Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

De är årets jobbhjältar

Modiga, påhittiga och värvande. Varje år uppmärksammar Unionen förtroendevalda och klubbar som gjort något utöver det vanliga. Här är årets tre vinnare!
Ola Rennstam Publicerad
Therese Arroyo (till vänster), Tashmina Berdini (mitten) och två personer ur Unionenklubbens styrelse på Volvo Personvagnar AB (till höger).
Therese Arroyo, Tashmina Berdini och Unionenklubbens styrelse på Volvo Personvagnar AB är årets jobbhjältar! Foto: Patrik Nygren

Årets Eldsjäl, är Unionens utmärkelse för ett dagligt fackligt arbete utöver det vanliga. I år gick priset till Therese Arroyo, klubbordförande på Braathens Regional Aviation AB. Hon tilldelas utmärkelsen för sina insatser vid förhandlingar och värvande arbete - tack vare Therese Arroyo har nästan hela kabinkåren blivit medlemmar i facket. Enligt juryn lyckas hon "med fingertoppskänsla balansera kollegornas behov och utveckling med en förståelse för företagets framtida positiva utveckling."

Priset som Årets uppstickare ges till en person som har nått framgång i en facklig fråga på kort tid. Det här året föll juryns val på Tashmina Berdini på Academic Work Consulting AB som varit drivande i att få igång en fungerande facklig verksamhet på företaget. "Trots att hon inte har tidigare facklig erfarenhet tog Tashmina rollen som ordförande och har arbetat engagerat i kontakterna med arbetsgivaren och för att pusha och engagera ledamöterna i styrelsen för deras egen och klubbens utveckling.", skriver juryn i sin motivering.

Priset som Årets nytänkare handlar om nya arbetssätt, strategier eller samarbeten som har gett goda resultat. I år tilldelades det styrelsen i Unionenklubben på Volvo Personvagnar AB. Klubben tilldelas utmärkelsen för sina modiga och framåtblickande grepp för att öka sin synlighet på arbetsplatsen.

Läs juryns motivering här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.