del av denna systematiska analys är att regelbundet följa upp hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. En åtgärd kan här vara att särskilt lägga till och följa upp distansarbete som en bakgrundsvariabel i organisationens återkommande medarbetar- och arbetsmiljöundersökningar. På detta sätt kan man som arbetsgivare bygga upp en bättre kunskap kring hur medarbetarna påverkas av distansarbete och identifiera såväl riskbeteenden som positiva effekter för att kunna optimera verksamheten. 

Att bygga en kultur där distansarbete ses som en jämlik arbetsform - och inte ett undantag eller en belöning - är en viktig del av arbetet med att skapa en modern och flexibel arbetsplats.

Ett modernt arbetsliv kräver flexibla lösningar

Som arbetsgivare och chef behöver man också respektera, hantera och reda ut det missnöje som kan uppstå på en arbetsplats när personer upplever att de inte får samma möjligheter eller villkor som sina kollegor. Men på samma sätt som vid lönesättning så kommer också möjligheten till distansarbete att behöva prövas och motiveras individuellt. 

Vi har sedan länge övergett lönetrappor baserat på tjänsteår som modell för lönesättning och behöver nu också utveckla en mer individuell syn på distansarbete. Alla arbetsgivare och medarbetare är olika vilket kräver individuella lösningar men en ökad möjlighet till flexibilitet bör i de fall det främjar verksamhetens resultat och den enskilde medarbetarens arbetsprestation givetvis tas tillvara. Det vore direkt slöseri för en arbetsgivare att inte ta tillvara de många positiva effekter som möjligheten till distansjobb erbjuder.

/Oscar Fredriksson, Affärschef och chefsjurist på Whole