Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Barns arbete bra för självkänslan

Ibland påstås att barnarbete inte existerar i Sverige. Men tvärtom är det vanligt. Det lär barn ta ansvar, stärker självkänslan och kan fungera som ett bra komplement till skolan.
Tobias Samuelsson Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Undersökningar pekar på att barn i dagens svenska samhälle arbetar i stor utsträckning. Det sker oftast i skärningspunkten mellan betalt/obetalt och formellt/informellt arbete, och återfinns framförallt inom service, handel och försäljning. Ett tydligt exempel är kommissionsförsäljning där barn säljer saker som godis, kakor, lotter, salami och tulpaner. Många barn är involverade och det rör sig om stora belopp. Jultidningar är ett annat exempel.  I Sverige säljer mellan 100?000 och 120?000 barn i åldern 9-14 jultidningar varje år. Den sammanlagda årliga omsättningen ligger enligt uppgifter i dagspressen på flera hundra miljoner. Många barn är dessutom engagerade i försäljning av kvällstidningar och i utdelning av direktreklam. En annan form av försäljningsarbete sker genom Majblommans insamlingar. Våren 2009 sålde runt 100 000 barn i åldersgruppen 9-12 majblommor.

Nu invänder kanske någon att det inte är bra för barn att arbeta, eller att barn riskerar att bli utnyttjade. Båda synpunkterna kan vara korrekta. Arbetsuppgifter som är skadliga för individens utveckling är aldrig bra. Varken barn eller vuxna bör tvingas att delta i sådant arbete. Ingen bör heller tvingas arbeta utan rimlig ersättning. Arbete behöver dock inte självklart vara underbetalt eller hälsovådligt. När barn, föräldrar och lärare i Sverige intervjuas om arbete framkommer att arbete ofta är ett positivt och uppskattat inslag. Och då inte framförallt för att arbetet ger pengar som kan användas för att köpa saker. Snarare verkar såväl barn, föräldrar som lärare uppskatta arbetet för arbetets uppfostrande och utbildande värden. Genom att arbeta lär sig barnen till exempel att ta ansvar. Väl genomfört arbete kan därtill stärka deras självkänsla. Dessutom verkar barnen, föräldrarna och lärarna mena att arbetet förmedlar kunskaper som skolan inte bidrar med. Genom att arbeta möter barnen miljöer och människor som de annars sällan stöter på och de får ett vidgat samhällsperspektiv. Olika former av arbete kan därmed komplettera skolutbildningen.

Genom att både gå i skolan och arbeta blir barnen bättre förberedda för det framtida yrkeslivet, för vuxenlivet. Då blir arbete inget hot mot barnen utan en viktig pusselbit i deras utveckling och utbildning. Förutsatt att det sker med rimlig ersättning och under vettiga villkor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Jobba på distans – belöning eller rättighet?

REPLIK. Distansarbete ska ses som en jämlik arbetsform och inte ett undantag eller en belöning, skriver Oscar Fredriksson.
Publicerad 14 november 2025, kl 09:55
distansjobb
Är distansjobb en belöning som arbetsgivaren kan erbjuda högpresterande medarbetare eller borde det vara en rättighet för alla? skriver Oscar Fredriksson. Foto: Colourbox/privat
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Detta är en replik på Sohaila Bagger-Sjöbäcks debattext från 11/11 "Jobba hemma är ingen rättighet"

Frågan om distansarbete engagerar och jag har sedan 2022 gjort återkommande undersökningar på LinkedIn för att fånga synpunkter från mitt nätverk. Nu senast var frågan om det är ok att använda möjlighet till distansarbete som en belöning för goda prestationer. Två tredjedelar av de svarande tyckte inte det. Men hur ska vi då se på detta med distansarbete? Är det en belöning som arbetsgivaren kan erbjuda högpresterande medarbetare eller borde det vara en rättighet för alla?

Jag delar uppfattningen i debattinlägget från  Sohaila Bagger-Sjöbäck att det behövs tydlighet från arbetsgivare kring förväntningar men vill lyfta några kompletterande perspektiv. Om distansarbete möjliggör en bättre arbetsprestation, högre produktivitet, bättre arbetsmiljö, fler i arbete, bättre balans mellan arbete och privatliv samt mindre miljöpåverkan, är det då inte märkligt att avstå från dessa fördelar endast på grund av att man som chef vill ha medarbetarna inom synhåll? 

Är distansarbete en belöning arbetsgivaren kan erbjuda högpresterande?

Forskningen visar att när medarbetare får mer inflytande och medbestämmande så ökar också både engagemang och prestation. Den flexibilitet som distansarbete innebär är med andra ord inte en gåva till medarbetaren utan ett verktyg för arbetsgivaren för att optimera sin verksamhet. 

Ett modernt arbetsliv kräver flexibla lösningar där vissa uppgifter och yrken kräver fysisk närvaro - andra gör det inte. Det avgörande för att kunna dra nytta av distansarbetets positiva effekter är att arbetsgivaren öppet och systematiskt analyserar vilka arbetsformer som bäst bidrar till att stärka såväl goda resultat som god arbetsmiljö och långsiktig hållbarhet. Det egna ledarskapets begränsningar ska inte tillåtas stå i vägen för att välja de lösningar som bäst svarar mot organisationens behov och ambition.

En del av denna systematiska analys är att regelbundet följa upp hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. En åtgärd kan här vara att särskilt lägga till och följa upp distansarbete som en bakgrundsvariabel i organisationens återkommande medarbetar- och arbetsmiljöundersökningar. På detta sätt kan man som arbetsgivare bygga upp en bättre kunskap kring hur medarbetarna påverkas av distansarbete och identifiera såväl riskbeteenden som positiva effekter för att kunna optimera verksamheten. 

Att bygga en kultur där distansarbete ses som en jämlik arbetsform - och inte ett undantag eller en belöning - är en viktig del av arbetet med att skapa en modern och flexibel arbetsplats.

Ett modernt arbetsliv kräver flexibla lösningar

Som arbetsgivare och chef behöver man också respektera, hantera och reda ut det missnöje som kan uppstå på en arbetsplats när personer upplever att de inte får samma möjligheter eller villkor som sina kollegor. Men på samma sätt som vid lönesättning så kommer också möjligheten till distansarbete att behöva prövas och motiveras individuellt. 

Vi har sedan länge övergett lönetrappor baserat på tjänsteår som modell för lönesättning och behöver nu också utveckla en mer individuell syn på distansarbete. Alla arbetsgivare och medarbetare är olika vilket kräver individuella lösningar men en ökad möjlighet till flexibilitet bör i de fall det främjar verksamhetens resultat och den enskilde medarbetarens arbetsprestation givetvis tas tillvara. Det vore direkt slöseri för en arbetsgivare att inte ta tillvara de många positiva effekter som möjligheten till distansjobb erbjuder.

/Oscar Fredriksson, Affärschef och chefsjurist på Whole