Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Arbetsgivare – skydda anställdas uppgifter

I orätta händer kan spridning av facktillhörighet, hälsotillstånd och hemadress få förödande konsekvenser. Företag måste skydda sina anställdas personliga uppgifter, skriver dataskyddsombudet Jakob Iwars.
Publicerad
Till höger hänglås, till vänster Jakob Iwars
I orätta händer uppstår risker som utpressning vid spridande av känslig information. På samhällsnivå kan uppgifterna användas i påverkanskampanjer från främmande makt, skriver dataskyddsombudet Jakob Iwars. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Hur viktigt är det egentligen att känna till vilka som hanterar din verksamhets personuppgifter? och hur ska vi gå tillväga för att skydda integritet i ett digitalt samhälle?

I takt med den stora AI-kapplöpningen under året, har allt fler privatpersoner och företag börjat oroa sig för integritetsrisker i samband med cyberangrepp och ny teknik. Trots den växande oron skyddar enbart var femte svensk sina personuppgifter och hälften av Sveriges befolkning har en begränsad kännedom om GDPR, visar en rapport från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Medarbetarnas persondata används i flera olika sammanhang i arbetslivet, allt från behörighetssystem till löner. Uppgifterna varierar i känslighet där en del information som arbetsgivaren har tillgång till kan vara väldigt känslig – från adressuppgifter till hälsotillstånd, nödkontakter eller facktillhörighet. Ökad inhämtning av personuppgifter medför omfattande risker. På samhällsnivå kan uppgifterna till exempel användas i påverkanskampanjer från främmande makt.

I orätta händer uppstår risker som utpressning

Enligt GDPR är det inte tillåtet att överföra personuppgifter till länder utanför EU om det inte finns ett beslut om att mottagarlandet erbjuder tillräckligt skydd för uppgifterna. Safe Harbor och Privacy Shield är båda avtal som tidigare ogiltigförklarats av EU-domstolen efter att den österrikiska Max Schrems utmanat avtalen för att USA inte uppnår den nivå av skydd som krävs.

Det har nu ingåtts ett nytt avtal vilket återigen gör det möjligt för överföring av personuppgifter till USA. Detta tredje försök kommer sannolikt att hamna i en domstolsprövning inom snar framtid. Data privacy framework, heter det nya avtalet som till stor del är en kopia av de tidigare underkända Privacy Shield och Safe Harbor.

Majoriteten av svenska företag som använder sig av ett system för HR-administration förlitar sig på amerikanska leverantörer för datalagring. Trots den nya överenskommelsen om överföring av data mellan EU och USA, kvarstår frågor om vad som sker om även det tredje avtalet ogiltigförklaras i EU-domstolen.

Företag och synnerligen HR-chefer bör granska valet av leverantörer då man ständigt hanterar många känsliga uppgifter. HR-chefer har tillgång till en stor mängd känslig data genom deras ansvar för personalavdelningen. Många system är inte så transparenta kring sina val av underleverantörer, vilket gör att flera företag arbetar i ovisshet kring var deras personuppgifter faktiskt lagras.

Européer saknar samma skydd

Åtgärderna som USA har vidtagit som grund för ett nytt avtal är inte baserade på lagstiftning utan ett presidentdekret. Detta ger ett sämre skydd eftersom dekretet omedelbart kan avskaffas av en ny president på eget bevåg, någonting som inte är ovanligt vid ett maktskifte. Utan det långsiktiga skydd lagstiftning ger kan företag tvingas byta systemleverantör för att följa GDPR - ett scenario som innebär stora merkostnader.

Ett stort problem är att USA fortfarande anser att endast amerikanska medborgare omfattas  av de legala skydd som finns i USA. En amerikansk medborgare får alltså inte bli godtyckligt övervakad av myndigheter, medan européer saknar samma skydd. Trots detta väljer en stor del av de europeiska och svenska företagen att fortsätta förlita sig på amerikanska leverantörer.

Trots stor upprördhet i EU efter bland annat Snowdens avslöjanden och upprepade uppmaningar från EU-parlamentariker att vidta åtgärder, verkar EU-kommissionen prioritera de diplomatiska förbindelserna med USA. Fler företag bör behandla sina personuppgifter med europeiska leverantörer inom EU:s gränser.

/Jakob Iwars,  bolagsjurist och dataskyddsombud på Hailey HR

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sluta mäta människors värde i prestation

Ibland känns det som om världen styrs av människor som glömt vad ett hjärtslag betyder. De talar om ansvar, men deras beslut faller som skuggor över liv som aldrig får en chans att blomma.
Bengt Fredriksson Publicerad 5 maj 2026, kl 09:15
Ett hjärta som går sönder av pressen
Vi behöver en arbetsmarknadspolitik som inte använder ekonomisk otrygghet som styrmedel, skriver Bengt Fredriksson.
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Hårt arbete hyllas, som om människovärde kunde mätas i prestation. Men när kroppen brister och själen inte orkar mer tystnar hyllningarna. Då blir människan en siffra, en kostnad, ett problem. 

Bengt E Fredriksson

Bland de som kallas ”bidragsberoende” finns människor som bär livets tyngsta stenar. De fortsätter älska, fortsätter kämpa, fortsätter vara människor i en värld som glömmer själva människan. De håller ihop det som annars skulle falla sönder. 

Om vi slutar se dem – vad återstår då av vår mänsklighet? 

Samtidigt blir arbetslinjen allt hårdare. Nya regler presenteras som nödvändiga och rationella, men blir i praktiken krav utan förankring i verkligheten. Den som står utan arbete ska söka fler jobb, oftare, längre bort. 

Det som kallas incitament blir ekonomisk press och stress

Ansökningar skickas till tjänster man saknar rimlig möjlighet att få, många mil från det liv man byggt upp. Inte för att det leder till arbete, utan för att uppfylla politikers krav. Detta är inte arbetsmarknadspolitik. Det är administrerad sysselsättning. Ett straff. 

Parallellt trappas ersättningen ner i snabb takt. Det som kallas incitament blir ekonomisk press och stress. Inkomster minskar steg för steg, tills det inte längre handlar om omställning utan om hur länge man klarar sig innan något måste ge vika. Och det är inte systemen som ger vika. Det är människan. De som gjort rätt för sig – arbetat, betalat skatt, byggt upp en tillvaro – tvingas nu räkna på vad som först måste bort. Sparande. Hem. Trygghet. Ett älskat djur. Inte som följd av brott eller missbruk, utan som direkt konsekvens av politiska beslut. 

Samtidigt får oroliga, stressade människor höra att de behöver incitament för att ”ta ett arbete”. Det är en verklighetsbild som inte håller. De flesta arbetslösa saknar inte vilja, moral eller ansvar. Det som saknas är arbete som går att få, hälsa som håller – och system som inte bryter ner människor innan de hinner resa sig. 

Ett samhälle prövas inte i hur hårt det kan pressa den som fallit, utan i hur det gör det möjligt att resa sig

När politiker utgår från att människor måste pressas till arbete genom minskad trygghet säger de samtidigt något annat: att människan i grunden inte vill bidra. Det är inte bara fel. Det är ett misstroende som sipprar ner i varje möte, varje beslut, varje dokument. Och konsekvensen blir därefter. Människor förväntas utföra handlingar utan mening, samtidigt som deras ekonomiska grund urholkas. De ska bevisa sin vilja genom system som i praktiken försvårar deras möjlighet att återhämta sig. Det är inte effektivt. Det är inte värdigt. Och det är inte hållbart. 

Ett samhälle prövas inte i hur hårt det kan pressa den som fallit, utan i hur det gör det möjligt att resa sig. Vi behöver en arbetsmarknadspolitik som vågar skilja på aktivitet och verklig möjlighet, som slutar kräva tomma gester för att upprätthålla en bild av handlingskraft, och som inte använder ekonomisk otrygghet som styrmedel. 

Trygghet ska inte vara ett verktyg för disciplin. Den ska vara en grund att stå på. Vi står inför ett val. Antingen fortsätter vi på en väg där människor pressas att bevisa sitt värde medan deras liv monteras ner. Eller så väljer vi något mänskligare: att en människa inte blir mindre värd när hon inte anses ”hårt arbetande”. Att arbete inte skapas genom att göra människor stressade, sjuka, rädda. Att ett enda hjärtslag räcker.

/Bengt Fredriksson