Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Barns arbete bra för självkänslan

Ibland påstås att barnarbete inte existerar i Sverige. Men tvärtom är det vanligt. Det lär barn ta ansvar, stärker självkänslan och kan fungera som ett bra komplement till skolan.
Tobias Samuelsson Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Undersökningar pekar på att barn i dagens svenska samhälle arbetar i stor utsträckning. Det sker oftast i skärningspunkten mellan betalt/obetalt och formellt/informellt arbete, och återfinns framförallt inom service, handel och försäljning. Ett tydligt exempel är kommissionsförsäljning där barn säljer saker som godis, kakor, lotter, salami och tulpaner. Många barn är involverade och det rör sig om stora belopp. Jultidningar är ett annat exempel.  I Sverige säljer mellan 100?000 och 120?000 barn i åldern 9-14 jultidningar varje år. Den sammanlagda årliga omsättningen ligger enligt uppgifter i dagspressen på flera hundra miljoner. Många barn är dessutom engagerade i försäljning av kvällstidningar och i utdelning av direktreklam. En annan form av försäljningsarbete sker genom Majblommans insamlingar. Våren 2009 sålde runt 100 000 barn i åldersgruppen 9-12 majblommor.

Nu invänder kanske någon att det inte är bra för barn att arbeta, eller att barn riskerar att bli utnyttjade. Båda synpunkterna kan vara korrekta. Arbetsuppgifter som är skadliga för individens utveckling är aldrig bra. Varken barn eller vuxna bör tvingas att delta i sådant arbete. Ingen bör heller tvingas arbeta utan rimlig ersättning. Arbete behöver dock inte självklart vara underbetalt eller hälsovådligt. När barn, föräldrar och lärare i Sverige intervjuas om arbete framkommer att arbete ofta är ett positivt och uppskattat inslag. Och då inte framförallt för att arbetet ger pengar som kan användas för att köpa saker. Snarare verkar såväl barn, föräldrar som lärare uppskatta arbetet för arbetets uppfostrande och utbildande värden. Genom att arbeta lär sig barnen till exempel att ta ansvar. Väl genomfört arbete kan därtill stärka deras självkänsla. Dessutom verkar barnen, föräldrarna och lärarna mena att arbetet förmedlar kunskaper som skolan inte bidrar med. Genom att arbeta möter barnen miljöer och människor som de annars sällan stöter på och de får ett vidgat samhällsperspektiv. Olika former av arbete kan därmed komplettera skolutbildningen.

Genom att både gå i skolan och arbeta blir barnen bättre förberedda för det framtida yrkeslivet, för vuxenlivet. Då blir arbete inget hot mot barnen utan en viktig pusselbit i deras utveckling och utbildning. Förutsatt att det sker med rimlig ersättning och under vettiga villkor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Förkorta arbetstiden – men använd rätt modell

Kortare arbetstid är bra för hälsan. Men en modell som fungerar inom industrin kanske inte får samma effekt i vården. Vi måste tänka bredare än sex timmars arbetsdagar, skriver Emelie Utas.
Publicerad 6 maj 2025, kl 09:15
Hand skriver på ett schema på datorn
Det är dags att ta fram flexiblare modeller för kortad arbetstid, skriver Emelie Utas. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Den traditionella åttatimmarsdagen har länge setts som en självklarhet, men i takt med ökad stress och utbrändhet är det dags att omvärdera den. Förkortad arbetstid är en lösning som både förbättrar livskvaliteten och kan gynna produktiviteten. Men det måste ske på rätt sätt – en modell som fungerar i industrin kanske inte passar i vården. Därför bör vi tänka bredare än enbart sex timmars arbetsdag. 

Kortare arbetstid ger anställda mer tid till familj, återhämtning och fritidsaktiviteter. Studier visar att längre återhämtningstid minskar stress och sjukskrivningar, vilket i sin tur kan sänka samhällets kostnader för ohälsa. I flera försök med sex timmars arbetsdag har anställda rapporterat ökad energi och välmående – och i vissa fall har produktiviteten till och med ökat trots färre arbetstimmar.

När arbetstiden minskar tvingas företag att prioritera 

Förkortad arbetstid kan även leda till effektivare arbetsdagar. När arbetstiden minskar tvingas företag och organisationer att prioritera bättre och skapa smartare arbetsflöden. Onödiga möten och ineffektivitet minskar, vilket gör att den faktiska arbetsprestationen per timme kan öka.

För yrken där arbete utförs i skift, som inom industrin, har sex timmars arbetsdag visat sig fungera väl utan att produktiviteten sjunker. Men det är inte en universallösning. Inom vård och omsorg, där arbetskraftsbrist redan är ett stort problem, kan en sådan förändring vara svår att genomföra. Kortare arbetspass innebär att fler anställda behövs för att täcka samma antal arbetstimmar, vilket kan bli en ekonomisk och logistisk utmaning. 

Här vore det mer effektivt att införa fyradagarsvecka med längre arbetspass, så att vårdpersonal får fler sammanhängande lediga dagar utan att vården riskerar att bli underbemannad. 

Hur ska då fyradagarsmodellen se ut? Är det meningen att personalen ska arbeta tio timmar fyra dagar i veckan? Då blir det samma kostnad för arbetsgivaren, men eventuellt svårt för anställda som har barn, till exempel med tanke på problem med barnomsorg. Om de ska jobba åtta timmar fyra dagar i veckan blir kostnaden större för arbetsgivarna, eftersom de då behöver täcka en femte dag med annan personal. 

Det är dags att förkorta arbetstiden, men lösningen kan inte se likadan ut överallt

Ett exempel på en möjlig kompromiss vore eventuellt en hybridlösning, där man kan anpassa schemat så att vissa anställda arbetar fyra dagar i veckan medan andra har en 32-timmarsvecka, med en modell roterar så att den extra dagen fördelas rättvist. På så sätt kan man möta behoven hos olika anställda och ta hänsyn till deras olika livssituationer. 

Sammanfattningsvis är frågan inte svartvit. Det är dags att förkorta arbetstiden, men lösningen kan inte se likadan ut överallt. Sex timmars arbetsdag passar vissa branscher, medan en fyradagarsvecka med längre pass kan vara bättre i vården. Det viktiga är att vi anpassar arbetstiden efter behoven – för ett friskare samhälle och en mer hållbar arbetsmarknad.

/Emelie Utas, vårdtagare inom hemtjänsten, bloggare, aktiv i föreningslivet och konstnär