Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Barns arbete bra för självkänslan

Ibland påstås att barnarbete inte existerar i Sverige. Men tvärtom är det vanligt. Det lär barn ta ansvar, stärker självkänslan och kan fungera som ett bra komplement till skolan.
Tobias Samuelsson Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Undersökningar pekar på att barn i dagens svenska samhälle arbetar i stor utsträckning. Det sker oftast i skärningspunkten mellan betalt/obetalt och formellt/informellt arbete, och återfinns framförallt inom service, handel och försäljning. Ett tydligt exempel är kommissionsförsäljning där barn säljer saker som godis, kakor, lotter, salami och tulpaner. Många barn är involverade och det rör sig om stora belopp. Jultidningar är ett annat exempel.  I Sverige säljer mellan 100?000 och 120?000 barn i åldern 9-14 jultidningar varje år. Den sammanlagda årliga omsättningen ligger enligt uppgifter i dagspressen på flera hundra miljoner. Många barn är dessutom engagerade i försäljning av kvällstidningar och i utdelning av direktreklam. En annan form av försäljningsarbete sker genom Majblommans insamlingar. Våren 2009 sålde runt 100 000 barn i åldersgruppen 9-12 majblommor.

Nu invänder kanske någon att det inte är bra för barn att arbeta, eller att barn riskerar att bli utnyttjade. Båda synpunkterna kan vara korrekta. Arbetsuppgifter som är skadliga för individens utveckling är aldrig bra. Varken barn eller vuxna bör tvingas att delta i sådant arbete. Ingen bör heller tvingas arbeta utan rimlig ersättning. Arbete behöver dock inte självklart vara underbetalt eller hälsovådligt. När barn, föräldrar och lärare i Sverige intervjuas om arbete framkommer att arbete ofta är ett positivt och uppskattat inslag. Och då inte framförallt för att arbetet ger pengar som kan användas för att köpa saker. Snarare verkar såväl barn, föräldrar som lärare uppskatta arbetet för arbetets uppfostrande och utbildande värden. Genom att arbeta lär sig barnen till exempel att ta ansvar. Väl genomfört arbete kan därtill stärka deras självkänsla. Dessutom verkar barnen, föräldrarna och lärarna mena att arbetet förmedlar kunskaper som skolan inte bidrar med. Genom att arbeta möter barnen miljöer och människor som de annars sällan stöter på och de får ett vidgat samhällsperspektiv. Olika former av arbete kan därmed komplettera skolutbildningen.

Genom att både gå i skolan och arbeta blir barnen bättre förberedda för det framtida yrkeslivet, för vuxenlivet. Då blir arbete inget hot mot barnen utan en viktig pusselbit i deras utveckling och utbildning. Förutsatt att det sker med rimlig ersättning och under vettiga villkor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Anställdas mående är sämre efter pandemin

Anställda har mindre energi och motivation i dag än före pandemin. Det visar resultatet av över 1 000 personlighetstester, skriver Klaus Olsen.
Publicerad 16 september 2025, kl 06:00
Man ligger på ett skrivbord
Hur mår vi post-pandemi? Energin och engagemanget på jobbet är lågt, visar resultatet av över 1 000 personlighetstester. Foto:Privat/Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

När pandemin slog till förändrades världen över en natt. Redan då förstod vi att effekterna skulle bli stora, men få kunde ana hur djupt och långvarigt spåren skulle bli i våra hjärnor och vårt arbetsliv. I dag, flera år senare, ser vi konsekvenser som inte kan mätas i enbart sjukvårdsstatistik – det handlar om vårt mentala välmående och vår förmåga till motivation, utveckling och engagemang.

En ny studie publicerad i Nature Communications visar att våra hjärnor faktiskt åldrades i genomsnitt 5,5 månader snabbare under pandemin – oavsett om vi själva blev sjuka eller inte. Det är ett slående exempel på hur djupa avtryck en kris kan göra, även bortom fysiska symtom. Den kollektiva upplevelsen av stress, oro, social isolering och brutna vanor har påverkat oss alla.

Återgång till jobbet har inneburit en känsla av trötthet snarare än ny energi

När vi i en studie analyserade över 1 000 svenska personlighetstester var bilden klar: motivationen och drivkraften hos anställda har försvagats påtagligt jämfört med nivåerna före pandemin 2018. I princip samtliga undersökta egenskaper kopplat till arbetsglädje, ambition, utvecklingslust och riskbenägenhet har minskat. Detta är inte enskilda fall, utan ett genomgående mönster i hela arbetslivet.

För många har återgången till jobbet efter semestern inneburit en känsla av osäkerhet och trötthet snarare än ny energi. Många arbetsplatser vittnar om svårigheter att återupprätta engagemang och framtidstro. Vi ser nu att pandemins effekter slagit rot i kulturen: det är svårare att entusiasmera, sätta ambitiösa mål eller hitta motivation till att utvecklas – både som individ och verksamhet.

Den här utvecklingen ställer stora krav på arbetsgivare, företagare och beslutsfattare. Vi kan inte räkna med att tiden ensam läker de sår som pandemin rivit upp. Psykologisk återuppbyggnad och satsningar på välmående på jobbet måste få högsta prioritet, lika självklart som att vi fokuserade på smittskydd och fysisk säkerhet när krisen var som värst. Det handlar om att investera i mentalt kapital och skapa miljöer där människor kan återfå sin drivkraft och sitt engagemang.

Låt oss tala öppet om pandemins långsiktiga konsekvenser 

Jag ser det som en samhällsuppgift att ta dessa signaler på största allvar. Vår framtida innovationskraft och välfärd hänger på att vi återvinner både motivation och arbetsglädje. Låt oss tala öppet om pandemins långsiktiga konsekvenser – och agera för att rusta oss mentalt lika systematiskt som vi rustat oss fysiskt. Alternativet är att risken för ett fortsatt stukat arbetsliv växer, både för individ och samhälle.

/Klaus Olsen, vd Jobmatch Sweden